EU höjer sitt klimatmål för 2030

På natten mot fredagen nådde Europaparlamentets och ministerrådets förhandlare en provisorisk överenskommelse om att skärpa kravet på kolsänkor i skog och mark i den så kallade LULUCF-förordningen. Därutöver ska även den biologiska mångfalden förbättras i linje med den europeiska gröna avtalet.

Med den nya överenskommelsen blir det nya kravet på kolsänka ett nettoupptag på 310 miljoner ton CO2-ekvivalenter, vilket är cirka 15 procent mer än idag. Den förändringen bär också att målet för att sammanlagt begränsa utsläppet av växthusgaser höjs från 55 till 57 procent till 2030 jämfört med utsläppen 1990.

Parlamentets förhandlare den finske miljöpartisten Ville Niinistö är nöjd.

– EU:s sänkor har minskat under det senaste decenniet. I kväll har vi enats om en viktig lagstiftning för att säkerställa att marksektorn kommer att göra sitt för att tackla klimatkrisen. Vi har nu ett mer ambitiöst mål och skyddsåtgärder som bättre data och strängare rapporteringskrav, mer transparens samt en översyn till 2025. För första gången tar denna lagstiftning hänsyn till biologisk mångfald och klimatkrisen gemensamt och medlemsländerna kommer också att behöva ta ta hänsyn till principen om att inte göra någon betydande skada, sade Ville Niinistö i ett uttalande.

Från de svenska EU-parlamentarikerna kommer olika reaktioner.

Socialdemokraterna säger sig vara bekymrade över EU:s inställning till skogens roll i sammanhanget.

– Vi är bekymrade. Jag hade gärna sett att man haft en större förståelse för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Det är viktigt att man ser skogen som en tillgång, inte bara som en kolsänka, säger Heléne Fritzon (S) i ett skriftligt uttalande till Europaportalen.

Att det övergripande målet för att begränsa utsläppet av växthusgaser höjs från 55 till 57 procent till 2030 ser hon som positivt.

– Att EU ser ut att överträffa målen är såklart välkommet. Nu borde man agera under COP27 och höja sina löften även där. Detta har ministerrådet hittills bromsat, säger Heléne Fritzon.

De svenska miljöpartisterna däremot är besvikna att det inte blev större ambitionshöjningar på klimatområdet.

– Jag vänder mig kraftfullt mot att överenskommelsen utmålas som en framgång. Varje ambitionshöjning i klimatpolitiken är ett steg i rätt riktning. Men problemet är att klimatförändringarna rasar på i ett ännu högre tempo. Vi hade behövt en samlad klimatpolitik som innebär i storleksordningen 60-65 procents utsläppsminskningar till 2030. Den här innebär att nettomålet om 55 procents utsläppsminskningar till 2030 bara marginellt justeras upp till runt 57 procent, och med alla de kryphål som Sverige tillsammans med de andra medlemsstaterna lyckades få igenom är det tveksamt om ens detta kommer kunna uppnås, säger Pär Holmgren (MP), i ett uttalande.

Vi har även frågat Moderaterna och Kristdemokraterna utan att få svar.

För att det nya målet ska bli gilltigt måste det först godkännas av Europaparlamentet och EU-länderna.