2022 års viktigaste händelser

Året präglades av Rysslands illegala och brutala krig i Ukraina och dess konsekvenser. Andra viktiga händelser var Sveriges och Finlands Natoansökan, att klimatpolitiken skärptes, de rekordstora prisökningar och att EU-bidrag för Polen och Ungern stoppades i väntan på på att de ska följa EU:s regler.

Rysslands militära överfall på Ukraina ledde till: 

Stort fysiskt och psykiskt mänskligt lidande i Ukraina: minst 6 600 civila ukrainare dödades av den ryska armén och ytterligare drygt civila 10 000 skadades, enligt FN. Miljontals ukrainare drevs på flykt inom landet eller till grannländerna.

Massiv rysk samhällsförstörelse av Ukraina med terrorbombning och plundring – städer och byar jämnades med marken. Ryssland misstänktes för 40 000 krigsbrott och klassades av Europaparlamentet som en terroriststat. 

Som en direkt följd av det ryska anfallet på Ukraina bestämde sig Sverige och Finland att ansluta sig till Nato. Tyskland klippte banden till Ryssland och påbörjade en upprustning av sin militära förmåga. 

Föreställningen om ett samarbetsbart och pålitligt Ryssland sprack.

EU enades i ett fördömande av Ryssland och ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina samtidigt som Ukraina erbjöds ett framtida EU-medlemskap.

USA knöts närmare EU och Ukraina.

Klimatpolitiken fick en tydlig geopolitisk dimension där strypta ryska energileveranser och skenande priser framtvingade en påskyndad klimatomställning i EU och i sin förlängning ett ökat energioberoende. 

Stödet för EU och Nato i Sverige nådde historiskt höga nivåer.

Andra viktiga händelser: 

Flera delar av EU:s nya och skärpta klimatpolitik blev färdigförhandlade.

Inflationen gick från fem procent till som mest över elva procent vilket ledde till reallönesänkningar i de flesta EU-länder. Samtidigt nådde andelen sysselsatta nya rekordnivåer medan arbetslösheten var historiskt låg.

Ett direktiv om minimilöner antogs mot Sveriges vilja.

Fyra länder sökte EU-medlemskap.
 

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA  2022 – MÅNAD FÖR MÅNAD

Här följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna och besluten i EU under 2022.

Januari

 

Året inleddes med att EU:s utrikeschef Josep Borrell besökte Ukraina för att visa landet sitt stöd efter att Ryssland, likt året innan, åter börjat samla militära trupper längs Ukrainas gräns. Borrell varnade för omfattande konsekvenser och ett högt pris om Ryssland åter anföll Ukraina. Samtidigt var den svenska utrikesministern Ann Linde (S) i USA för att diskutera Rysslands agerande mot Ukraina. 

Ryssland skruvade upp retoriken och krävde vid ett möte med USA i Genève juridiskt bindande garantier att Ukraina och Georgien aldrig skulle få bli Nato-medlemmar.   – Vi har inga planer på att angripa Ukraina, försäkrade Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov efter mötet.

Vid riksdagens partiledardebatt lyfte moderatledaren Ulf Kristersson den säkerhetspolitiska frågan.  – Mycket tyder nu på att Ryssland förbereder en invasion av Ukraina, sade Kristersson. Liberalernas Johan Pehrson slog ett slag för starkare band till Nato och statsminister Magdalena Andersson (S)  manade till lugn:  – Just nu behövs stabilitet. Det är inte läge att ändra Sveriges säkerhetspolitiska linje, sade Magdalena Andersson.  Samtidigt meddelade Finlands utrikesminister Pekka Haavisto att Finland höll dörren öppen för att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen men att det inte just nu var aktuellt. 

Det franska EU-ordförandeskapet presenterade sina prioriteringar för ministerrådet: Säkerhet, minimilöner och gemensam koldioxidtull.

Från Tyskland kom ett dystert rekordbesked: 80 000 coronasmittade på ett dygn. Men det fanns också siffror att glädjas åt: 73,5 procent sysselsatta i EU under tredje kvartalet 2021 –  ett nytt rekord sedan kvartalsmätningarna började i slutet av 00-talet.

