Skarp kritik mot ungersk antihomolag

På bland annat belgiskt initiativ har fjorton EU-länder, däribland Sverige skrivit under ett bryskt brev som kritiserar den nya ungerska lagen som som gör det förbjudet att dela information som ”visar eller främjar homosexualitet eller könsbyten” med personer under 18 år.

”Detta är en flagrant form av diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet- och uttryck och måste därför fördömas. Inkludering, mänsklig värdighet och jämlikhet är kärnvärden i Europeiska unionen och vi kan inte kompromissa om dessa principer”, heter det i brevet.

De fjorton länderna uppmanar EU-kommissionen att ”med alla till buds stående medel” se till att EU-lagstiftningen respekteras – även att ta frågan till EU-domstolen. Kommissionen har sedan tidigare meddelat att man analyserar lagen för att se om den bryter mot EU-rätt.

Förbudet mot att dela information om homosexualitet och könsbyten är en del av en lagstiftning mot pedofili i Ungern och diskuterades under tisdagens EU-ministermöte i Luxemburg.

– Att sammankoppla människors rättighet att ha vilken sexuell läggning man vill med pedofili, det är så groteskt att man undrar var de har fått de här idéerna ifrån, sade Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) till Ekot.

Utfrågningar av Ungern och Polen – försämrad situation

På tisdagen hölls även två utfrågningar med Ungern och Poleninom det så kallade artikel-7.1-förfarandet som båda länder befinner sig i för brott mot grundläggande demokratiska rättigheter. Utfrågningar med länderna har skett vid ett antal tillfällen tidigare år utan något tydligt resultat.

– Det är inte så att det går åt rätt håll i vare sig Ungern eller Polen, sade Hans Dahlgren, enligt TT/GP som fick medhåll av EU-kommissionär Věra Jourová.

– Många saker har hänt sedan [de senaste utfrågningarna i slutet av 2018 för Polen och slutet av 2019 för Ungern]. Tyvärr de flesta av dem väcker alltjämt vår oro, sade Jourová.

Det senaste orosmolnet i Polen enligt Jourová är att premiärministern Mateusz Morawiecksi formellt ifrågasatt det faktum att EU-rätt trumfar nationell rätt.

För Ungern pekade kommissionären på nya regler som gör det möjligt att tillsätta domare i landets Högsta domstol utanför den vanliga processen.

– Dessa regler har redan trätt i kraft och möjliggjort tillsättandet av en ny ordförande i Högsta domstolen [som] valdes trots ett negativt yttrande från det nationella domarrådet, sade Věra Jourová som även lyfte fram den allt sämre situationen för fri press i Ungern.

– Vi ser inga meningsfulla ansträngningar från ungerska myndigheter att finna en gemensam grund med EU:s värderingar.

Bulgarien bromsar

På EU-ministermötet diskuterades även frågan om medlemskapsförhandlingar med bland annat Nordmakedonien. Efter att landet för två år sedan bytte namn, lade Grekland ned sitt veto mot att ta utvidgningsprocessen vidare. Därefter lade Frankrike in sitt veto mot att inleda förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Frankrike motiverade sitt veto med att man ville se en uppdaterad process för att ta med nya medlemmar i EU. Nu när den nya processen är på plats och Frankrike släppt sitt veto lade Bulgarien tidigare i år in sitt veto mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien.

Det bulgariska vetot diskuterades på EU-ministermötet utan nå en lösning.

– Alla är trötta på Bulgariens inställning till Nordmakedonien. Det är obegripligt, oförsvarbart och destabiliserar västra Balkan. Bulgarien förlorar vänner i hög hastighet, sade en icke namngiven diplomat till Politico.