Att anpassa arbetskläderna efter temperaturen kan vara ett sätt att undvika en alltför varm arbetsmiljö, enligt Per Nylén på Arbetsmiljöverket. Mannen på bilden har inget med artikeln att göra.

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

Dödliga värmeböljor – krav på EU-regler för maxvärme på jobbet

Sommarens extremvärme har slagit hårt mot arbetande européer. I Spanien dog två arbetare i juli efter att ha drabbats av värmeslag på jobbet. Nu kommer krav på EU-regler för maximala arbetstemperaturer. 

– Arbetare behöver skydd som matchar den ständigt ökande faran från extrema temperaturer, säger Claes-Mikael Ståhl, biträdande generalsekreterare på Europafacket. 

Men svenska Arbetsmiljöverket är tveksamt till ett EU-direktiv om maxtemperaturer.

När den spanske gatusoparen José Antonio Gonzalez kollapsade av värmeslag på jobbet i Madrid under värmeböljan i juli stod termometern på över 40 grader. När han hittades hade han en kroppstemperatur på nära 41,6 grader. Strax därefter avled José Antonio Gonzalez i en hjärtattack. 

En vecka senare avled ytterligare en arbetare av värmeslag under arbetet i Spanien. Arbetstemperaturen var då 46 grader – hans kroppstemperatur 42,9 grader. 

Fenomenet är inte nytt – i Frankrike dog exempelvis 12 personer i värmerelaterade arbetsolyckor 2020 uppger Europafacket.

– Värmeböljor kan vara ödesdigra för människor som arbetar oskyddade från solen, vilket vi redan har sett i Spanien i somras. Arbetare står i frontlinjen av klimatkrisen varje dag och de behöver skydd som matchar den ständigt ökande faran från extrema temperaturer, säger Claes-Mikael Ståhl, biträdande generalsekreterare på Europafacket, i ett uttalande. 

EU-direktiv om maximala arbetstemperaturer

Europafacket uppmanar nu EU-kommissionen att täppa till luckorna i skyddet av arbetare med ett direktiv om maximala arbetstemperaturer.

Annons

– Vädret respekterar inte nationella gränser och det är därför vi behöver EU-omfattande lagstiftning om maximala arbetstemperaturer. Politiker kan inte fortsätta att ignorera faran för våra mest utsatta arbetare från deras luftkonditionerade kontor, konstaterar Claes-Mikael Ståhl.

Europafacket understryker samtidigt att EU och nationella regeringar måste se till att de regler som redan finns också följs genom att åtgärda det senaste decenniets enorma nedskärningarna av antalet arbetsinspektörer. 

“Individuella bedömningar bättre”

Endast en handfull EU-länder har idag nationell lagstiftning om maxtemperaturer på jobbet (se faktaruta).  Sverige tillhör den stora majoritet länder som inte har några fasta maxgränser. 

För att se till att anställda har en rimlig arbetstemperatur är istället svenska arbetsgivare skyldiga att genomföra individuella riskbedömningar för alla sina anställda för att se till att arbetsplatsen är säker överlag. Värme är en del som granskas, där flera faktorer som exempelvis luftfuktighet, eventuell strålningsvärme och arbetsbelastning räknas in. 

Per Nylén är docent i industriell arbetsmiljövetenskap samt avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket och han är tveksam till ett EU-direktiv om maxtemperaturer på jobbet. 

– Det är egentligen bättre att arbetsgivaren gör en riskbedömning på individnivå än att man sätter någon generell gräns på 28 grader. För då har man inte med faktorer som hälsoaspekter eller strålningsvärme eller luftfuktighet eller arbetsintensitet. Individuella riskbedömningar av helhetssituationen är en högre nivå av säkerhet, säger han till Europaportalen.