En cementfabrik i belgiska Obourg. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Revisorer: Låga energiskatter fördröjer grön omställning

Europeiska revisionsrätten konstaterar att de senaste årens priser på energi inte återspeglar utsläppens miljömässiga kostnader. Sverige hör till de EU-länder som ger mer i subventioner till fossila bränslen än till förnybara.

Europeiska revisionsrätten har sammanställt en översikt över hur beskattning och subventioner av energi ser ut i medlemsländerna och om dessa bidrar till eller motverkar klimatomställningen.

Mer stöd till förnybart – men 15 länder stödjer mer fossilt

Studien visar att de subventioner som medlemsländerna ger till olika energislag ökat betydligt sedan 2008. Den största anledningen till detta är ökat stöd till förnybar energi. 2019 gav EU-länderna sammanlagt närmare 80 miljarder euro till förnybara energikällor. Det är nästan en fyrdubbling jämfört med 2008. 

Subventionerna till fossila bränslen har i det närmaste legat på samma nivåer – runt 55 miljarder euro per år. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Men mellan medlemsländerna skiljer sig energisubventionerna tydligt åt. I 15 av de 27 EU-länderna, däribland Sverige, är det statliga stödet till fossila bränslen är större än till förnybart.

För svensk del handlar det om ett dubbelt så stort statligt stöd till fossil energi jämfört med till förnybar energi, se grafik längst ner. Energimyndigheten förklarar att det statliga stödet till fossilt bränsle ofta sker som skattebefrielse eller skattesänkningar till större industrier, jordbruket, sjöfarten och luftfarten i syfte att hålla uppe sysselsättning, levnadssstandard och hålla nere konsumentpriser.

Det finns ett mål om att fasa ut subventioner till fossila bränslen till 2025 – ett mål som revisionsrätten menar kan bli svårt att nå.

Annons

”Subventioner för fossila bränslen sätter käppar i hjulet för eller ökar kostnaderna för energiomställningen. Det kommer att bli en utmanande social och ekonomisk omställning att fasa ut dem fram till 2025, vilket EU och dess medlemsstater har åtagit sig”, skriver den ansvarige revisorn Viorel Ştefan.

Energiskattelag omodern

I EU finns sedan 2003 ett direktiv som sätter miniminivåer för energiskatter. Direktivet har flera gånger tidigare kritiserats för att inte vara förenligt med målen om minskade klimatutsläpp, det är en kritik som även revisionsrätten ställer sig bakom och menar att förorenande energikällor kan ha en skattefördel gentemot koldioxideffektiva energikällor.

”Låga koldioxidpriser och låga energiskatter på fossila bränslen fördröjer omställningen till grön energi och gör koldioxidsnåla tekniker relativt sett dyrare”, heter det.

I somras lade EU-kommissionen fram ett förslag om översyn av energiskattedirektivet. Frågan är komplicerad då förändringar inom skatteområdet på EU-nivå kräver att alla medlemsländer ger sitt godkännande.

Ökat pris på utsläppsrätter skapar incitament

Revisorerna har även sett över EU:s handel med utsläppsrätter som är unionens viktigaste verktyg för att minska utsläppen. I systemet måste bland annat energiintensiva industrier  köpa utsläppsrätter för att släppa ut koldioxid. 

Fram till för några år sedan har priserna på utsläppsrätterna kritiserats för att ha varit för låga för att skapa ett incitament för industrin att välja mer klimatsmarta lösningar. Men under de senaste 1-2 åren har priset mångdubblats. Enligt rapporten är dagens pris såpass högt att det gör att det inte längre är lönsamt för varken cement- och stålindustrin eller luftfarten att släppa ut längre.