EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius tillbakavisar svensk kritik om att EU vill ta makten över svensk skog.

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU: Vi vill inte ta makten över svensk skog

EU:s nya skogsstrategi väcker stor debatt i Sverige och anklagas av politiker och Skogsindustrierna för att vilja flytta makten över svensk skog till EU. Men kritiken tillbakavisas bestämt av miljökommissionär Virginijus Sinkevičius.

– EU:s skogsstrategi rubbar inte balansen, säger Virginijus Sinkevičius till Europaportalen.

Trots att EU-kommissionens skogsstrategi är frivillig för medlemsländerna har den väckt stor kritik. Inte minst från organisationen Skogsindustrierna som ser sina intressen hotade. Men även av politiker som är oroade över att EU försöker “få makten över svensk skog”. 

– Den här strategin vill på flera sätt driva på för ett standardiserat EU-system för övervakning och skötsel av skogar. Det är steg som i praktiken öppnar upp för en maktförflyttning från medlemsländerna till Bryssel, säger Jessica Polfjärd (M) som sitter i EU-parlamentets miljöutskott till Europaportalen. 

Innan Polfjärd i oktober reste runt i Sverige för att besöka skogsägare, industrier, lokalpolitiker och entreprenörer slog hon i ett uttalande fast att den nya skogsstrategin vill “flytta bestämmanderätten över det svenska skogsbruket till EU-nivå”.

Även när statsminister Magdalena Andersson (S) presenterade sin nya regering, hördes farhågor om en maktförskjutning. Inför riksdagen poängterade hon på tisdagen att Sveriges skogsbruk inte ska “detaljregleras i Bryssel”. 

Men EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius, som är ansvarig för strategin, säger till Europaportalen att bestämmanderätten över skogen kommer att förbli hos medlemsländerna. 

– Jag tycker att vi fullt ut respekterar subsidiaritetsprincipen. Vi är mycket tydliga med vad som är medlemsstaternas rättigheter och vad som är EU:s rättigheter och jag tycker inte att EU:s skogsstrategi rubbar den balansen i någon riktning. Vi stannar där vi är, säger Virginijus Sinkevičius.    

EU-kommissionen har sedan nittiotalet haft en skogsstrategi. Den senaste versionen som kom ut i år innehåller förslag för hur EU:s gemensamma klimatmål om nollutsläpp 2050 ska uppnås. Strategin hänvisar till lagtexter som klimatlagen, förnybarhetsdirektivet och fågel-, art- och habitatdirektiven. Men den innehåller i sig ingen konkret lagstiftning och skrivningarna är vaga och vädjande.

Vilis Brukas, professor i skogspolitik vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger att skogsbruket “tillhör de områden i EU som överlåtits till medlemsstaterna”. Det innebär att det är Sveriges riksdag och markägarna som bestämmer över svensk skog.

– Det finns inget som heter EU:s gemensamma skogspolitik. Det finns bara icke-bindande dokument, som EU:s skogsstrategi, säger Vilis Brukas men betonar att strategins skarpa klimatfokus tillsammans med annan EU-lagstiftning ändå sätter press på medlemsstaterna.

Det kanske mest kontroversiella förslaget är ett övervakningssystem för att lättare kunna jämföra EU-ländernas skogar. Men även försöket att definiera vad som är hållbart skogsbruk och vad träden ska användas till kritiseras av näringsdepartementet och Skogsindustrierna.      

Skogsindustrierna, som organiserar träbranschen och massa- och pappersindustrin, oroas av att kommissionen avråder medlemsländerna att använda kalhygge, en skogsbruksmetod som helt dominerar i Sverige och som fäller alla träd i ett område. I dag uppskattas mindre än tio procent av skogsbruket använda hyggesfria metoder. 

Detta tillsammans med att kommissionen förespråkar långlivade träprodukter som trähus framför kortlivade träprodukter som papperspåsar, eftersom den förstnämnda binder koldioxid längre och därmed anses vara bättre för miljön, ger intrycket av att strategin kommer begränsa skogsbruket, menar Skogsindustrierna.

Annons

– Vi anser att även mer kortlivade biobaserad produkter har ett stort värde i sig som alternativ till fossilbaserade produkter. En skogsstrategi måste hantera avvägningen mellan flera olika intressen och samhällsmål. Vi bedömer att kommissionen har misslyckats i att nå den balansen, säger Karin Tormalm, utredare från Skogsindustrierna.

Mathias Fridholm, direktör på Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna och företräder sågverksägare, menar att de signaler som kommer från skogsstrategin ger intrycket av att kommissionen vill minska på skogsavverkningen.  

– Det är klart att det är väldigt oroande för våra medlemmar som har investerat pengar i sågverk om det finns en osäkerhet kring tillgången på råvara i framtiden, säger Mathias Fridholm.

Men Virginijus Sinkevičius svarar att strategin inte är tänkt att minska på avverkningen och välkomnar hjälp från nationella experter.  

– Vi håller kontakt med [den svenska] regeringen och jag är väldigt tacksam för nationella experter och deras arbete med att klargöra vad som är hållbart skogsbruk och hur man kan förbättra brukandet av skogen, säger Virginijus Sinkevičius och tillägger att Sverige är ett land som har kommit långt i skogsfrågan och som kan erbjuda innovativa lösningar på området.  

Om kalhygge är hållbart eller inte råder det delade åsikter om. EU-kommissionens talesperson Vivian Loonela försvarar ståndpunkten genom att påpeka den negativa effekt som metoden har på biologisk mångfald och att Sveriges egna data visar att nästan alla typer av skogsområden i landet har en “ogynnsam” eller “dålig bevarandestatus”. Därmed förespråkar kommissionen ett så kallat naturnära eller hyggesfritt skogsbruk som tillåter fler trädsorter i olika åldrar i samma skog. 

Även Naturskyddsföreningen varnar för effekten kalhygge har på den biologiska mångfalden. 

– Vi vet att arterna försvinner i samband med avverkning när man omvandlar en typ av skog till en annan. Så att säga att kalhyggen är bra har jag svårt att hålla med om, säger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor från Naturskyddsföreningen.

Men Skogsindustrierna menar att de regler som finns i Sverige i dag sammantaget ger ett effektivt bevarande av biologisk mångfald och att metoden därför kan fortsätta användas. Inte heller Moderaterna tycker att kalhygget bör upphöra.   

– I Sverige och övriga Norden finns det en kultur av arbete med slutavverkning på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt och vi har flera regelverk för hur detta får gå till, säger Jessica Polfjärd.

Miljöpartiet är av en helt annan uppfattning. 

– Kalavverkningar är det största enskilda hotet för biologisk mångfald i svenska skogslandskap. Det är därmed fullt rimligt att den typen av skogsbruksmetoder används med försiktighet, precis som kommissionen föreslagit, säger Europaparlamentariker Pär Holmgren (MP). 

Det är på grund av just denna debatt om vad som är hållbart och hur man ska mäta hållbarhet som ett EU-gemensamt övervakningssystem behövs, menar miljökommissionär Virginijus Sinkevičius. 

– Jag tror att vi måste ta itu med det här så att det råder tydlighet när det gäller vad vi rapporterar och vad vi försöker uppnå, för i slutändan måste skogarna spela en roll för att uppnå utsläppsmålen, säger Virginijus Sinkevičius.