FN-avtal får både ros och ris

Det kommer positiva reaktioner på måndagens uppgörelse mellan världens länder om ett nytt ramverk för att skydda och bevara den biologiska mångfalden på planeten. Avtalet beskrivs som historiskt – men samtidigt kommer kritik om att det på sina ställen är för luddigt och saknar tydliga delmål. 

– Avtalet är inte fullt så bra som jag och många andra hoppats, och punkterna är inte juridiskt bindande, säger Europaparlamentarikerna och miljöpartisten Pär Holmgren i ett uttalande. 

Bland annat pekar han på att det finns få tydliga och regelbundna delmål fram till målet om återställda ekosystem till 2050, och menar att man inte kan inte vänta med att utvärdera hur det går först om 28 år.

Även Mats Töpel, som forskar på biologisk mångfald på IVL Svenska Miljöinstitutet, tycker att ambitionerna hade kunnat vara högre. 

– Finansieringen för att skydda den biologiska mångfalden har med den här överenskommelsen nästan tredubblats och det är givetvis väldigt bra. Men givet att mer än 50 procent av världens bruttonationalprodukt är direkt beroende av denna biodiversitet gör ändå att det känns som småpengar i sammanhanget, säger han i ett uttalande. 

Trots kritiken kallar även Pär Holmgren avtalet för historiskt och säger att det kommer få praktiskt betydelse i hela världen. 

– [Avtalet] kan ändå bli avgörande för att rädda världens natur eftersom målen är relativt konkreta och övervakningen av deras genomförande är mer omfattande än tidigare, säger han.