I Storbritannien tvingades premiärminister Boris Johnson att be om ursäkt i parlamentet för att han, i strid med landets coronarestriktioner, tillåtit en fest för 100 personer i tjänstebostaden Downing Street 10:s trädgård. Detta blev början till slutet Boris Johnson som premiärminister och sex månader senare tvingades han avgå.

I Bulgarien försökte nationalistiska högeranhängare storma parlament med krav på mildare coronarestriktioner men slogs tillbaka av polis.

Den rumänska författningsdomstolen blev den tredje högre nationella domstol på kort tid, efter den polska författningsdomstolen och tidigare den tyska författningsdomstolen, att ifrågasätta EU-domstolens auktoritet och placera sig själva i högsta rang – tvärtemot EU-rätten.  

När de svenska Europaparlamentarikerna fick välja ut 2022-års politiska prioriteringar dominerade frågor om klimat och rättsstat. Ingen av de 21 ledamöterna nämnde säkerhetspolitik och fred men en parlamentariker Arba Kokalari (M) angav “Stå upp mot Ryssland”.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrades allt mer och brittisk ambassadpersonal i Kiev kallades hem samtidigt som Storbritannien påstod att Ryssland planerade en kupp i Ukraina för att tillsätta en ryssvänlig ledare – Ryssland nekade. Bland de svenska Europaparlamentarikerna ökade oron för ett krig och Malin Björk (V) manade till “intensifierade multilaterala insatser för fred” och tillade: “jag tror ingen har intresse av krig”. – Det finns en risk att allt går åt helvete, sade utrikesministern Ann Linde angående den ryska militära uppladdningen mot Ukraina.

EU bestämde sig att stödja Litauen och stämma Kina inför Världshandelsorganisationen, WTO, för att Kina förde ett handelskrig mot Litauen för att hindra ett närmande mellan Litauen och Taiwan.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade att Moskva “inte vill ha krig” med Ukraina. Samtidigt varnade den amerikanska Moskva-ambassadören för att det finns en stor risk för ett omedelbart ryskt anfall mot Ukraina.

Februari

 

I Danmark, Italien och Frankrike kom efterlängtade besked om coronaläget – att de återöppnar sina samhällen: “Farväl restriktioner”. Samtidigt gick Österrike mot strömmen och började bötfälla ovaccinerade, den kontroversiella lagen slopades några månader senare.

Förhandlingarna om minimilöner i EU tog fart. Att parterna stod långt ifrån varandra var klart där EU-parlamentet ville ha bindande regler medan rådet bara ville se ett ramverk. Samtidigt talade LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ut om de ansträngda relationerna med Europafacket: “de har fel om minimilöner”.

Eurostat meddelade att inflationen under januari nådde rekordnivåer på över fem procent på grund av höga energipriser. Det var den högsta nivån sedan euron infördes. ECB-chefen Christine Lagarde, vars främsta uppgift är att hålla hållkoll på och stävja inflationen runt två procent, sade i Europaparlamentet att inflationen troligen kommer att minska under året, en prognos som visade sig vara helt felaktig.

Samtidigt som, ska det visa sig i efterhand, Ryssland förberedde en storskalig militär invasion av Ukraina, jobbade dess diplomati med att dölja det. Sedan den 15 december hade Ryssland i olika utspel främst gentemot USA påstått sig vilja ha acceptans för att bland andra Ukraina och Georgien ska ingå i deras intressesfär och vägras ett Natomedlemskap. Detta avvisades dock med argumentet att varje land har självbestämmande. I februari fortsatte den ryska diplomatin sina aktiviteter genom att i ett brev till EU:s 27 medlemsländer och avkräva enskilda svar på den retoriska frågan hur de ser “på sin skyldighet att inte utöka sin egen säkerhet på andra länders bekostnad". EU och Nato skickade ett gemensamt svar, något som Ryssland inte kunde acceptera och hotade att avbryta “dialogen” om inte EU-länderna svarade enskilt. Samtidigt upprepade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i samtal med sin brittiska kollega att de inte hade några planer på att invadera Ukraina.

