Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
EU-kommissionär för inre markandsfrågor, Thierry Breton, vill att stora europeiska företag tar större ansvar för mänskliga rättigheter och miljö globalt.

EU-förslag: Företag ska ta ansvar för barnarbete och miljöförstörelse

BRYSSEL 23 februari 2022

EU-kommissionen vill hålla större europeiska företag ansvariga för att deras underleverantörer respekterar mänskliga rättigheter och miljö. Lagförslaget välkomnas av människorättsorganisationer och EU-parlamentariker – men kritiseras för att inte vara tillräckligt skarpt.

Europeiska företag ska tvingas ta större ansvar för att miljö och mänskliga rättigheter. Det föreslår EU-kommissionen i ett nytt lagförslag som presenterades på onsdagen. 

Företagen ska kunna hållas ansvariga för hur alla deras underleverantörer över hela världen behandlar sina anställda och den lokala miljön. Lagförslaget syftar till att stoppa såväl barnarbete som tvångsarbete och lokal miljöförstöring. 

– Vårt förslag kommer att se till att stora marknadsaktörer tar en ledande roll när det gäller att minska riskerna i deras värdekedjor samtidigt som det stödjer små företag att anpassa sig till förändringar, säger Thierry Breton, EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden. 

Lagen ska dock bara gälla för större företag och inte omfatta små och medelstora företag. Därmed skulle bara en procent av företagen i EU omfattas. 

Biståndsorganisationen ForumCiv som arbetar med mänskliga rättigheter och demokrati. De välkomnar EU-kommissionens förslag. 

– Det är uppenbart att frivilliga riktlinjer inte är tillräckligt, det behövs bindande regler för företag, säger Karin Gregow som är policyrådgivare på ForumCiv. 

Samtidigt ser hon flera brister i dagens förslag, bland annat att lagen bara ska gälla stora företag. 

– Både stora och små företag kan vara del av samma värdekedja och även mindre företag kan orsaka eller bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter, säger hon. 

Hon tycker det är bra att det finns ett civilrättsligt ansvar för företag, så att företag kommer att kunna hållas ansvariga för skador som deras verksamhet orsakat både inom och utanför EU. 

– Men det finns kryphål för företagen som gör att de skulle kunna komma undan med att bara kontrollera första ledet i sin leverantörskedja. De allvarligaste kränkningarna av mänskliga rättigheter sker oftast längre bak i leverantörsleden, säger Karin Gregow. 

ForumCiv anser också att det är positivt att de som skadats av företags verksamhet får möjlighet att stämma företagen i europeiska domstolar. Men förslaget borde gått längre här, tycker Karin Gregow.

– Det är väldigt svårt för exempelvis småbrukare, urfolk eller lokala människorättsförsvarare att starta juridiska processer mot företag. Lagförslaget innehåller inget för att avlägsna de hinder som finns för drabbade vid rättsprocesser, såsom alltför omfattande bevisbörda, höga kostnader och begränsad juridisk ställning.

Stor lobbyverksamhet 

EU-kommissionen har utsatts för stor lobbypåtryckning både från människorrätts- och miljöorganisationer för hårdare regler men även från företagshåll som inte vill se lagstiftning på området. 

Arbetsgivare- och intresseorganisationen Svenskt näringsliv har tidigare uttryckt oro för nya bindande regler. 

“Bindande rättsregler medför /…/ många risker. De kan påverka internationell handel negativt och få företag att lämna eller avstå från att gå in på komplexa marknader. Detaljerade och oflexibla regler kan leda till att kostnaderna för efterlevnad skjuter i höjden utan någon påtaglig inverkan på hållbarheten. Företag kan hållas ansvariga för tredje parts åtgärder som de inte har kontroll över”, skriver de i ett remissvar från förra året. 

Förslaget välkomnas av svenska EU-parlamentariker

Sara Skyttedal (KD) sitter i EU-parlamentets sysselsättningsutskott. 

– Det positiva med förslaget är “kraftfulla, bindande regler som säkerställer att de största företagen tar ett större ansvar för mänskliga rättigheter och miljöhänsyn, samtidigt som små och medelstora företag inte drabbas av orimliga pålagor och kraven på dem i stort följer OECD:s riktlinjer – vilket är viktigt för den europeiska konkurrenskraften, kommenterar hon EU-kommissionens förslag. 

Alice Bah Kuhnke (MP) sitter i EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter. 

– Det positiva med att det här förslaget läggs fram är själva grundbulten i förslaget – att det blir tvingande för företag att faktiskt ta hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö, och rannsaka sin egen påverkan. De nuvarande frivilliga åtaganden som finns har visat sig vara långt ifrån tillräckliga, eftersom de uppenbarligen går att strunta i, säger Alice Bah Kuhnke. 

Samtidigt säger hon att förslaget vid en första analys är långt ifrån tillräcklig då det endast ser ut att omfatta ungefär en procent av alla företag i EU. 

– Det är helt orimligt. Det är bra att ställa hårdare krav på storföretag, men fler små- och medelstora företag måste också ta sitt ansvar när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det ska inte gå att tjäna pengar på att kränka mänskliga rättigheter eller förstöra klimatet för kommande generationer, oavsett hur stort eller litet företaget är, säger Alice Bah Kuhnke. 

Parlamentskollegan Abir Al-Sahlani (C), som sitter både i sysselsättningutskottet och i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, tycker däremot att EU-kommissionens gränsdragning är helt rimlig.  

- Jag är glad och nöjd att kommissionen har lagt fram det här förslaget, men framförallt lättad att man har valt att dra gränsen vid företag med minst 250 anställda, som berör uppemot en procent av europeiska företag, säger hon. 

Hon tycker att det hade varit orimligt att lägga det här omfattande ansvaret för hela värdekedjan, liksom den administrativa bördan, på små och medelstora företag. 

– De har helt enkelt inte resurserna för att kontrollera hela sin värdekedja, säger Abir Al-Sahlani och tilläger: 

- Ju större företaget är - desto större påverkan har man i regel på sin omgivning. Då är det också rimligt att man tar ett större ansvar för sin värdekedja. 

Ilan De Basso (S) sitter i EU-parlamentets sysselsättningsutskott och han välkomnar kommissionens lagförslag. 

– Idag ser vi hur global konkurrens med låga löner och oschyssta villkor gör att jobb flyttar utomlands och att människor hamnar i kläm. Många företag gör redan idag ett imponerande hållbarhetsarbete, men det är bra att alla bolag som verkar i EU ska få samma krav att förhålla sig till, säger han. 

Samtidigt tycker han att reglerna kunde varit tydligare. 

– Ett frågetecken är hur mycket företagen måste dela med sig om vad de gör för att motverka miljöförstöring och människorättsbrott. Tydliga regler om det är centralt för att myndigheter, frivilligorganisationer och investerare ska kunna hålla bolagen ansvariga för övertramp, säger Ilan De Basso. 

Mer fakta

Charlotta Asplund Catot
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret