EU-förslag om kärnkraft hotas med domstol

​​Strax innan årsskiftet presenterade EU-kommissionen sitt förslag i den kontroversiella frågan om huruvida kärnkraft och gas ska räknas till hållbara energislag i unionen. Frågan är het där medlemmar som Frankrike och länder i Öst- och Centraleuropa driver på för att inkludera dem medan exempelvis Spanien och Luxemburg är emot.

Österrikes klimatskyddsminister Leonore Gewessler kallade förslaget på måndagen för oacceptabelt och att kärnkraft och naturgas ”gröntvättas” i en intervju med radio ORF.

– Om kommissionen förverkligar dessa planer kommer vi med europeiska partner att vidta rättsliga åtgärder, sade Gewessler.

EU-parlamentarikern Thomas Waitz, vice ordförande i den miljöpartistiska partigruppen i parlamentet, sade i en intervju i Die Welt att gröna politiker överväger att ta förslaget till EU-domstolen.

Tysklands rödgröna regering är också motståndare till att klassificera kärnkraft som hållbar energiinvestering. Den tyska regeringen är dock positiv till att klassa gas, som landet är i stort beroende av, som hållbart under en övergångsperiod.

Välkomnas i kolberoende Tjeckien

Tjeckien är ett av de EU-länder med störst beroende av kol för sin energiförsörjning. Där välkomnas kommissionens förslag av landets miljöminister Anna Hubáčková.

– Tjeckien har länge strävat efter att använda kärnkraft och gas (efter en övergångsperiod) som ersättning för kol. Detta beslut kommer att göra det möjligt för oss att gradvis övergå till klimatvänliga källor, sade Hubáčková, enligt tjeckisk public service.

Tre svenska ministrar till KU

Frågan är kontroversiell även i Sverige där oppositionen anmält tre ministrar till riksdagens konstitutionsutskott för att man anser att de inte drivit EU-nämndens majoritetslinje att Sverige bör verkar för att klassa kärnkraft som hållbart. Senast i går anmäldes nytillträdde energiministern Khashayar Farmanbar (S) till KU av Moderaterna för regeringens agerande i frågan, uppger Ekot. Tidigare har förre statsministern Stefan Löfven (S) och förre energiministern Anders Ygeman (S) anmälts av oppositionen.

Minskat inflytande för experter

Kommissionens förslag kommer i form av en så kallad delegerad akt som traditionellt sett är ett sätt för kommissionen att justera tekniska detaljer i redan överenskommen EU-lagstiftning. Förslag till delegerade akter tas vanligtvis fram av olika expertgrupper som samlar representanter inom områden från akademi, näringsliv, finansvärlden, arbetsmarknadsparter, civilsamhället och myndigheter. Dessa förslag arbetas sedan igenom av kommissionen som därefter lägger fram den delegerade akten.

I detta fall har kommissionen dock arbetet omvänt – först har man tagit fram sitt förslag om att klassa kärnkraft och gas som hållbara investeringar och sedan låter man expertgruppen så väl som medlemsländerna komma med åsikter om det. Senast onsdag i nästa vecka ska expertgruppen ge sin syn på kommissionens förslag.

Karl-Oskar Olming är chef för hållbarhetsstrategi och policies på SEB och sitter med i expertgruppen, eller plattformen, som behandlar hållbara investeringar. Enligt honom har de i vanliga kanske ett år på sig att ta fram kriterier för ett förslag.

– De har gett oss till den 12 januari och de flesta är på semester till den 10 januari så det är kanske lite svårt att göra så mycket av det, säger Olming till Europaportalen.

Han ställer sig undrande till om expertgruppen kommer hinna göra en samlad bedömning om förslaget i tid.

– Den nuvarande tidslinjen omöjliggör i praktiken en genomarbetad och överenskommen feedback från plattformen, istället blir det nog en sammanställning av individuella synpunkter. När plattformen arbetat igenom en gemensam ståndpunkt finns det ju annars en stark grund att stå på, säger Karl-Oskar Olming och tillägger att han inte vet om huruvida det ens är möjligt för enskilda medlemmar i gruppen att göra egna inspel.

EU-parlamentet och medlemsländerna kan invända

Kommissionen har meddelat att man avser lägga fram sitt slutliga förslag redan under januari månad. När så har skett skickas förslaget till EU-parlamentet och medlemsländerna som har möjlighet att invända mot det.