På bilden från måndagens utrikesministermöte syns Ukrainas Dmytro Kuleba (i rutig kavaj), Kanadas Mélanie Joly (i röd rock) och utrikesrepresentant Josep Borrell (längst fram).

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Ungern fortsätter blockera EU-sanktioner mot Ryssland – kräver miljarder

EU:s utrikesministrar har inte kommit närmare någon lösning på Ungerns blockering av unionens oljeembargo mot Ryssland. Den ungerske utrikesministern kräver många miljarder för att dra tillbaka sitt veto.

För två veckor sedan lade EU-kommissionen fram sitt förslag på ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland för landets anfallskrig mot Ukraina. Den viktigaste delen är en utfasning av inköp av rysk olja innan årets slut. Men Ungern har ensamt blockerat förslaget vilket gör att det inte kan träda i kraft – i EU:s utrikespolitik krävs godkännande från alla medlemsländer. Inte heller när EU:s utrikesministrar träffades i Bryssel i går måndag lyckades frågan få någon lösning.

– Tyvärr har det i dag inte varit möjligt att nå en överenskommelse om att godkänna det sjätte sanktionspaketet, sade unionens utrikesrepresentant, den spanske socialdemokraten Josep Borrell, efter mötet.

Enligt honom blev diskussionen alltför teknisk för ministrarna och skickas därför tillbaka till medlemsländernas EU-ambassadörer.

Ett antal EU-länder, som Tjeckien och Slovakien, som har en mycket stor import av olja från Ryssland föreslås få längre tid på sig att fasa ut sitt beroende. Ungern har också ett stor beroende av rysk olja. Landets regering menar att en omställning till att importera olja från andra länder är svår eftersom landet inte har någon kust för oljefartyg att lägga till (vilket för övrigt inte heller EU-länder som Tjeckien och Slovakien har). 

Den ungerske utrikesministern Péter Szijjártó hävdade på måndagen att en omställning skulle kräva 15-18 miljarder euro, motsvarande 157 - 188 miljarder kronor, och att ”EU måste erbjuda en lösning” på problemet. Detta är en betydligt högre summa än samme Szijjártó nämnde för inte ens en vecka sedan då han beräknade omställningen skulle kosta 700 miljoner euro, motsvarade 7,3 miljarder kronor.

Utrikesrepresentant Borrell sade att summan på 15-18 miljarder euro är ”rätt hög” men var optimistisk om att en lösning kan nås inom en eller två veckor. Bland vissa EU-länder växer dock kritiken mot att Ungern åter lägger veto i utrikespolitiken.

– Hela unionen hålls tyvärr som gisslan av en medlemsstat som inte kan hjälpa oss att hitta ett samförstånd, sade Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis.

Han föreslog som lösning att istället hjälpa Ukraina att minska sitt beroende av rysk energi och därmed kunna stänga av de ryska leveranserna till delar av EU, inklusive Ungern.

– Om flödena från Ukraina stoppas skulle sanktionsfrågan lösas helt och hållet, sade Landsbergis.

Även från Ungerns EU-allierade i den så kallade Visegradgruppen börjar tålamodet tryta alltmer.

”Den ungerska regeringens beslut och inställning att inte stödja sanktionerna mot rysk energiexport är oacceptabelt. Särskilt nu när EU behöver vara enat mer än någonsin”, twittrade Tjeckiens utrikesminister Ján Lipavský i dag tisdag.

Ukraina söker kandidatstatus

Ukraina har efter krigets början lämnat in en formell ansökan om att få gå med i EU. Kommissionen utreder landets möjligheter och väntas inom kort publicera sin syn på möjligheterna. Landets förhoppning är att EU-ledarna i juni ska kunna ge landet så kallad kandidatstatus som är första steget i förhandlingarna för länder som vill gå med i unionen.

Med under måndagens EU-möte var Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba som vädjade till medlemsländerna att ge landet kandidatstatus.

– Vi är i en unik politisk situation där den allmänna opinionen i både Ukraina och EU-länderna har ett rekordhögt stöd för europeisk integration för Ukraina. Det finns inga rationella argument att inte släppa in Ukraina i det europeiska integrationsprojektet genom att ge det kandidatstatus, sade Kuleba som tillade att det enligt hans uppfattning inte finns något EU-land som i dagsläget öppet motsätter sig detta.

Bulgarien blockerar Balkanförhandlingar 

Rysslands aggressioner har åter väckt frågan om EU:s utvidgning på västra Balkan till liv där fyra länder har kandidatstatus. Till måndagens möte var för första gången utrikesministrarna från de sex länderna på västra Balkan inbjudna. Utrikesrepresentant Josep Borrell välkomnade att fem av dessa går på samma linje som EU i sanktionerna och kritiken mot Ryssland. Samtidigt kritiserade han kandidatlandet Serbien som inte gör det.

– Men vi förväntar oss av kandidatländerna, av våra partner, att de helt och hållet anpassar sig till vår utrikespolitik, sade Borrell.

Borrell och de flesta medlemsländer, däribland Sverige, vill att medlemskapsförhandlingarna med Nordmakedonien och Albanien inleds omedelbart. Dock fortsätter Bulgarien att blockera förhandlingar med Nordmakedonien av vad man menar kulturella hänsyn. Bulgarien anser bland annat att Nordmakedonien måste erkänna att landet och dess språk har bulgariska rötter. Albaniens och Nordmakedoniens medlemskapsansökningar hanteras för närvarande av EU som ett paket och därför hindrar det bulgariska vetot även förhandlingar med Albanien.

Oron är att länderna kommer vända EU ryggen om förhandlingarna skjuts ytterligare på tiden och att de i stället söker samarbete med länder som Ryssland och Kina.

– Vi ser alla att denna fördröjning är ohållbar. Denna situation skadar inte bara dem utan även oss. Det är en gåva till Ryssland, sade Borrell.

Han anser att en lösning måste nås innan juli då det nuvarande franska EU-ordförandeskapet löper ut.

–  Om det inte sker under det franska ordförandeskapet måste jag erkänna att vi kommer att hamna i en allvarlig kris i vår relation med länderna på västra Balkan, sade Josep Borrell.