Trots hyllning av den svenska modellen i Bryssel – konflikten kvarstår

Det blev en hyllning av den svenska arbetsmarknadsmodellen när EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit mötte de svenska parterna i Bryssel på måndagen. På ett seminarium organiserat av Svenskt näringsliv, LO och PTK lyfte kommissionär Schmit fram den svenska modellen som ett föredöme för andra EU-länder. 

– Ni är det bästa exemplet på en bra, stabil, välpresterande social dialog med stora framgångar över hela Europa. Om alla medlemsländer var som Sverige är det många saker som vi inte hade behövt göra, sade Schmit. 

– Vi är överens om i stort sett allting – utom i minimilönsfrågan. Fast jag tror egentligen inte att jag är oenig med er där heller, sade Nicolas Schmit och framhöll kollektivavtalsförhandlingar som ett vinnande koncept. 

Men från svenskt håll är man långt ifrån övertygad. 

– Om vi enligt EU är bäst i klassen blir det rätt ologiskt att vi ska använda ett verktyg som vi inte vill ha och som vi säger kommer hota vår position, sade Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv till Europaportalen. 

På frågan om det bör finnas möjligheter för Sverige att ta avsteg från EU-regler när de krockar med den i den svenska modellen grundläggande förhandlingsmöjligheten stod Nicolas Schmit på måndagen fast vid att den lagstadgade nivån ändå ska utgöra basen. 

– Den lagstadgade nivån ska respekteras – men det finns inga begränsningar om parterna vill skärpa reglerna och höja nivån, sade Schmit. 

Men förutbestämda villkor är något som inte fungerar om man ska sätta sig vid ett förhandlingsbord menar de svenska parterna. 

– Det här begränsar utrymmet för kollektivförhandlingar. Ingen vill sätta sig vid ett förhandlingsbord om man vet att det bara är den andra sidan som kan få något ytterligare att vinna, sade Martin Linder, ordförande för PTK. 

Det av Sverige hårt kritiserade minimilönsdirektivet klubbades slutligt av EU-länderna i början av oktober. Samtidigt fortsätter förhandlingarna om plattformsdirektivet och lönetransparensdirektivet under hösten – direktiv som ses som nya möjliga hot mot den svenska modellen. 

Hur orolig känner sig parterna?

– Jag är alltid orolig, sade Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv.

– Men jag är också optimist, jag tror att vi alltid kan göra världen lite bättre. Men det kommer krävas ganska hårt jobb, i grund och botten vill vi samma sak men Europa kommer från en annan lagstiftningssyn där man har svaga fackförbund, svaga arbetsgivarorganisationer. Det finns inte ett förtroendet på det sätt som krävs, det finns inte en historik av bra resultat. Och då hamnar man i att man vill lagstifta, sade han. 

Enligt Martin Linder, ordförande för PTK, är de olika lagstiftningsförslagen oroande i sig, men den stora oron handlar framför allt om den stora utvecklingstendensen med väldigt detaljsstyrande EU-direktiv.  

– Nu har vi minimilöner, lönetransparens och plattformsdirektivet – om man lägger till ett antal år så har vi 10,15, 20 sådana här frågor. Det är en genuin oro vi har att vi då skapar något annat än den svenska arbetsmarknadsmodellen, sade han.