Sverige går vidare om minimilön efter EU-kompromiss

Riksdagens EU-nämnd ställde sig på fredagen bakom regeringens förslag om att anta ministerrådets kompromissförslag kommande måndag om minimilöner inför slutförhandlingarna med Europaparlamentet.

– Vi har nått stora förhandlingsframgångar [i ministerrådet]. Det förslaget som nu ligger på bordet värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den innehåller inga krav på att vi ska lagstifta om minimilöner, allmängiltighetsförklaringar [av kollektivavtal så de gäller alla i en bransch] eller individuella rättigheter. Det enda Sverige behöver göra är att främja kollektivavtal, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) efter EU-nämndsmötet.

Oenighet i EU-nämnden
EU-nämnden var dock oense. Högerblocket M, SD och KD hade avvikande ståndpunkt och ville att Sveriges skulle rösta nej till ministerrådets kompromiss eftersom det enligt dem medför allt för stora risker för EU-inflytande på den svenska arbetsmarknadsmodellen.

– Vi delar inte [regeringens] uppfattning. Det finns stora risker med  detta, exempelvis att EU-domstolen skulle tolka direktivet allmänt. Vi tycker att det är viktigt att den svenska arbetsmarknaden själv bestämmer över lönebildningen, säger moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström efter mötet.  

Arbetsmarknadsministern pekar på att frågan tröskats genom tjugo expertgruppsmöten på regeringskansliet och tillsammans med arbetsmarknadens parter. 

– Vi har diskuterat igenom de exakta texterna som ligger på bordet. Jag känner mig väldigt trygg med att vi har gjort en ordentlig analys och detta inte innebär att vi tvingas inför några lagstadgade minimilöner, säger Eva Nordmark. 

Brasklapp till EU-protokollet
Trots det vill regeringen bifoga en brasklapp till EU-protokollet, ett så kallat protokollsuttalande, vars exakta ordalydelse än så länge är hemlig. Den skulle vara en ovanlig politisk markering från Sverige mot eventuellt mer långtgående förslag som under slutförhandlingarna med EU-parlamentet går emot svenska intressen.

– När vi kliver in i förhandlingarna ska det vara väldigt tydlig att om EU-parlamentet börjar trycka in saker som på något sätt utmanar den svenska modellen kommer vi att kunna säga att detta har vi varit väldigt tydliga med när rådet behandlade frågan, säger Eva Nordmark (S).

En taktisk fråga
John Wahlstedt, chefsjurist på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv betonar att man från deras sida helst inte vill ha något direktiv alls men att det aktuella kompromissförslaget är bättre än det ursprungliga förslag som kommissionen har lagt. Han menar att huruvida man ska rösta ja eller nej i ministerrådet är en taktisk fråga om hur man når bästa inflytande i de fortsatta förhandlingarna.

– Vi hade önskat mer men eftersom regeringen nu gör bedömningen och säger att man garanterar att detta inte får effekter på den svenska arbetsmarknadsmodellen så ser inte vi att det finns någon anledning för oss att göra någon annan bedömning, säger John Wahlstedt till Europaportalen. 

Påverkan genom förhandling
LO-fackets ordförande Susanna Gideonsson  är öppen för att ministerrådet och Europaparlamentet inleder slutförhandlingar men varnar samtidigt att om det landar i ett EU-direktiv “som på något sätt hotar svensk modell för lönesättning kan LO aldrig acceptera det”.

– Med det sagt är det rätt att den svenska regeringen fortsatt finns med när direktivet ska förhandlas. Är man inte med när diskussionerna förs står Sverige helt utan påverkan, säger Susanna Gideonsson i ett skriftligt svar till Europaportalen.