Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning

Mätning: Stagnation för jämställdhet i EU-länderna

BRYSSEL 24 oktober 2022 | Sverige alltjämt i topp

Coronaåret 2020 såg i det närmaste ut som ett stillestånd för utvecklingen i att minska skillnaderna mellan könen i EU. En oroande och långsam utveckling anser svenska EU-parlamentariker. Sverige rankas alltjämt som unionens jämställdaste land även om framstegen sista mätåret varit högst marginella. 

Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, mäter regelbundet graden av jämställdhet mellan könen på en rad områden. Den senaste rapporten kom i dag måndag och täcker utvecklingen under coronaåret 2020. Enligt den skedde framstegen ”i snigelfart” med en ökning med 0,6 poäng på den hundragradiga skalan jämfört med 2019.

”Framstegen mot jämställdhet mellan könen är långsam och ojämn”, heter det i rapporten.

Att totalpoängen ökade under 2020 beror i huvudsak på utvecklingen på ett område: makt, som täcker jämställdhet inom politik och näringsliv. I kategorin kunskap och utbildning backade till och med jämställdheten på EU-nivå. Rapportförfattarna räknar med att ”de försämrade ojämlikheterna mellan könen förväntas bli än mer betydande i nästa upplaga”.

Sverige alltjämt i topp – Grekland i botten

Ända sedan första jämförbara mätningen, som avser 2010, har Sverige legat i överlägsen topp på jämställdhetsindexet. Sverige toppar hela fem av de sex kategorierna: arbete, kunskap, tid, makt och hälsa. I kategorin pengar ligger Sverige på en åttonde plats.

Längst ned på jämställdhetslistan ligger Grekland.

Tvåa och trea är Danmark och Nederländerna. Det sistnämnda har under senaste år stadigt knappat in på de två skandinaviska länderna vars utveckling på jämställdhetsområdet i det närmaste stannat av sedan 2017. 

Fem poäng på tio år

Rapporten understryker att utvecklingen för jämställdheten i EU går långsamt fram. På tio år har indexet ökat med drygt fem poäng. Men vissa länder står ut med betydligt större framsteg. Luxemburg, Italien, Malta och Österrike har alla klättrat med minst tio poäng på den hundragradiga bedömningsskalan. Sveriges framsteg från 2010 har varit beskedligare på knapp fyra poäng.

I botten på listan över framstegen det senaste årtiondet återfinns Tjeckien, Ungern och Polen.

Makt viktigaste orsaken till mer jämställdhet

De främsta framstegen mot större jämställdhet har enligt EIGE gjorts inom maktkategorin – kvinnors och mäns engagemang i beslutsfattande inom politik, ekonomi, media, forskning och idrott. Enligt rapporten drivs jämställdheten på maktområdet av lagstiftning med bindande regler om representation. Maktkategorien är dock alltjämt den där skillnaderna mellan könen är störst.

EU-parlamentariker: Utvecklingen för långsam

Europaportalen har bett de svenska EU-parlamentarikerna som sitter i jämställdhetsutskottet att kommentera dagens rapport och ge sin syn på vad, om något, bör göras på EU-nivå för att minska skillnaderna mellan män och kvinnor. Alla har svarat förutom Sverigedemokraternas Johan Nissinen.

– Utvecklingen för ett jämställt EU sker i snigelfart. Det är inte värdigt att vi år 2022 backar bandet på flera områden, sade Socialdemokraternas Heléne Fritzon som vill att EU:s jämställdhetsstrategi måste användas på inom alla politikområden.

Moderaternas Arba Kokalari anser att ”utvecklingen går för trögt” och att EU bör fokusera på att stärka de grundläggande fri- och rättigheterna för kvinnor och undanröja hinder för kvinnor att ta sig framåt av egen kraft.

– Det behövs en politik så att fler kvinnor driver och äger företag, jobbar och blir ekonomiskt starka, sade Kokalari.

Enligt Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke är utvecklingen otroligt oroande men inte förvånande.

– När politiker inte prioriterar jämställdhet i lagstiftning och i hur vi fördelar resurser kommer den inte heller öka, sade Bah Kuhnke som menar att både coronakrisen och nu närmast energikrisen på många sätt slår hårdare mot kvinnor än mot män.

– Det är därför helt avgörande att vi utformar politik och krisberedskap utifrån den kunskapen, för att säkra att jämställdheten faktiskt ökar och att trenden av stagnering bryts, sade Alice Bah Kuhnke.

Abir Al-Sahlani från Centerpartiet ser en ”backlash mot kvinnors rättigheter som sprider sig i EU” när det gäller abortfrågan, inte minst i Polen och Ungern.

Al-Sahlani anser att frågan om att uppnå större jämställdhet inte ligger så mycket på EU-nivå som hos de enskilda medlemsländerna.

– Vi talar om en stark barnomsorg, föräldraledighet och stärkta kvinnojourer. Fler länder borde titta närmare på dessa grundbultar, istället för att ta genvägen via EU med förhoppningen om att EU ska lösa dessa problem, sade Abir Al-Sahlani.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret