Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Ministerrådets ordförande Charles Michel säger efter toppmötet i Bryssel att EU-ledarna inte kunde enas om några slutsatser i energifrågan.

Höga elpriser spräckte EU-toppmöte

BRYSSEL 17 december 2021

På EU-toppmötet i Bryssel var diskussionen om de höjda elpriserna som skapade störst oenighet bland medlemsländernas statschefer. 

– Vi kunde inte nå en överenskommelse, sade ministerrådets ordförande Charles Michel efter mötet.

På torsdagens EU-toppmötet i Bryssel skapade energiprisfrågan störst oenighet bland stats- och regeringscheferna. Samtalet handlade om vad de ökande energipriserna beror på och hur läget ska hanteras när EU ställer om från fossila bränslen till förnybar el.     

– Vi kunde inte nå en överenskommelse, sade ministerrådets ordförande Charles Michel, när mötet avslutades vid midnatt efter 14 timmars förhandlingar. Energiprisfrågan finns därför inte med i mötets slutsatser.

Grunden till de höga priserna, som också är ett globalt fenomen, anser flera ledare framförallt beror på det höga priset på fossila bränslen just nu. Samtidigt menar en del ledare från öst, vars energiutvinning mest kommer från fossila bränslen, att EU:s utsläppssystem som höjer priset på koldioxidutsläpp bär skulden. 

– Det är ingen hemlighet att det har funnits olika entusiasm för det här systemet, sade statsminister Magdalena Andersson i en paus under mötet men betonade att utsläppssystemet snabbar på energiomställningen och minskar EU:s beroende av fossila bränslen, vilket är vad som behövs för att sänka elpriserna.  

– De höga energipriserna beror på att priset på rysk gas är väldigt högt och att vi är väldigt beroende av fossila bränslen, för att minska det beroendet ska vi snabba på energiomställningen, sade statsminister Magdalena Andersson.

För att bli av med det fossila beroendet gick diskussionen över till vilken roll kärnkraft ska spela i framtidens EU. Mer specifikt om kärnkraft ska anses som hållbar och därmed kunna kallas för en grön investering inom EU:s nya taxonomi, vilket ger ekonomiska förmåner. 

Sverige är likt EU mycket splittrad i frågan. Vilket tydligt visades när före detta statsminister Stefan Löfven (S) i oktober inte ville framföra EU-nämndens ställning om att kärnkraft ska klassas som hållbar med anledning att det sannolikt inte skulle finnas en majoritet för ställningstagandet i riksdagen. Magdalena Andersson valde en annan väg under mötet.    

– Jag var tydlig med hur situationen ser ut i Sverige. Att vi har en EU-nämnd och att det i den EU-nämnden finns det en majoritet. Men jag påpekade också att om frågan skulle vara uppe i [det svenska] parlamentet så skulle majoritetsförhållandet med största sannolikhet se annorlunda ut, sade statsminister Andersson.  

Mer fakta

Edith Lindvall
Journalistpraktikant
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Fackliga Brysselkontoret