Sveriges finansminister Mikael Damberg (S) inför sitt första EU-möte i sin nya roll.

Bild: EU-parlamentet/Fredrik Hjerling

Hoppa till artikelns andra spalt.

Sverige tvekar om snabb bolagsskatt

Frankrike vill redan nästa år se nya regler om en minimiskatt för storföretag. Men medlemsländerna är fortsatt delade och finansminister Mikael Damberg tvekar på att Sverige kan hinna lagstifta så snabbt. 

Länderna i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD enades i höstas om ramarna för ett globalt regelverk om bolagsskatter. Runt 140 länder har anslutit sig till överenskommelsen. Syftet är att minska risken för skatteflykt och konkurrens på orättvisa villkor.

Överenskommelsen är uppdelad i två delar. Den första delaen tvingar stora multinationella företag att redovisa vinster och betala mer skatt i de länder de har sin verksamhet, den andra innebär att en effektiv bolagsskatt på minst 15 procent införs.

I december lade kommissionen fram sitt förslag. Frågan prioriteras av det nuvarande franska ordförandeskapet och EU-ländernas finansministrar diskuterade skattedelen under ett möte i Bryssel på tisdagen.

– Jag ser överenskommelsen om en internationell bolagsskattereform som en stor framgång, sade Sverige finansminister Mikael Damberg (S), som gjorde sin debut i sin nya roll, under mötet.

Han tillade att Sverige ställer sig bakom kommissionen förslag om att genomföra den nya skatten i EU. Frankrike vill nå en uppgörelse redan i mars så att de nya reglerna ska kunna träda i kraft den första januari nästa år, något som även stöds av Tyskland. Den tidsplanen riskerar dock enligt Damberg bli alltför snäv för svensk del.

– Det är viktigt att tillbörlig tid ges rådet för att noga utvärdera direktivet. En oro för oss är genomförandedatumet. Ett system som är i drift 2023 är ett problem för oss sett till våra författningskrav på lagstiftningen, sade Damberg.

Andra EU-länder vill inte dela upp genomförandet av OECD-överenskommelsen. Alla medlemsländer har vetorätt i frågan.

Diskussion om nya budgetregler

I och med coronapandemin lättade EU-kommissionen tillfälligt på unionens budgetregler för statsskulder och underskott för att göra det möjligt för medlemsländerna att låna till sina krisåtgärder. Därefter har en diskussion inletts om att göra om regelverket för att öppna för stora statliga investeringar i klimatomställningen och digitalisering.

På ena sidan i debatten finns ekonomisk restriktiva länder som Sverige och Tyskland. Innan mötet träffade finansminister Mikael Damberg likasinnade länder inom den så kallade nya Hansan där även bland annat Irland, Österrike, Finland Danmark och Baltländerna ingår. Han försöker tona ned förväntan på en större förändring av regelverket.

– De som har tolkat det som att det kommer att bli ett enormt skifte i många länders inställning i de här frågorna kommer att bli besvikna. Utrymmet att röra sig kraftigt i de här frågorna – att inte ha ordning och reda långsiktigt – är ganska litet i den här gruppen, sade Damberg.

Tysklands finansminister Christian Lindner var inne på samma spår.

– Vi måste alla vara realister. Vi ska inte skapa förväntningen att det kommer grundläggande förändringar i fördragen, sade Lindner som tillade att det snarare handlar om att göra nytolkningar av de nuvarande reglerna.

Den franske finansministern Bruno Le Maire, som vill göra mer omgripande förändringar i EU:s budgetregler, försökte efter tisdagens möte tona ned skillnaderna.

– Debatten mellan frugala och slösaktiga länderna är föråldrad. Den sanna debatten är att hitta en balans mellan investeringar och återgången till sunda offentliga finanser, Le Maire som sade sig bli överraskad över samstämmigheten bland finansministrarna.