En byggnad i ukrainska huvudstaden Kiev bombad av ryska flygvapnet. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Undersökning: Delad syn på Putinkriget riskerar splittra EU

Européer är i stort eniga om att det är Ryssland som är skyldigt till kriget i Ukraina och att banden till Moskva bör kapas. Men synen på hur kriget bör avslutas är mer delad och det varnas för ett splittrat EU. Fler, i Sverige, vill se en snabb fred med landavträdelser hellre än att Ryssland till varje pris straffas för sitt illegala krig och att fler dör.

Tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR, har låtit tillfråga invånarna i tio europeiska länder, däribland Sverige, om deras syn på Rysslands krig mot Ukraina och dess konsekvenser. 

En majoritet i alla länder pekar ut Ryssland som huvudansvarigt för kriget och i alla länder anser fler att Ryssland utgör det största hindret för fred. Störst enighet om Rysslands skuld finns i Finland och minst i Italien.

”På det hela taget tvekar européerna inte om vilken sida de står på: de vill att Ukraina ska segra”, heter det i rapporten. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

De tillfrågade har även fått svara på frågor om kopplingar till Ryssland och om dessa ska avslutas. Där finns det i de flesta länder ett majoritetsstöd för att kapa alla ekonomiska band till Ryssland. Stödet är även stort för att även bryta alla kulturella och diplomatiska band.

”Undersökningen tyder på att Europas brytning med Ryssland är oåterkallelig, åtminstone på kort och medellång sikt. Det finns ingen chans att européerna nu drömmer om att integrera Ryssland i sina egna strukturer eller sin politiska gemenskap. De verkar se fram emot en värld där Europa helt och hållet kopplar bort Ryssland”, skriver rapportförfattarna Ivan Krastev och Mark Leonard. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Annons

Fred eller rättvisa

ECFR har delat in de svarande i fyra kategorier (se faktaruta) beroende på deras syn på krigets fortsättning. Den ena gruppen, fredslägret, anser att kriget bör avslutas så snart som möjligt även om Ukraina blir av med territorium. Den andra, rättviselägret, insisterar på att Ryssland bör straffas även om fler ukrainare tvingas sätta livet till eller fly. En tredje grupp, osäkra, identifierar sig med ingetdera läger men stödjer ändå EU:s och västs insatser för Ukraina och har en kritisk syn på Ryssland. Den sista gruppen är övriga som inte tillhör någon av de tre första kategorierna och inte heller EU:s och västs Ukrainastöd.

”Även om européer ger Ryssland skulden för kriget och hoppas på en ukrainsk seger är de europeiska staterna och samhällena splittrade i frågan om hur de ser på krigets slut”, heter det.

Totalt sett är fredslägret större än rättviselägret, 35 respektive 22 procent. Fördelat på de enskilda länderna är gruppen som förespråkar omedelbar fred större än rättviselägret i alla förutom ett – Polen. Sverige ligger nära snittet med 38 procent i fredslägret och 22 procent i rättviselägret. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Utifrån dessa skillnader drar rapportförfattarna en parallell till eurokrisen för ett årtionde sedan  och de splittringar i EU som den gav upphov till.

”Risken kvarstår att freds - och rättviselägren kan bli lika polariserade som gäldenärerna och fordringsägarna i eurokrisen i början av 2010-talet. Om detta tillåts hända – och om EU blir handlingsförlamat av sina egna splittringar – kan kriget signalera Europas permanenta marginalisering på världsscenen”, skriver Krastev och Leonard.