EU-kommissionen lade fram ett förslag på att öka EU-ländernas tillverkning av halvledare från dagens nio procent av den globala produktionen till 20 procent senast år 2030.  

Ryssland trappade upp ordkriget och anklagade Ukraina för “etnisk rensning”. Det fick USA att varna för att Ryssland sökte en förevändning för att anfalla Ukraina. 

I Sverige fortsatte Natomedlemskapsdiskussionen vid riksdagens utrikespolitiska debatt utifrån väl kända och låsta positioner. Innan debatten hade EU-parlamentet precis godkänt ett förslag om att ge Ukraina 1,2 miljarder euro i stöd. Som enda svenska parlamentariker lade Sverigedemokraternas tre ledamöter ned sina röster, något som kritiserades av övriga riksdagspartier.

Som väntat gav EU-domstolen grönt ljus för att dra in EU-bidrag till medlemsländer, som likt Polen och Ungern, bryter mot rättsstatsprincipen. Samtidigt rapporterades att graden av demokrati i Europa fallit till den lägsta nivån sedan The Economist började mäta 2006 och att hatretoriken mot hbtq-personer hade ökat.  

EU-kommissionens förslag om bättre villkor för miljontals plattformsarbetare var en risk för den svenska arbetsmarknadsmodellen, ansåg ansvarigt utskott i riksdagen och betonade att frågan bör behandlas på nationell nivå eftersom det enligt utskottet strider mot subsidiaritetsprincipen.

Torsdagen den 24 februari inledde Ryssland sitt illegala och brutala krig mot Ukraina. För tredje gången sedan 2008 gick den ryska armén in i ett annat europeiskt land. Den massiva ryska attacken fördömdes i den demokratiska världen och av demonstrerande ryska oppositionella. Invasionen, som är ett tydligt brott mot FN-stadgan från 1945, fick EU att vid fyra tillfällen på fem dagar skärpa sina sanktioner mot Ryssland. Inom en vecka hade en miljon ukrainska krigsflyktingar flytt till grannländerna. För första gången någonsin finansierade EU vapen till ett land som var under attack.

Tyskland och förbundskansler Olaf Scholz övergav landets traditionellt tillmötesgående Rysslandspolitik för att “sätta gränser för krigshetsare som Putin”. Förbundskanslern lovade också att begränsa gasimporten från Ryssland och tillåta vapenexport till Ukraina och att i år ge försvaret 100 miljarder euro i extra anslag. 

Mars

 

141 FN-länder fördömde det ryska anfallet och 47 länder avstod att ta ställning eller deltog ej vid FN-omröstningen mot kriget. Ryssland fick stöd av fyra länder. Samtliga europeiska länder utom Belarus och Ryssland röstade för att fördöma angreppet på Ukraina.

Åratal av bittra motsättningar i asylpolitiken var som bortblåsta när EU-länderna en vecka efter den ryska invasionen gav ukrainare som flytt kriget kollektivt tillfälligt uppehållstillstånd. Och som om inte det var nog med nyheter ansökte Ukraina, Georgien och Moldavien om EU-medlemskap.  

Det ryska järngreppet kring halvmiljonstaden Mariupol utvecklade sig snabbt till en mänsklig katastrofplats där Putin försökte svälta ut befolkningen för tvinga på Ukraina sin vilja. 2,5 miljon ukrainare hade hittills flytt landet och Polen var deras främsta tillflyktsmål.

Den positiva Nato-opinionen fick en kraftig uppgång i Sverige och Finland. På en vecka gick det svenska stödet från 39 till 49 procent. – Har aldrig sett något liknande, sade Sifos opinionschef Toivo Sjörén.

EU-kommissionen föreslog att EU skulle minska importen av rysk naturgas, som man är mycket beroende av, med målet att senast 2030 vara fri från rysk fossilenergi. 

Samtidigt kom kritik mot att det bara var sju banker av flera hundra ryska banker som drabbades av EU-sanktionerna.

