Den italienske politikern Sandro Gozi representerar Frankrike i EU-parlamentet och ansvarar för att samla församlingen bakom en gemensam ståndpunkt inför slutförhandlingar med medlemsländerna.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Förslag kring politisk reklam delar EU-parlamentet

EU-kommissionen vill märka all politisk reklam och skärpa villkoren för riktad politisk reklam. Förslaget både välkomnas och kritiseras i EU-parlamentet.

I november lade EU-kommissionen fram ett förslag som ska göra det tydligare vem som står bakom politiska annonser på nätet och vilka uppgifter som används för att rikta dem mot användare.

– Digitala annonser i politiska syften håller på att bli en oreglerad tävling med smutsiga och dunkla metoder. Väljare har det allt svårare att skilja betalt innehåll och annat, sade EU:s öppenhetskommissionär Věra Jourová i samband med att förslaget presenterades.

Bland annat föreslås att all politisk reklam förses med en tydlig märkning och det ska framgå vem som betalat för det och hur mycket. Man ska inte få använda vissa personuppgifter som etniskt ursprung eller religion för att rikta politisk reklam mot vissa målgrupper.

Tidigare avslöjanden som det brittiska analysföretaget Cambridge Analyticas inblandning i bland annat det amerikanska valet ligger bakom kommissionens arbete med att strama upp regelverket.

Splittrat mottagande

I går måndag diskuterades kommissionens förslag för första gången i det ansvariga utskottet i EU-parlamentet som tillsammans med medlemsländerna nu har att förhandla fram dess slutliga utformning.

– Detta är en mycket viktig lagstiftning. [Kommissionens förslag] går i rätt riktning, sade Sandro Gozi, den italiensk-franske liberale EU-parlamentariker har som parlamentets föredragare i uppgift att samla en majoritet av ledamöterna bakom en förhandlingsståndpunkt.

Även från den största partigruppen i EU-parlamentet, konservativa och kristdemokratiska EPP, välkomnades förslaget.

– Vi har sett ett antal skandaler och försök till inblandning [ i EU-länders val]. EU har inte kunnat försvara sig ordentligt för vi har inte haft tydlig lagstiftning på området, sade den spanske konservative EU-parlamentarikern Pablo Arias Echeverría.

Den portugisiska socialdemokraten Maria-Manuel Leitão-Marques var dock mer kritisk och menade att kommissionens förslag är för svagt.

– Jag är besviken över bristen på ambition. Det kommer inte att lösa aktuella problem som valmanipulering, sade Leitão-Marques som vill se ytterligare begränsningar för riktad reklam som baseras på att användarna spåras.

Även den tyska miljöpartisten Alexandra Geese och vänstergruppen GUE/NGL:s tjeckiska Kateřina Konečná ansåg att kommissionens förslag inte är tillräckligt långtgående.

– Detta förslag motsvarar inte behoven. Det vi behöver för att rädda våra demokratier från lögn och hat är ett förbud mot riktad reklam, sade Geese.

Som exempel på sådan riktad reklam tog hon de tyska coronademostrationerna som enligt henne samlat och radikaliserat vitt skilda grupper genom riktade politiska budskap.

Kosma Złotowski, polsk EU-parlamentariker från nationalkonservativa ECR-gruppen, menade att förslaget innehöll en rad ”tillkortakommanden”.

– Vi behöver fundera över omfattningen på förordningen, sade Złotowski.

Utländska aktörer och influencers omfattas

Under måndagens debatt svarade kommissionen samtidigt på frågor om förslaget från EU-parlamentarikerna och tydliggjorde vissa aspekter. Högst ansvariga tjänsteman på EU-kommissionen, generaldirektör Ana Gallego Torres, upplyste bland annat om att aktörer utanför EU som vill göra politisk reklam i medlemsländerna måste tillsätta en rättslig representant i EU som faller under regelverket. Hon pekade på att alla delar i reklamledet, även så kallade influencers, omfattas.

Kommissionen hoppas på att de nya regelverket ska kunna träda i kraft senast våren 2023 – ett år innan nästa EU-parlamentsval.