Trots kritiken: Kommissionen vill se investeringar i gas och kärnkraft

EU-kommissionen presenterade på onsdagen sitt skarpa förslag om att inkludera naturgas och kärnkraft i sin taxonomi över hållbara investeringar för klimatomställningen. 

– Vi tar i dag ytterligare ett viktigt steg i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Vi behöver alla verktyg som står oss till buds för att upp bli klimatneutrala för vi har mindre än 30 år dit, sade EU:s finansmarknadskommissionär Mairead McGuinness vid en presskonferens.

Kommissionen räknar med ett investeringsbehov på 350 miljarder euro per år för att nå målet om att bli klimatneutralt till 2050. En stor del av detta måste komma från privata investerare.

Ett utkast till förslag lades fram vid årsskiftet och stötte på kraftig kritik både från experter, EU-parlamentariker och vissa medlemsländer, däribland Sverige som i går tisdag invände mot att låta gas ingå i taxonomin. 

Kommissionären menade att man hörsammat kritiken och betonade flera gånger att man inte ser vare sig naturgas eller kärnkraft som gröna eller förnybara energikällor men att de måste ingå som en övergångslösning för att göra energiförsörjningen i EU mer förnybar.

Hon spelade även ned vikten av taxonomins betydelse och pekade på att den är både frivillig att följa för investerare och att den inte på något sätt hindrar vare sig offentliga eller privata medel satsas på vissa energikällor.

– Medlemsländerna är alltjämt fullt ansvariga för att besluta om sin energimix. Inte heller påbjuder taxonomin investeringar i vissa sektorer, sade McGuinness som liknade den vid en vägvisare för investerare.

– Dagens delegerade akt må vara bristfällig men den är en verklig lösning. Den rör oss närmre vårt slutliga mål om klimatneutralitet, sade Mairead McGuinness.

Hon underströk också att taxonomin är fristående från andra EU-verktyg som de så kallade gröna obligationerna och coronaåterhämtningsfonden.

En stor majoritet av kommissionärerna röstade för onsdagens beslut. Enligt  uppgift röstade kommissionärer från tre EU-länder mot det: Spanien, Österrike och Portugal.

Kontroversiell fråga

Kommissionen hade möjlig att lägga fram förslaget som ett vanligt EU-förslag där EU-parlamentet och medlemsländerna eller via en så kallad delegerad akt där lagstiftarna inte kan göra några ändringar utan bara godkänna eller avvisa det. Kommissionen motiverar beslutet att inte gå lagstiftningsvägen med att en delegerad akt möjliggör att sätta striktare regler än vad man räknar med att lagstiftarna hade enats om. Man motiverar även den delegerade akten med att den snabbare kan komma på plats än en lagstiftningsakt.

Två EU-länder, Österrike och Luxemburg, har hotat att dra frågan inför domstol då de menar att det strider mot EU-rätten. 

Positioner

EU-parlamentets största politiska partigrupp, kristdemokratiska och konservativa EPP, har ännu inte någon gemensam linje i frågan men dess vice ordförande, nederländskan Esther de Lange, är försiktigt positiv till att inkludera gas och kärnkraft i taxonomin under strikta förutsättningar. Hon kritiserar dock kommissionen för att inte ha involverat parlamentet tillräckligt i sitt beslut.

EU-parlamentets socialdemokratiska, miljöpartistiska och vänsterpartistiska partigrupper har tidigare kritiserat kommissionens förslag. 

– Kommissionen tycker att fossil gas och kärnkraft ska anses gröna. De talar tvärtomspråk och de gör taxonomin oanvändbar, sade EU-parlamentariker Malin Björk (V) i en kommentar. 

Liberala RE har ännu ingen gemensam linje i frågan men EU-parlamentariker Karin Karlsbro (L) välkomnar inkluderingen av kärnkraft men kritiserar att naturgas ingår.

– Kommissionens förslag är det bästa möjliga alternativet som kan få tillräckligt stöd. Det är angeläget för klimatet att taxonomin kommer på plats, sade Karlsbro i en kommentar.

Nationalkonservativa ECR är positiva till att inkludera kärnkraft och gas i taxonomin.

Väntas godkännas av EU-länderna

Flera EU-länder, däribland Sverige, har invänt mot att gas föreslås ingå i taxonomin medan andra som Tyskland invänder mot att kärnkraft är med. Både Sverige och Tyskland har dock uppgett att de kommer ställa sig bakom förslaget. I dagsläget lär det inte finnas den majoritet – minst 20 medlemsländer – som behövs för att fälla förslaget.

EU-parlamentet och medlemsländerna har nu upp till ett halvår på sig att invända mot förslaget om de når upp till de krav på majoriteter som krävs.