Den Internationella domstolen i Haag beslutade att Ryssland omedelbart skulle avbryta sina militära operationer. Domstolen fann inte några bevis på att Ukraina gjort sig skyldigt till folkmord som Ryssland angav som skäl till invasionen. Samtidigt meddelade Internationella brottmålsdomstolen att den inledde en undersökning av misstänkta ryska krigsbrott i Ukraina. 

Nära 3,2 miljoner ukrainare uppgavs ha flytt kriget. Det rapporterades att flera av Ukrainas grannländer som Polen, Tjeckien och Europas fattigaste land Moldavien snart hade nått bristningsgränsen för sitt flyktingmottagande.

Experter summerade att Ryssland i rask takt utvecklat sig till en diktatur och att “många har nog svårt att greppa magnituden i Kremls desinformationsmaskin”.

När det ryska kriget var inne på sin fjärde vecka rapporterades att det ukrainska motståndet stått emot och bromsat upp den ryska invasionen. Bland andra Sverige, EU och Nato beslutade att skicka mer vapen till Ukraina. Samtidigt som EU var splittrat i frågan om flera sanktioner pågick förberedelser för ett femte sanktionspaket.

När den ukrainska presidenten Volodomyr Zelenskyj talade till riksdagen på videolänk tackade han Sverige för all hjälp men vädjade samtidigt till nya sanktioner mot Ryssland för att skynda på freden.

Ungerns proryska hållning kritiserades av deras närmaste och annars likasinnade EU-länder som Polen, Tjeckien och Slovakien. Bland annat ifrågasattes varför Ungern inte skickat några vapen till Ukraina eller låtit vapen från andra länder passera landet.

De ukrainska försvararna blev allt mer trängda i den av Ryssland urskillningslöst bombade och raserade hamnstaden Mariupol. För första gången säger sig Ukraina vara berett att överväga neutralitet i stället för Natomedlemskap förutsatt att den militärt garanteras av andra länder.

Den 30 mars indikerade statsminister Magdalena Andersson ett möjligt Natomedlemskap för första gången offentligt, pressad av ett aggressivt ryskt krig, finska Natoambitioner, en allt mer positiv svensk Natoopinion och inte minst en riksdagsmajoritet för en Natooption och ett stundande val:  – Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sade hon i SVT:s 30 minuter.

April

 

Första april föreslog Kristdemokraternas ledare Ebba Busch, som ville sänka priset på diesel med nio kronor och på bensin med fem kronor, att Sverige skulle agera utan att vänta in ett formellt undantag från EU:s energiskattedirektiv som styr miniminivåer på beskattningen “för det går för långsamt”. Istället ville hon bryta mot EU-lagen. – Jag är till och med beredd att stötta att Sveriges regering skulle gå före och hellre be om ursäkt i efterhand så att säga, snarare än att be om lov nu innan, sade Ebba Busch till Sveriges Radio. Kritiken lät inte vänta på sig. – Det är en lag som Sverige har accepterat att följa. Hon uppmanar att vi ska bryta mot beslut fattade av den svenska riksdagen. Det är faktiskt häpnadsväckande, sade EU-parlamentarikern Erik Bergkvist (S). Efter riksdagsvalet kom ett positiv besked från EU-ländernas industri- och konkurrenskraftsministrar som gav Sverige det begärda undantaget – men då valde Sverige att inte använda det.

Inom en vecka utvisades närmare 230 spionmisstänkta ryska diplomater från EU-länderna.  

Sverigedemokraterna svängde i Natofrågan föreslog att även Sverige skulle ansöka om Finland valde att gå med i Nato

De ungerska väljarna gav den sittande premiärministern Viktor Orbáns illiberala regering ökat förtroende. Valövervakarna i OSSE var dock inte lika imponerade och pekade på frånvaro av rättvisa spelregler i valrörelsen till regeringspartiets favör. 

Bland annat på grund av slappa upphandlingsregler som öppnar för korruption i Ungern beslutade EU-kommissionen att gå vidare i processen som kan leda till att Ungern blir första EU-land som helt eller delvis blir utan EU-pengar. 

