Politisk frustration när processer för att stärka rättsstaten dröjer

I höstas enades förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna om en ny rättslig mekanism som ska göra det möjligt att stoppa EU-pengar till länder som bryter mot rättsstatens principer om bland annat ett oberoende domstolsväsende.

Överenskommelsen ogillades dock så mycket av Ungern och Polen – de två EU-länder som i kanske störst utsträckning underminerat rättsstaten och demokrati under de senaste åren – att de lade in veto mot hela EU-budgeten och coronafonden på sammanlagt 1,8 biljoner euro.

EU-ländernas stats- och regeringschefer lyckades få Polen och Ungern att dra tillbaka sina veton genom att bifoga ett så kallat förtydligande om mekanismen – bland annat att EU-domstolen ska granska den och att kommissionen först ska ta fram riktlinjer för när och hur den ska användas.

EU-parlamentet har varit drivande att få en sådan mekanism på plats. Så sent som i slutet av mars gav man kommissionen fram till första juni på sig att ta fram sådana riktlinjer. 

Den tidsfristen kommer dock inte att hållas.

– Det är helt avgörande att vi får detta rätt från början. Vi har helt enkelt inte råd att förlora att göra misstag och inleda fall som […] ogiltigförklaras i EU-domstolen. Det vore en förfärlig katastrof, sade Gert Jan Koopman, generaldirektör vid budgetdirektoratet vid EU-kommissionen och den högst ansvarige tjänstemannen under en debatt i EU-parlamentets budget- och budgetkontrollutskott på onsdagseftermiddagen.

Flera EU-parlamentariker menade att kommissionen agerar alltför senfärdigt.

– Denna noggrannhet får inte skjuta upp användningen av förordningen för alltid. Vi är otåliga, sade den spanska socialdemokraten Eider Gardiazabal Rubial, en av två huvudansvariga för frågan i EU-parlamentet.

Många ledamöter undrade även när kommissionen ska presentera sitt första fall av misstanke om brott mot rättsstatens principer som hotar unionens finansiella intressen.

Ungerska Katalin Cseh från liberala RE-gruppen pekade på ett konkret fall i östra Ungern där EU-pengar som skulle gå till ett sommarläger för fattiga barn istället ska ha gått till ett slott där den lokale Fidesz-borgmästarens son ”håller tillställningar för Instagram-influerare”.

– Hur kan jag förklara för mina väljare att vi behöver mer tid? De vet att [Ungerns premiärminister Viktor] Orbán kommer att gå runt och spendera pengar från EU:s coronafond som gratis pengar till alla i nästa års parlamentsval, sade Cseh.

Bogdan Rzońca från det polska nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa välkomnade å sin sida att kommissionen går långsamt fram. Enligt honom finns en risk att fler länder lämnar EU om man inte är försiktig.

– Det var exakt detta som gjorde att Storbritannien lämnade EU, det fick inte en korrekt behandling, sade Rzońca.

Den konservative finske EU-parlamentarikern Petri Sarvamaa, en av två huvudansvariga för mekanismen i församlingen, ansåg att några riktlinjer för mekanismen inte är nödvändiga – att all behövlig information finns i själva förordningen. Han höll samtidigt med kommissionen att de första fallen måste vinnas.

– Detta är den mest explosivt politiska [verktygen] för EU som vi någonsin sett. Det spelar ingen roll [när första fallet kommer] så länge vi får det rätt. För vi förlorar demokratier i EU, sade Sarvamaa.

Kommissionstjänsteman Gert-Jan Koopman ville inte sätta något konkret datum för när det första fallet presenteras men räknade med att det blir först i höst. Enligt honom undersöker kommissionen redan nu ett antal ”allvarliga fall”.

Han meddelade under debatten att EU-parlamentarikerna ska rådfrågas om sin syn på ett utkast till riktlinjer som ska släppas inom två veckor. I juli väntas EU-parlamentet ta ställning till sin syn på de riktlinjerna i en icke-bindande omröstning.