Daniel S. Hamilton: Rysslands krig har fört samman EU och USA

Idag onsdag är det sex månader sedan Ryssland i brott mot internationell rätt invaderade EU:s grannland Ukraina. Med anledning av det har Europaportalen bett olika experter att analysera på vilket sätt EU och medlemsländerna har påverkats av kriget.

Dagens expert är Daniel S. Hamilton vid den Washingtonbaserade tankesmedjan Brookings. 

En ny era

När Ryssland invaderade Ukraina för sex månader sedan markerade det slutet på eran efter kalla kriget, enligt Daniel S. Hamilton. 

– En ny era har börjat – mer turbulent och våldsam. Den hoppfulla visionen om ett Europa "helt och fritt" utmanas av en kontinent som har blivit splittrad och orolig, säger han till Europaportalen.  

Det handlar inte bara om stormaktskonkurrens, enligt Daniel S. Hamilton. Med nya teknologier förändras själva karaktären av rivalitet och konflikt, och själva grunden för ekonomisk konkurrenskraft, diplomati och försvar. Pandemier, klimatförändringar och energiomställningar kommer sannolikt att orsaka ytterligare förödelse i oförberedda samhällen, tror han.

Enligt Daniel S. Hamilton har den nya erans omvälvningar frontalkrockat med EU:s tilltro till sin kapacitet att fortsätta att generera välstånd och att värna demokratin.

– "Institutionernas Europa" har misslyckats med att tackla covid, störningar i leveranskedjan, flyktingströmmar och Putins aggression. Och Putins krig har inte förstärkt EU:s "strategiska autonomi", det har fördjupat Europas strategiska beroende av USA, säger Daniel S. Hamilton. 

Ny nivå av ryskt våld – oväntad stark EU-enighet

Vladimir Putins invasion av Ukraina är något nytt från ryskt håll – något som Daniel S. Hamilton ser som ett tydligt bevis på att Putin är fast besluten att använda militärt våld, tvång och omstörtande verksamhet för att förändra Europas karta och kontrollera sina grannar. 

– Putin fruktar inte bara den utmaning som en framgångsrik ukrainsk demokrati skulle innebära för auktoritarismen i Ryssland; han är inriktad på att störa demokratiska samhällen över hela kontinenten – inte på grund av vad de gör, utan på grund av vad de är, säger Hamilton och påminner om att Putins förevändning för sin invasion av Ukraina 2014 var ett handelsavtal mellan EU och Ukraina, inte att Natos dörr stod öppen för nya medlemmar. 

Daniel S. Hamilton anser att EU:s enighet inför Putins aggression hittills har varit imponerande – och oväntad. 

– Även om sanktionerna är ojämna, har de till stor del varit robusta. Stödet för Ukraina har generellt sett varit starkt, med vissa undantag. 

Att upprätthålla detta på sikt kan dock vara utmanande tror Hamilton, särskilt om konflikten fortsätter.

– EU måste inse det faktum att dess grannskapspolitik har misslyckats med att förvandla dess periferi till en "ring av vänner". Istället står EU inför en ring av eld. Ryska trupper finns i alla sex av EU:s östliga partnerskapsländer. Oavsett hur Putins krig i Ukraina utvecklas, kommer Europas stora östliga områden att förbli turbulenta och sporadiskt våldsamma under överskådlig framtid, tror Daniel S. Hamilton. 

Flerdimensionellt angrepp  

Daniel S. Hamilton pekar på att Rysslands angrepp på Ukraina och andra grannländer går bortom användningen av konventionella militära styrkor – de angriper också flöden av exempelvis mat, energi, pengar, råvaror, flyktingar och, information. 

Väsentliga kedjor i europeiska ekonomier, daglig kommunikation och många andra viktiga funktioner i europeiska samhällen blir därmed allt mer utsatta för störningar, avbrott och avstängningar. 

– Det här innebär att regeringar som är vana vid att skydda sina territorier nu måste skydda de nätverk som förbinder deras medborgare med resten av världen.

I detta sammanhang kommer det att vara särskilt utmanande att säkerställa EU:s energitrygghet, tror Daniel S. Hamilton. 

– De flesta EU-länders beslutsamhet att minska beroendet av rysk energi har varit imponerande, men det är en tuff uppgift och vintern är snart här. 

Dessutom kommer EU:s gröna giv och andra ansträngningar för att driva på utvecklingen av ren teknik att ytterligare förvärra EU:s beroende av kritiskt material som kommer från tvivelaktiga eller opålitliga källor, enligt Hamilton. 

– Vad som händer är att EU byter ut gamla beroenden av Ryssland till förmån för nya beroenden av Kina, som står för 98 procent av EU:s import av sällsynta jordartsmetaller, säger han. 

Finlands och Sveriges beslut häpnadsväckande 

En tydlig konsekvens av Rysslands krig är att det har brutit långvariga tabun mot nya former av europeisk integration och samarbete.

– Mest häpnadsväckande är Finlands och Sveriges beslut att bryta sina långa traditioner av militär alliansfrihet och gå med i Nato. Tillsammans med Danmarks beslut att ansluta sig till EU:s säkerhetsstrukturer kommer det att stärka den avskräckande effekten och försvaret över de arktiska, nordiska och baltiska regionerna, säger Daniel S. Hamilton. 

Även EU:s beslut att ge Ukraina och Moldavien status som kandidatländer, och även eventuellt Georgien på sikt, ser Hamilton som ett tecken på den här förändringen – liksom EU:s nya strategiska kompass som ger medlemsländerna ny flexibilitet i hur de kan delta i EU:s säkerhets- och försvarsaktiviteter och gynnar EU:s och Nato:s gemensamma övningar. 

Den franske presidenten Emmanuel Macrons förslag om en europeisk politisk gemenskap säger han är ett ytterligare exempel, även om det är oklart vad det kommer att leda till. 

– Efter att inget har hänt på flera år börjar man nu se en uppfriskande öppenhet för nya former av samarbete, säger Daniel S. Hamilton. 

Förstärkt transatlantisk länk

En ytterligare konsekvens av kriget är enligt Daniel S. Hamilton att Putin har lyckats stärka det transatlantiska samarbetet  på ett sätt som man inte sett sedan terrorattackerna den 11 september 2001 mot USA. 

Hamilton konstaterar att nordamerikanska och europeiska länder har tillhandahållit vapen, ekonomiskt bistånd, cyber- och underrättelsestöd till Ukraina, släppt lös en störtflod av ekonomiska sanktioner mot Ryssland samtidigt som de isolerat landet diplomatiskt, vidtagit åtgärder för att minska sitt eget beroende av Ryssland och varnat Kina för att hjälpa ryssarna att undvika sanktioner. 

I Madrid i juni åtog sig Nato-ledarna att stärka sitt kollektiva försvar så att Nato kan "försvara varje tum" av alliansens territorium.

Putins krig har också framhävt den transatlantiska ekonomins styrka och motståndskraft, anser Daniel S. Hamilton, och nämner bland annat att USA har blivit EU:s största leverantör av flytande naturgas. 

Den djupt sammanflätade transatlantiska ekonomin på sex miljarder dollar har visat sig vara den geoekonomiska bas från vilken USA och Europa kan isolera och straffa Putin, ta itu med konkurrensutmaningar från Kina och tackla bredare utmaningar med globala störningar, konstaterar Hamilton. 

– Skillnader i politiken mellan USA och EU kvarstår, men de utspelar sig nu i ett sammanhang av transatlantisk enhet snarare än splittring, säger Daniel S. Hamilton.