EU:s utrikeschef, den spanske socialdemokraten Josep Borrell, efter måndagens utrikesministermöte i Luxemburg.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-kamp mot rysk vetepropaganda

Ryssland, som på olika sätt hindrar export av spannmål, skyller livsmedelsbrist i världen på EU:s sanktioner, ett narrativ som fått spridning och som EU nu försöker bekämpa. – Det är ett medvetet försök att skapa hunger i världen för att sätta tryck på EU och Ukraina, säger unionens utrikesrepresentant Josep Borrell.

EU-ländernas utrikesministrar träffades i går måndag i Luxemburg för sitt månatliga möte. Högt på dagordningen stod frågan om ökade livsmedelspriser i främst utvecklingsländer till följd av minskad export av spannmål från Ukraina och Ryssland. Från ryskt håll sprids ett narrativ om att detta är till följd av EU:s sanktioner.

– Vi har pratat med utrikesministrar från Afrika, Latinamerika och Asien och alla hade en oro för att det ryska narrativet – det vill säga att det är sanktionerna mot Ryssland som har gjort att man har problem med livsmedelsförsörjning. Den berättelsen har fått mycket stark spridning i de här länderna och det är problematiskt, sade utrikesminister Ann Linde (S) efter mötet.

Rysk propaganda

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell, som ledde mötet, menar att livsmedelsprishöjningarna är Rysslands fel och att landet sprider falsk propaganda.

 – Det är ett medvetet försök att skapa hunger i världen för att sätta tryck på EU och Ukraina. [Detta är] ett typiskt tillvägagångssätt för den ryska propagandan – de skapar ett problem och skyller sedan på andra, sade Borrell.

Han pekade på att 20 miljoner ton spannmål hindras från att exporteras från Ukraina av Ryssland och att Ryssland infört en 30-procentig exporttull på ryskt vete.

– Om man håller inne med den mat som folk behöver använder man hunger som en del av kriget. Det är väldigt viktigt att motarbeta den ryska propagandan.

Utrikesrepresentanten har skickat brev till alla utrikesministrar i Afrika där han förklarar hur EU:s sanktioner fungerar, att de exempelvis inte hindrar export av spannmål eller gödningsmedel och att de exportförbud som finns bara gäller till EU-länder, inte resten av världen. Han säger sig samtidigt vara redo att diskutera lösningar på eventuella bieffekter från sanktionerna.

–  Om det finns några problem kommer de att identifieras och lösas, sade Borrell.

EU:s utrikestjänst skickar även brev till banker och företag så att de inte överkompenserar sina åtgärder av oro för att bryta mot EU:s sanktioner mot Ryssland.

Inga nya EU-vapenpengar för Ukraina nu

EU har i fyra omgångar öronmärkt sammanlagt två miljarder euro från unionens fredsfacilitet för medlemsländerna att köpa upp och leverera vapen till Ukraina. Enligt utrikesrepresentant Borrell finns i nuläget inga diskussioner på att frigöra ytterligare medel.

– Vi har inte gått in på detaljerna i en femte utbetalning [från den europeiska fredsfaciliteten]. Den fjärde omgången har ännu inte förbrukats och medlemsstaterna överväger hur det militära stödet till Ukraina ska kunna förenas med de behov som vi också har av att hjälpa andra länder som vi samarbetar med på det militära området, sade Josep Borrell.