Efter att ryska armén retirerat från det ukrainska huvudstadsområdet uppdagades misstänkta ryska krigsbrott och en massaker på hundratals civila i staden Butja. EU-ordförande Charles Michel sade sig vara “chockad av bilderna som visar grymheter begångna av rysk armé”. Några dagar senare antog EU sitt femte sanktionspaket mot Ryssland.  

Tre av de fyra främsta kandidater i det franska presidentvalet var EU-skeptiker. I slutomgången utmanades den sittande presidenten, liberalen och proeurupéen, Emmanuel Macron av högernationalisten, Putinvännen och EU-motståndaren Marine Le Pen något som fick statsvetare att tala om EU:s möjliga sönderfall om Le Pen vann. I ett upprop varnade de socialdemokratiska regeringscheferna i Tyskland, Spanien och Portugal fransmännen för vilka konsekvenser det skulle kunna få för demokratin, i Frankrike och i Europa, om Marine Le Pen stod som segrare. Emmanuel Macron vann dock valet med drygt 58 procent av rösterna men fler än 41 procent av de röstande fransmännen kände sig lockade av Marine Le Pens budskap och lade sin röst på henne. 

Tysklands president Frank-Walter Steinmeier ville som flera andra politiker åka till Kiev för att visa solidaritet. Men den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj avvisade Steinmeier med hänvisning till dennes tidigare nära relation med den ryska ledaren Putin.

USA:s president Joe Biden kallade Rysslands krig i Ukraina för ett folkmord då "det blir allt tydligare att Rysslands president Vladimir Putin försöker utradera själva idén om att man kan vara ukrainare". 

Andelen sysselsatta i EU slog nya rekord. Aldrig tidigare hade så många haft ett arbete som under sista kvartalet 2021 – 74 procent av samtliga invånare mellan 20-64 år. Sverige hade den näst högsta sysselsättningsgraden i EU.

– Vi har i dag en brist på arbetskraft i väldigt många sektorer i nästan alla medlemsländer. Problemet kommer att öka […] så vi behöver fler vägar för människor att komma och bidra till vår ekonomi, sade EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson när kommissionen lade fram sitt förslag på hur arbetskraftsinvandringen till EU skulle kunna underlättas.   

FN varnade för att nästan 16 miljoner invånare i Ukraina var i skriande behov av humanitär hjälp och att förstörelsen av civil infrastruktur hade gjort livet outhärdligt för miljoner människor i landet. 

Den redan ovanligt höga inflationen i EU blev ännu högre i april: 8,1 procent.

Maj

 

Det ryska terrorkriget i Ukraina gick in på sin tredje månad med tusentals döda och en enorm samhällsförstörelse som följd. Det ukrainska försvaret av Mariupol och stålverket Azovstal beskrevs som “helvetet på jorden”. Opinionsundersökningar visade ett mycket stort folkligt stöd i EU för sanktioner och ett framtida ukrainskt EU-medlemskap. 

En svensk-polsk ledd givarkonferens för Ukraina fick ihop över 60 miljarder kronor. – Det är en succé, sade statsminister Magdalena Andersson.  

Årets pressfrihetsindex visade på en stor minskning av pressfrihet i Europa där Ryssland för första gången hamnade på botten. På tio år hade antalet EU-länder i kategorin “God pressfrihet” mer än halverats från 14 till sex länder.  

Europaparlamentet vägrade att ge ansvarsfrihet till tre EU-organ för verksamhetsåret 2020 där den allvarligaste kritiken gick till gränsbevakningsbyrån Frontex för misskötsamhet med både den egna budgeten och uppdraget. När frågan åter kom upp till behandling i oktober bekräftade parlamentet sitt beslut mot Frontex, trots att vissa förbättringar konstaterades. De svenska Europaparlamentarikerna var dock splittrade – där högern ville fria och vänstern ville fälla byrån.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Dunja Mijatović konstaterade att de ryska styrkorna hade kränkt de mänskliga rättigheterna i Ukraina i en omfattning som var “svindlande”. FN:s människorättsråd beslutade att utreda uppgifterna om ryska övergrepp i Ukraina. Samtidig konstaterade FN att även Ukraina begått tortyrbrott och avrättningar men att Ryssland hade begått krigsbrott i en "betydligt större skala".

