Ulf Kristersson (M) och statsminister Magdalena Anderssson (S) meddelade på måndagen att Sverige ansöker om Nato-medlemskap.

Bild: Regeringskansliet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Sverige ansöker om Nato-medlemskap

Sverige kommer i dagarna att lämna in en ansökan om medlemskap i Nato. Det meddelade statsminister Magdalena Andersson tillsammans med oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) på måndagen. 

– Det bästa för Sveriges säkerhet och det svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato, säger hon.

Knappt tre månader efter Rysslands invasion av Ukraina beslutade regeringen på måndagseftermiddagen att ansöka om ett svenskt Nato-medlemskap. 

 Det bästa för Sveriges säkerhet och det svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato och att vi gör det tillsammans med Finland, sade Magdalena Andersson efter att beslutet tagits på ett extrainsatt regeringssammanträde på eftermiddagen. 

Statsministern underströk att Sverige, när Finland nu tagit beslutet att ansöka om Nato-medlemskap, som ensamt land utanför Nato skulle hamna i en väldigt utsatt position.  

– Jag står med här idag för att understryka den breda politiska förankringen som beslutet att ansöka om svenskt medlemskap i Nato har i Sveriges riksdag, sade Ulf Kristersson (M), som välkomnade dagens beslut som han beskrev som historisk. 

Ansökan med Finland

Sverige förväntas lämnas in ansökan tillsammans med Finland under tisdagen eller onsdagen. Finlands president Sauli Niinistö kommer till Sverige imorgon tisdag för möte med statsministern. 

Regeringen fattade under måndagen också ett beslut om en proposition som ska möjliggöra för Sverige att ta emot militärt stöd från alla EU- och Natoländer. 

Måndagens Nato-beslut kommer efter att Socialdemokraternas partistyrelse, på söndagen beslutade att stödja förslaget om ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen. Partiet frångår därmed sin linje om att Sverige inte ska ingå i en militärallians – en säkerhetsdoktrin som dominerat svensk politik sedan försöket att bilda en nordisk försvarsallians misslyckades 1949.  

Stor enighet i riksdagen

Magdalena Andersson var på måndagsförmiddagen i riksdagen för att förankra Nato-beslutet i riksdagen. Hon underströk att Rysslands invasion av Ukraina har förändrat förutsättningarna för den svenska säkerhetspolitiken. 

– Invasionen av Ukraina visar vad Ryssland är redo att göra. Och vi måste förhålla oss till möjligheten att Ryssland agerar lika risktagande i vårt omedelbara närområde. I den verkligheten behöver Sverige de formella säkerhetsgarantier som kommer med ett medlemskap i Nato, sade Magdalena Andersson. 

– Trots att alliansfrihet i olika former har tjänat Sverige väl i över 200 år så är min bedömning att det inte kommer att tjäna Sverige lika väl i framtiden, sade hon. 

Att det finns ”ett före och ett efter den ryska invasionen 24 februari” var något som flera partier återkom till under debatten som präglades av stor enighet – regeringens omsvängning i Nato-frågan välkomnades av alla partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet. 

Nooshi Dadgostar (V) tycker att den process som föranlett Nato-beslutet är ett svek mot väljarna. 

– Vad alternativen till ett Nato-medlemskap består i, deras för och nackdelar, har vi inte gått till botten med. Att väljarna inte kommer kunna ta ställning i denna avgörande fråga varken i val eller i folkomröstning är djupt problematiskt, sade hon.