Debatt: Debatt: Svenskt ledarskap kan stärka EU:s sociala struktur

Europa har återhämtat sig kraftigt från Covid-19-pandemin, tack vare de olika politiska åtgärder som vidtogs snabbt och ett nära samarbete. Under årets andra kvartal steg sysselsättningsgraden rekordartat. EU genomgår samtidigt en genomgripande omställning för att uppnå klimatmålen i den europeiska gröna given.

Sverige kommer att ta över ordförandeskapet under en tid präglad av många utmaningar. Kriget i Ukraina och den energikris som kriget utlöst är en påminnelse om att det fortfarande återstår mycket att göra i EU för att stärka vår motståndskraft och vår konkurrenskraft. Det sätt vi bemöter denna kris och de åtgärder vi nu vidtar kommer att ha långvariga effekter. De kraftigt stigande energi- och livsmedelspriserna leder till att levnadskostnaderna blir svindlande höga för många, att den ojämlikhet som redan fanns i våra samhällen riskerar att öka och att fler människor löper stor risk för fattigdom eller utestängning.

Vi behöver en kompetensrevolution omedelbart 

Europa står även inför en snabbt föränderlig arbetsmarknad, med en nödvändig ekologisk omställning, och många sektorer anpassar sina affärsmodeller till att inbegripa ny digital teknik. Här uppstår vissa glapp: 75 procent av företagen i EU rapporterar att det är svårt att hitta arbetstagare med den kompetens som krävs.

Vi behöver bygga ett Europa som är inkluderande, som skyddar de utsatta, inger hopp och erbjuder utsikter till nästa generation. Och var är det då bättre att finna inspiration än i Sverige, som tar över det roterande ordförandeskapet i EU den första januari.

De svenska traditionerna när det gäller socialt skydd och den starka arbetsmarknaden är en inspirationskälla. Och det var i Göteborg för fem år sedan som den europeiska pelaren för sociala rättigheter inrättades. Vår utmaning nu är att se till att var och en av pelarens principer konkretiseras för alla européer – allt viktigare mot bakgrund av hög inflation och osäkerhet – och när det gäller alla medlemsländer att se till att de uppnår de sociala målen från Porto för 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning.

Vi behöver omfattande och brådskande investeringar i utveckling av människors färdigheter samt kartläggning av kompetens och jobbmatchning. För två år sedan lanserade EU-kommissionen kompetenspakten. Företag, regioner, utbildningsanordnare, arbetsförmedlingar och andra aktörer samarbetar för att identifiera vilka färdigheter som behövs och hur de kan hjälpa människor att skaffa sig dessa färdigheter. Hittills har 1000 medlemmar anslutit sig till pakten. Det finns tolv storskaliga partnerskap med åtaganden att utbilda sex miljoner människor.

Det svenska ordförandeskapet äger rum under Europaåret för kompetens, vilket är ett gyllene tillfälle för att förändra mentaliteten vad gäller ”lärande” i Europa och få fart på den kompetensrevolution som vi omedelbart behöver.

Nollvision för dödsfall på jobbet

Sverige kommer också att leda förhandlingarna om direktivet om förbättrade arbetsvillkor för personer som arbetar via digitala arbetsplattformar. Senast 2025 förväntas 43 miljoner människor arbeta via digitala arbetsplattformar i EU. Det är vår uppgift i EU att se till att dessa människor inte utnyttjas och att de åtnjuter de arbetstagarrättigheter och det sociala skydd som de har rätt till.

Att främja en säker och hälsosam arbetsplats är en annan prioritering för EU-kommissionen och det kommer att vara en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet. Vi har ett ansvar för att se till att arbetstagarna skyddas: inte bara deras fysiska hälsa utan också – och framför allt – deras psykiska hälsa. Vi kommer att fortsätta att sträva efter en nollvision för dödsfall på arbetsplatsen.

Allt fler människor i EU har svårt att hitta någonstans att bo. I mars i år undertecknade ministrarna från alla 27 medlemsländer Niceförklaringen, där de åtog sig ett nära samarbete för att ta fram energisnåla bostäder till överkomliga priser. Medlemsländerna måste nu fullgöra sina åtaganden. EU lanserade den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet, som samlar medlemsländer, regioner och städer för att utbyta bästa praxis och förbättra datainsamlingen, i syfte att drastiskt minska hemlösheten i EU. Vi har en möjlighet att få verkliga och långvariga effekter.

För att övervinna alla utmaningar som Europa står inför behöver vi framför allt solidaritet. Jag räknar med Sveriges ledarskap under de kommande sex månaderna för att visa vägen och bidra till att ytterligare stärka EU:s sociala struktur.

Nicolas Schmit
EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter