Flera invändningar i debatt om lika lön för lika arbete

Män tjänar i genomsnitt runt 14 procent mer än kvinnor. Den skillnaden måste minska menar EU-kommissionen och har därför lagt fram ett lagförslag till Europaparlamentet och ministerrådet. Frågan diskuterades för första gången i EU-parlamentets ansvariga utskott på torsdagen när de två föredragande ledamöterna lade fram sitt förslag till parlamentets syn.

– Kvinnor har tjänat betydligt mindre än män bland annat på grund av att kvinnor får en lägre lön för att utföra samma arbete. En av de drivande faktorerna är bristen på öppenhet om löner, sade Kira Peter-Hansen, en dansk miljöpartist som är en av de två föredragande för förslaget i EU-parlamentet.

Det hon syftar på är den så kallade oförklarade löneskillnaden som inte kan förklaras med hjälp av objektiva mått så som skillnader i utbildningsnivå, arbetstider, erfarenhet och arbetsbelastning. Denna oförklarade löneskillnad är i många EU-länder den enskilt viktigaste faktorn till löneskillnader mellan män och kvinnor.

Tillsammans med den nederländska liberalen Samira Rafaela har hon föreslagit en rad ändringar som på många punkter går längre än kommissionen. De vill bland annat ändra skrivelserna om löneskillnader mellan ”män och kvinnor” till mellan ”könen” för även inkludera icke-binära personer. I förslaget vill kommissionen att företag med minst 250 anställda årligen ska publicera offentliga rapporter om lönesättningen. Detta antal vill Peter-Hansen och Rafaela minska till företag med minst tio anställda. Detta skulle göra att drygt 70 procent av alla företag i EU-länderna skulle omfattas snarare än 0,2 procent som är kommissionens förslag. De två föreslår dessutom att man ska kunna göra lönejämförelser mellan olika sektorer för att se om en person diskrimineras på grund av sitt kön.

– Kvinnor och män är ofta anställda i olika sektorer och sektorer som har fler kvinnor är sämre betalda, sade Peter-Hansen.

Positiva men med invändningar

 Överlag var tongångarna i debatten positiva men flera ledamöter lyfte fram invändningar.

– Det nya lönetransparensdirektivet är ett viktigt steg mot att nå jämlika löner. Men jag ser utrymme för förbättringar, sade Heléne Fritzon (S) som är för en sänkning av tröskeln för antalet anställda på företag som måste redovisa lönesättningen offentligt från 250 till tio.

Hon välkomnar även att rollen för fack och arbetsgivare stärks i utkastet till parlamentets förslag.

Kristdemokraternas Sara Skyttedal var mer kritisk.

– Jag stödjer så klart principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete. Men det finns delar i akten som är mycket problematiska. I synnerhet ur svensk synvinkel, sade Skyttedal som pekade ut två områden.

Dels anser hon att förslaget utgör ett hot mot den svenska individuella lönesättningen som hon menar har bidragit till att minska löneklyftan i Sverige. Dels ser hon en risk för en alltför stor administrativ börda för små och medelstora företag om man sänker tröskeln för vilka arbetsgivare som ska omfattas av kravet på publik lönesättning tio. För Skyttedal är en tröskel på 250 anställd redan det alltför för låg.

Skyttedal fick stöd från andra parlamentariker på den politiska högerkanten i sin kritik mot kravet på tio anställda. Ledamöter från den socialdemokratiska partigruppen S&D och vänsterpartistiska GUE/NGL vill dock gå ännu längre.

– Vi stödjer principen att direktivet ska omfatta alla företag utan undantag, sade Marc Angel, en luxemburgsk socialdemokrat. Han vill dock att företag med färre än tio anställda bara ska behöva publicera sin lönesättningsrapport vart femte år.

Den franska liberalen Sylvie Brunet ville se en tröskel på 50 anställda.

Rättsligt krångligt byta term

Även de två huvudansvarigas förslag om att byta ut formuleringen ”män och kvinnor ” till ”kön” stötte på patrull. Som argument anfördes att den rättsliga grunden för direktivet – artikel 157 i EU-fördraget – uttryckligen nämner ”män och kvinnor”.

– Att ändra termen kommer inte att ändra något utan snarare orsaka förvirring och rättslig osäkerhet, sade den liberalkonservativa irländskan Maria Walsh.

Kritikerna fick visst medhåll av kommissionens representant under debatten, Irena Moozova.

– Arbetsgivare har inte nödvändigtvis tillgång till information som skulle göra det möjligt för dem att få data om andra kön än män och kvinnor bland sina anställda. Att begära den informationen kan inskränka på arbetstagarnas rätt till privatliv, sade Moozova.

Sektorövergripande jämförelser

Vissa parlamentariker och kommissionsrepresentant Moozova var även skeptisk till Peter-Hansens och Rafaelas förslag att utvidga jämförelsemöjligheten av löner inom ett företag till att omfatta även andra sektorer. 

– Det vore i nuläget för svårt att genomföra i praktiken, sade Moozova som dock ser en framtida möjlighet att göra en sådan jämförelse mellan sektorer.

Omröstning i slutet av året

EU-parlamentarikerna har fram till fredag i nästa vecka att lägga ändringsförslag till direktivet. En utskottsomröstning om dem är planerad till andra veckan i december.