Mer EU-samordning ska hjälpa mottagandet av flyktingar

Nära fyra miljoner ukrainska flyktingar har nu anlänt till EU sedan Rysslands invasion av landet. Under måndagen träffades EU:s inrikesministrar på ett extrainsatt möte i Bryssel för att diskutera hur man bättre ska samordna sina insatser för att hantera flyktingarna. 

Ministrarna enades om ett program om tio punkter med olika insatser som presenterades av EU-kommissionen, se faktaruta. 

– Det är en plan om hur vi ska samordna oss bättre kring vart flyktingarna ska ta sig, kring transporter, hur man ska få till en gemensam EU-registrering, hur man bättre ska arbeta mot trafficking och hur man ska förbereda sig om det kommer fler flyktingar, sade ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson på väg in till mötet. 

Syftet med en gemensam EU-registrering av flyktingar är bland annat att man ska ha bättre koll på i vilka länder som flyktingarna redan får stöd för att undvika att flyktingarna får stöd i flera medlemsländer. 

Indexera länderna för ökat ansvar

EU-kommissionen har också tagit fram ett index över där man ska se hur många flyktingar medlemsländerna tar emot. Syftet är bland annat att underlätta för medlemsländerna att själva ta ansvar, enligt Ylva Johansson. 

– Jag tycker det är bra att medlemsländerna själva ser när de borde göra mer, eller se hur mycket andra länder faktiskt gör, sade hon. 

Ministrarna fokuserade också på bistånd till Moldavien, Europas fattigaste land, som för närvarande har mer än 100 000 ukrainska flyktingar. 

Inför mötet hade sju medlemsländer samt Norge erbjudit sig att ta 14 500 av dessa flyktingar. 

Ingen enighet kring omfördelning 

Ministrarna diskuterade också frågan om att fördela flyktingar mer jämt mellan medlemsländerna – en fråga som sedan tidigare är känslig. Under den syriska flyktingvågen 2015 vägrade både den polska och den ungerska regeringen att bidra till omplaceringen av asylsökande från Grekland och Italien.

Trots att det nu är dessa länder som tar emot flest flyktingar så finns det heller inte nu en enighet i rådet om att man ska ha en fördelningsmekanism, enligt migrationsminister Anders Ygeman som deltog i måndagens möte. 

– Många länder tog upp att de ville ha det, men de länder som håller emot är framför allt de som har stort tryck nu, sade han efter mötet. 

– De länderna som är emot en omfördelning är nog emot alla åtgärder som vetter mot det. De är rädda för att det “further down the road” leder till att vi får en bindande omfördelningsmekanism i EU, fortsatte han. 

Anders Ygeman sade också att han under mötet passade på att lyfta frågan om behovet av en långsiktig strategi för migration till EU.

– Jag menar att vi redan borde ha haft EU:s migrationspakt på plats, vi hade stått starkare då. Även om Ukraina nu tar väldigt stor del av diskussionen får vi inte missa den här chansen att ta ett litet mer långsiktigt strategiskt grepp, sade han. 

Förberedda för mer

Medan antalet flyktingar som kommer till EU har avtagit de senaste dagarna till runt 40 000 om dagen från 200 000 om dagen när det var som mest, så understryker Ylva Johansson vikten av att förbereda sig för ytterligare flyktingar.

– Vi vet inte vad som händer imorgon. Vi vet inte vad Putins nästa steg är. Vi måste vara förberedda på många miljoner fler som kanske kommer behöva fly från Ukraina, sade Ylva Johansson.