Debatt: Debatt: Oroande otydlighet kring EU:s regelförbättringar för företag

EU-kommissionen har, kraftigt försenad, nu presenterat sin kommuniké om regelförbättring och redovisat vilka delar som kommer att prioriteras i regelförbättringsarbetet framgent. Den innehåller flera goda intentioner, men också några orosmoln.

Det är en efterlängtad skrivelse. Ungefär hälften av alla regler som påverkar företagen har sin grund i EU-lagstiftning. Regelförbättring är en av de viktigaste nycklarna till att vi ska få till stånd ett starkt och växande näringsliv, något vi verkligen behöver efter pandemin. Frågar man företagare vad de behöver för att bli framgångsrika så kommer minskad regelbörda högt på listan

För den förra EU-kommissionen var regelförbättring för företag en prioriterad fråga, vilket bland annat syntes i att kommissionens förste vice ordförande hade ansvaret. Det sjösattes ett antal lovvärda initiativ, även om projekten inte helt lyckades ta sig i hamn. Ska nu von der Leyens kommission fortsätta på den inslagna vägen?

Ja och nej. Kommissionens kommuniké innehåller fler viktiga delar. Intentionen att förbättra konsultationer och samråd med intressenter – såsom näringslivet – är mycket bra. De åtgärder som vidtas med sammanslagning av olika samråd samt mer riktade samråd om mycket tekniska ärenden behöver dock följas upp. Risken är annars att dessa inte leder till förbättringar, utan istället försämrar den demokratiska processen.

Saknas tydliga målsättningar
Det är också positivt att kommissionen vill ta fram en tydligare redovisning för vilka data och underlag som ligger till grund för deras beslut. Däremot saknas det tydliga målsättningar för hur – och hur mycket – kommissionen ska minska regelbördan för företag. Det är oroande, för finns inga tydliga mål brukar det också ges avkall på ambitionsnivån.

En annan sak som behöver bevakas är att de regelförbättringsprinciper och verktyg som tagits fram verkligen förblir policyneutrala, så att olika alternativa lösningar och alla konsekvenser av förslag utreds. Kommissionen har aviserat förbättringar vad gäller analys och rapportering av vissa konsekvenser relaterade till den gröna och digitala omställningen, samt den sociala- och rättvisedimensionen. Det är förstås viktigt, men får inte ske på bekostnad av analyser av de ekonomiska konsekvenserna. Även parlamentet och rådet måste ta sitt ansvar och analysera konsekvenserna av väsentliga ändringar av kommissionens förslag, så att effekterna är kända innan slutligt beslut fattas.

Ett viktigt verktyg i regelförbättringsarbetet för att hålla nere regelkostnaderna är den så kallade en in, en ut-principen. Det betyder att för varje ny regelkostnad som införs så ska en motsvarande regelkostnad tas bort. Kommissionen föreslår nu att en sådan princip ska införas från och med arbetsprogrammet 2022, med ett inledande pilotprojekt under hösten i år.

Vi som arbetar med regelförbättringsfrågor har velat se denna princip utvecklas och införas, så det är ett positivt besked. Mindre positivt är att denna princip enbart föreslås omfatta administrativa kostnader, vilket långt ifrån omfattar alla regelkostnader som företagen har. Ett annat problem är att när att när principen väl införs så har halva mandatperioden redan hunnit passera, och därmed har flera tunga lagförslag redan lagts fram. 

För mycket flexibla tolkningar
Tyvärr stannar den omilda behandlingen av den viktiga en in, en ut-principen inte där. Den omgärdas också av en mängd undantag som kan utgöra grund för mycket flexibla tolkningar. Om det finns en stark politisk vilja att reglera ett område, och man samtidigt gör bedömningen att inga andra kostnader finns att ta bort, då kan kommissionen undanta hela området från regeln om en in, en ut.

Detta underminerar förstås hela modellen och därför måste kommissionen bli mycket tydligare med vad som avses med undantagen och hur de ska tillämpas. Vi menar att detta är en viktig trovärdighetsfråga som bör uppmärksammas av beslutsfattare i kommande arbete med att implementera förslagen.

Regelförbättring för företag är tyvärr ett område som ofta behandlas styvmoderligt av politiken. Det finns ingen direkt motståndare till att minska regelkrånglet, men knappt heller några ”champions”. 

För att arbetet nu ska lyckas måste ett stort fokus hållas på kärnfrågan – att underlätta för företagen att växa och skapa jobb – och därmed välfärd. Ansvaret i det avseendet vilar tungt på alla aktörer, inte bara kommissionen.

Andrea Femrell 
VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Christina Fors
Ansvarig för internationella frågor, Näringslivets Regelnämnd NNR