Gästkrönika: Mer folkbildning skulle göra EU gott

Medborgarnas engagemang, eller brist på engagemang, för projektet EU är en ständigt återkommande fråga. Det var också en viktig del i det arrangemang som kallas ”Konferensen om EU:s framtid", där tanken varit att öka medborgarnas kunskap, engagemang och inflytande i EU:s beslutsprocess. Redan innan den avslutades 9 maj i år hade EU:s makthavare förbundit sig att ta konferensens slutförslag vidare på ett eller annat sätt, vilket Europaparlamentet inte var sent att göra.

Framtidskonvent och direktdemokrati

I en formell begäran har parlamentet efterfrågat ett så kallat konvent för diskussion om ändringar i EU:s fördrag för att tillvarata delar av konferensens 49 slutsatser och över 300 förslag på åtgärder inom områden som ekonomi, socialpolitik och klimat. Det saknas inte motståndare till idén om fördragsförändringar – Sverige är en sådan – men det finns också många ivriga förespråkare, som Frankrikes president.

Hur ska man egentligen förhålla sig till slutsatser som slumpvist utvalda medborgare och politiker diskuterat fram efter att allmänheten haft möjlighet att lägga in förslag på en visserligen ambitiös hemsida, men där viktningen av förslagen snarast berott på lobbying för det ena eller andra förslaget. Passar sådana inslag av direktdemokrati in i den typ av institutionellt bygge som utgör EU?

Det svenska utfallet

I ljuset av framtidskonferensen och de komplexa förslag som finns i slutrapporten är det intressant att studera det svenska utfallet på frågan: ”Är du i huvudsak för eller mot det svenska medlemskapet i EU eller har du ingen bestämd åsikt?”  

Frågan återfinns i den partisympatiundersökning som SCB genomför årligen. Den senaste undersökningen från i maj visar på ett historiskt högt stöd där de som är för Sveriges medlemskap i EU uppgår till 64 % och de som är emot endast uppgår till 12 %. Dessa siffror är de högsta, respektive lägsta, som uppmätts sedan mätningarna startade 1996.

LO och Saco skiljer sig

Även nedbrutet på fackligt anslutna ökar stödet för EU. Men det finns betydande skillnader. Saco-medlemmar är de som är mest positiva med ca 86 %. Bland LO-anslutna totalt är den siffran bara 48 %. Det är också i LO-gruppen som det finns flest andel nejsägare, nämligen 17 %, hos Saco bara 6%. Trenden är ändå att även LOs medlemmar blir alltmer positiva, och mindre negativa, än tidigare. 

Samtidigt är det oroväckande, men inte helt oväntat, att skillnaden är stor mellan de fackliga grupperna avseende de som svarat ”vet ej” på frågan om vad de tycker om EU-medlemskapet. Av Sacos medlemmar är det ca 10 % som svarar ”vet ej”. För LOs del är siffran hela 34 %.

En viktig del i arbetarrörelsen, och fackföreningsrörelsen, handlar om folkbildning. Genom att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation genom kunskap skapas engagemang för samhällsutveckling, och demokrati. Och med tanke på utfallet i denna undersökning är det därför bara att hoppas att EU-kommissionen gällande uppföljande åtgärder inte främst fokuserar på fördragsförändringar, utan tar fasta på det som varit särskilt positivt med framtidskonferensen, nämligen den folkbildande tanken.

Nya möjligheter att nå människor

Då skulle nya möjligheter kunna skapas för att nå ut till människor, och stimulera en diskussion inte bara i förhandlingsrummen i Bryssel utan vid köksbord och på arbetsplatser om vilket EU vi gemensamt ska skapa för framtiden.

Och hur var det nu – passar direktdemokrati och medborgarpaneler in i EU-bygget? Jo, det tycker i alla fall EU-kommissionen, som i sitt färska meddelande om uppföljning av konferensen menar att medborgarpaneler ska ha en roll även i fortsättningen. 

Karla Wixe
Gästkrönikör, utredare och EU-samordnare, LO.