Delade meningar om EU-krav på svensk koldioxidlagring

Just nu pågår förhandlingarna om EU:s klimatpaket ”Fit for 55” med målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser i EU med 55 procent till 2030 och att nå klimatneutralitet 2050.

En av de mest kontroversiella frågorna i klimatpaketet för svensk del är den så kallade LULUCF-förordningen. Det handlar om hur mycket koldioxid och kol som kan bindas i mark och skog. Sverige, som är ett land med mycket skog, får i kommissionens ursprungsförslag det högsta målet bland EU-länderna – ett mål som regeringen tycker är "oproportionerligt högt”. 

Även Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, är kritisk. 

– Det som oroar oss är en utformning av LULUCF som leder fram till att vi måste minska avverkningar [av skog]. Utifrån ett samhällsperspektiv kommer det ge mindre total klimatnytta, sade han på ett seminarium om LULUCF organiserat av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) i förra veckan. 

Skogen bidrar till klimatnytta 

Enligt Magnus Berg har det varit en grundbult i den svenska klimatpolitiken att använda skogen till att göra klimatnytta på olika sätt. Skogen bidrar i tre steg; dels genom att växande skog lagrar koldioxid, men också att träprodukter som kommer ut av skogsbruket, som trähus och trämöbler lagrar det i mer eller mindre långa perioder. Men inte minst är klimatnyttan att man kan använda dessa produkter till att inte använda fossila produkter. 

Enligt Naturvårdsverket så förstärker inte utsläpp från hållbart producerad biomassa den naturliga växthuseffekten och kan på lång sikt anses koldioxidneutrala (se faktaruta). 

Om Sverige tvingas hålla nere skogsavverkningen får det alltså negativa effekter på klimatet, enligt Magnus Berg på Skogsindustrierna. 

– Det kommer minska möjligheterna att tränga undan fossilt material och fossil energi. Vi kommer få mindre klimatnytta i form av produkter som vi skulle kunna tillverka, sade Magnus Berg. 

Berättigat mål

På Naturskyddsföreningen håller man dock inte med. Att avverka mer skog är inte bättre för klimatet, hävdar man, utan kan tvärtom öka hotet mot klimatet och den biologiska mångfalden genom att man använder metoder som dikning och dikesrensningar i skogar på torvmark som leder till utsläpp av växthusgaser. 

Det tar över 20 år tills en avverkad skog återigen binder mer koldioxid än vad som avgått till följd av avverkningen, menar organisationen. 

Enligt Kristina Östman, tillförordnad chef för klimat på Naturskyddsföreningen, är det berättigat att Sverige ska uppnå så stor nettolagring som EU-kommissionen föreslår. 

– IPCC:s senaste rapporter visar att det är mycket bråttom för att kunna begränsa den genomsnittliga globala temperaturhöjningen till 1,5 °C, säger hon och fortsätter: 

–  Störst klimatnytta gör den svenska skogen genom ett ökat nettoupptag av kol samtidigt som vi minskar våra fossila utsläpp, inte genom att ersätta våra fossila koldioxidutsläpp med biogena koldioxidutsläpp, säger hon.