Kritik om EU-stöd till västra Balkan: “Liten effekt på rättsstatlighet”

I mer än två årtionden har EU stött sex länderna på västra Balkan att genomföra rättsstatsreformer, men fortfarande har samtliga länder problem med rättsstaten och grundläggande rättigheter. Det visar en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. 

– EU har genom sitt stöd för rättsstaten på västra Balkan uppenbarligen inte lyckats åstadkomma en storskalig förändring, säger Juhan Parts, rapportansvarig på revisionsrätten till Europaportalen. 

– Vad som kommer ut av den här rapporten är väldigt allvarligt. Rättstatlighet är inte en sektor bland andra. Det är en fundamental tvärsektor, och framgång inom rättstatlighet kommer i slutändan också leda till positiv utveckling i andra sektorer också, säger Parts.

Inte villkorat biståndet tillräckligt

Revisorerna konstaterar att EU:s insatser visserligen har bidragit till vissa reformer på lokal nivå i länderna, som att förbättra rättsväsendets effektivitet och utvecklingen av relevant lagstiftning, men att de har haft liten övergripande inverkan på grundläggande rättsstatliga reformer i regionen som helhet. 

EU-stödet har på det hela taget varit otillräckligt för att åtgärda ihållande problem med till exempel rättsväsendets oberoende, maktkoncentration, politisk inblandning och korruption. Bristande politisk vilja och lågt engagemang i de sju stödmottagande länderna lyfts fram som en anledning till misslyckandet. 

Åtgärder för att hantera svag administrativ kapacitet och bristande politisk vilja är "för få och ofta ineffektiva", säger revisorerna. EU har också i för liten utsträckning utnyttjat möjligheten att ställa in biståndet om en mottagare inte visar en positiv utveckling.

Revisorerna noterar också att EU:s stöd till det civila samhällets åtgärder är otillräckligt för att tillgodose sektorns behov och dess inverkan övervakas inte noggrant.

Revisionsrätten uppmanar därför EU-kommissionen att åtgärda bristerna bland annat genom att hårdare villkora biståndet, att bättre övervaka projekt och att öka stödet till den del av civilsamhället som arbetar med reformer av rättsstaten och mediernas oberoende.

EU:s trovärdighet på spel

Juhan Parts ser flera risker med att EU missar sina mål. 

– De senaste 20 årens blygsamma framsteg hotar den övergripande hållbarheten hos det stöd som EU har tillhandahållit inom ramen för anslutningsprocessen. Ständiga reformer tappar i trovärdighet om de inte leder till konkreta resultat, säger han. 

Även EU-parlamentariker Evin Incir (s), ledamot i parlamentets biståndsutskott, tycker det är allvarligt för EU:s trovärdighet att revisionsrätten anser att stödet inte övervakas tillräckligt. 

– Det handlar inte bara om att vi vill se ett mer effektivt reformstöd till våra grannländer i Västra Balkan utan också om att förvalta tilliten hos våra egna medborgare såväl som förtroendet hos medborgarna i grannskapsländerna. EU:s stöd måste alltid användas på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Evin Incir.

Fortsatt stöd till regionen är viktig, säger hon. 

– I en tid då nationalistiska krafter återigen stärks är det helt avgörande att vi stöttar de demokratiska krafterna i dessa länder samtidigt som vi ställer tuffa krav som sedan noggrant följs upp, säger Evin Incir.

Sverigedemokraten Charlie Weimers sitter i EU-parlamentets utrikesutskott och han är kritisk till att EU inte bättre villkorat stödet mot att mottagarländerna levererar på sina reformer. 

– EU-parlamentet måste driva på för ekonomiskt ansvarstagande och kräva att bidragen levererar resultat, säger han.

EU borde helt och hållet dra in sitt bistånd till länderna på västra Balkan, anser Weimers. 

– EU bör istället för att utlova bidrag och förtida medlemskap göra ett hållbart erbjudande baserat på handelssamarbete, inte falska förhoppningar, säger Charlie Weimers.