EU-ordförande ser visst hopp om att delvis kunna slopa veto

På flera områden i EU krävs enhällighet bland medlemsländerna för att ta beslut, varje enskilt medlemsland kan alltså lägga in sitt veto. Detta gäller bland annat för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, beskattningsfrågor och unionens budget.

I flera år har det kommit krav på att detta ska luckras upp, åtminstone på vissa områden. Frågan har fått ny bärkraft inte minst sedan den tyske förbundskanslern Olaf Scholz nyligen tog upp den i sitt första linjetal om EU. Att utvidgningsprocessen fått ny fart i och med Rysslands anfallskrig bidrar också till att diskussionen återuppväcks.

I går tisdag diskuterade medlemsländernas EU-ministrar frågan under ett möte i Bryssel. Att avskaffa vetot på ett givet område kräver att alla medlemsländer går med på det. Tjeckiens EU-minister Mikuláš Bek ledde diskussionen ser en viss öppning att komma vidare.

– Det verkar finnas ganska många medlemsländer som säger sig vara redo att diskutera en steg-för-steg-förflyttning mot majoritetsomröstning på tydligt definierade områden, sade Bek efter mötet.

Förespråkarna för enhällighet menar att det gör besluten starkare eftersom alla EU-länder står bakom dem och att det odlar solidaritet mellan länderna.

Alla medlemsländer har av det tjeckiska ordförandeskapet fått i uppdrag att identifiera vilka specifika områden de kan tänka sig att gå över från enhällighet till så kallad kvalificerad majoritet. 

– Det finns ett visst hopp att vi kan göra vissa begränsade framsteg under det tjeckiska ordförandeskapet. Jag är inte alltför optimistisk men jag tror inte debatten är förlorad, sade EU-minister Bek som tillade att den viktigaste faktorn är att bygga upp tillit mellan medlemsländerna.

Sverige för, på vissa områden

Sverige har en längre tid förespråkat att EU-vetot slopas inom utrikespolitiken, i synnerhet när EU ska enas om uttalande om mänskliga rättigheter eller sanktioner. 

– Jag hoppas att det ska gå i den riktningen för vi behöver en union som är mer effektiv, sade EU-minister Hans Dahlgren (S) på väg in på mötet.

När det gäller enhälligheten i skattefrågor vill regeringen inte se några ändringar.

Det senast aktuella fallet är Ungern som längre blockerade det senaste sanktionspaketet mot Ryssland. Tidigare har Cypern blockerat EU-sanktioner mot Belarus med kravet att man ville se tuffare EU-hållning mot Turkiet. 

– Det har under senare år funnits exempel på att ett medlemsland, av helt andra skäl än de som handlar som själva sanktionsbesluten, låtit bli att rösta för. Och så tycker jag inte att vi ska ha det i den här unionen, sade EU-minister Dahlgren.

Öppna fördraget

Både EU-kommissionen och EU-parlamentet har uttalat sig positiva till att öppna EU:s fördrag. Det första steget i att göra detta är att hålla ett så kallat europeiskt konvent. Även den frågan diskuterades på tisdagen av EU-ministrarna. Mötesordförande Mikuláš Bek pekade på att frågan bollas vidare till EU-toppmötet i oktober.

– Vad som står rätt klart för mig efter dagens debatt är att det finns en ganska stark vilja att ha ett konvent om det sker i ett senare skede, sade Bek.

Den svenska regeringen är tydligt mot att inleda förhandlingar om att ändra EU:s fördrag. Förespråkarna, däribland Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, menar bland annat den eventuella utvidgningen av unionen till Ukraina och länder på västra Balkan skulle kräva en fördragsändring. Sveriges Dahlgren menar att detta är en fråga för framtiden.

– Det är en diskussion som ligger många år framöver, sade Hans Dahlgren.