Natochefen Jens Stoltenberg utlovade ökad närvaro av Natotrupper i Östersjön och runt Sverige om landet lämnade in en medlemsansökan. Några dagar senare kom den brittiske premiärministern Boris Johnson till Sverige för en roddtur med statsminister Magdalena Andersson i Harpsundsekan efter att de blivit överens om en gemensam försvarsdeklaration om att komma till varandras undsättning vid en yttre attack. – Sverige är säkrare med den här deklarationen, sade Andersson efteråt.

Så kom första Natobeskedet: Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin meddelade den 12 maj att landet utan dröjsmål skulle ansöka om Natomedlemskap. 

I Sverige släppte de åtta riksdagspartierna dagen därpå en rapport om det försämrade säkerhetspolitiska läget. Alla partier utom V och MP betonade att ett svenskt Natomedlemskap skulle “ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa” och att Sverige genom ett Natomedlemskap skulle “bidra till likasinnade grannländers säkerhet”.    

Och det andra Natobeskedet: På en gemensam presskonferens den 16 maj meddelade statsminister Magdalena Andersson tillsammans med oppositionsledaren Ulf Kristersson att Sverige skulle ansöka om Natomedlemskap som “det bästa för Sveriges säkerhet”. 

De tre nordiska Natomedlemmarna Danmark, Norge och Island offentliggjorde samma dag att de omedelbart gav Sverige och Finland säkerhetförsäkringar.

Och det tredje Natobeskedet: Bara några timmar efter Andersson och Kristersson framträtt meddelade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att Turkiet i nuläget inte kommer att säga ja till ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap. En vecka senare konstaterar statsminister Andersson, efter en första träff med Erdoğan, att samtalen med Turkiet “kan dra ut på tiden”.

Den ryska ledaren Vladimir Putin vars överfallskrig mot Ukraina fått Sverige och Finland att hastigt söka Natomedlemskap sade att medlemskapen i sig inte utgjorde något “hot mot Ryssland”. 

EU-länderna hade svårt att nå enighet om sanktioner mot rysk olja då Ungern krävde ersättning av EU och blockerade beslutet, något som den tjeckiske utrikesministern kallade för ​​”oacceptabelt”.

Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien gick ihop om en gemensam jättesatsning i Nordsjön som skulle kunna förse upp till 230 miljoner hushåll med vindkraftsel inom 28 år.

Juni

 

När Rysslands krig i Ukraina pågått i 100 dagar ockuperade dess armé en femtedel av Ukrainas yta – tusentals civila människor hade dödats, städer hade bombats sönder och samman och miljoner människor var på flykt. 

Efter flera veckors förhandlingar kunde EU:s sjätte sanktionspaket mot Ryssland antas efter att proryska Ungern med vetovapnet tvingat fram olika utantag. En pikant detalj som Ungern tvingade genom var att den ryska patriarken Kirill, som kallat Putins styre ett ”mirakel från Gud” och som högljutt stöttat det ryska anfallskriget som Guds vilja, skulle undantas från EU:s sanktionslista. 

Efter sedvanlig nattmangling nådde EU-parlamentet och ministerrådet en kompromiss om de för Sverige så kontroversiella EU-reglerna om minimilöner. – Den svenska modellen undantas från direktivets bestämmelse”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) efteråt. Trots det sade hon att regeringen skulle rösta nej till direktivet. – Vi ser fortfarande ett direktiv som ett hot, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Aldrig tidigare hade stödet i Sverige för EU-medlemskapet varit så högt, närmare 64 procent, och motståndet så lågt, knappt 12 procent, som under våren 2022. Mest hade EU-stödet ökat bland SD-anhängare visade en SCB-mätning. I undersökningen gav också över 60 procent av svenskarna sitt stöd till Natomedlemskap. I december ska det visas sig EU-stödet gått ned något medan Natostödet fortsatt uppåt i opinionen.

Trots EU-ländernas sanktioner rapporterades att Ryssland under de första 100 dagarna av kriget hade dragit in nästan 1 000 miljarder kronor på försäljningen av fossila bränslen. 

Turkiet lät omvärlden förstå att de inte hade särskilt bråttom med att behandla Sveriges och Finlands Natoansökan. Vi är beredda att förhindra deras medlemskap så länge som ett år ifall det krävs, sade Akif Çağatay Kılıç, ordförande för det turkiska parlamentets utrikesutskott.  

Det relativt starka röststödet för den franske presidentens motståndare i presidentvalet i april höll i sig när landet i juni valde ett nytt parlamentet för de kommande fem åren. Resultatet var ett av de sämsta för en sittande fransk president på länge – inte sedan 1980-talet hade en president saknat absolut majoritet i parlamentet. 

Ukraina som enligt uppgift använde över 5 000 artillerigranater per dygn började få ont om ammunition och vädjade till väst om mer. Striderna i östra Ukraina påminde enligt uppgift om första världskriget där ingen sida hade förmåga eller anfallskraft nog att bryta igenom den andra sidans linjer.

Vid EU:s junitoppmöte beviljades Ukraina och Moldavien status som kandidatländer till EU. – Ett av de viktigaste besluten för Ukraina under alla 30 år av vår stats självständighet, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Andra frågor som dominerade mötet var hur man skulle tackla rusande energipriser och inflation.

När EU-ländernas energiministrar träffades konstaterades att Ryssland helt eller delvis hade strypt gasflödet till tolv EU-länder och att det utgjorde “en medveten strategi för att göra gashandeln till ett vapen”. Flera industrier är beroende av gas och i många medlemsländer är gas den viktigaste energikällan för uppvärmning av byggnader, vatten och vid matlagning.

Sverige, Finland och Turkiet ingick en så kallad avsiktsförklaring på ett Natomöte i Madrid som behandlade Turkiets invändningar mot Sveriges och Finlands framtida medlemskap. Men knappt hade bläcket från de tre utrikesministrarnas underskrifter torkat förrän parterna började tvista om innehållet – inte minst huruvida 33 personer ska utvisas till Turkiet eller inte. Men Madridmötet innebar trots det att Sverige och Finland tog ett steg närmare Natomedlemskap eftersom mötet beslutade att formellt bjuda in de två nordiska länderna att bli medlemmar i försvarsalliansen. Inom tre månader hade samtliga Natoländer utom Ungern och Turkiet formellt godkänt de svensk-finska ansökningarna.

Europeiska fackföreningar och arbetsgivarrepresentanter undertecknade ett gemensamt arbetsprogram för de kommande två åren. Bland annat ville de förhandla om ett bindande avtal om distansarbete och “rätt att koppla ner". 

Juli

 

Kriget i Ukraina och dess konsekvenser på ekonomi, energi och säkerhet stod i fokus när Tjeckien vid halvårsskiftet presenterade sina ambitioner som ministerrådets nya ordförandeland efter Frankrike.

Polen meddelade att de byggt klart det 19 mil långa metallstängslet längs gränsen till Belarus. Bygget inleddes efter att Belarus lockat tiotusentals personer från Mellanöstern till landet för möjligheten att ta sig över gränsen till Polen och en framtid i EU. Senare under året kom Polen även att inledda ett stängselbygge “för säkerhets skull” mot den den ryska enklaven Kaliningrad och Finland beslutade att stängsla in 26 mil av den totalt 130 mil långa gränsen mot Ryssland.   

EU-parlamentet släppte till sist, med marginal, fram förslaget att kärnkraft och naturgas bör rekommenderas investerare som hållbara energiinvesteringar inom ramen för den så kallade taxonomi. De svenska EU-parlamentarikerna var splittrade vid omröstningen.

Till slut blev det politiska trycket mot Boris Johnson för hårt att han tvingades avgå. Men mot förmodan, ska det visa sig, fortsatte den politiska turbulensen i Storbritannien ännu ett tag, men det var inte Johnsons fel. 

För andra året i rad och andra gången sedan 1960 minskade befolkningen i EU till knappt 447 miljoner invånare 1 januari 2022. Enligt Eurostat berodde detta ”högst troligt” på coronapandemins effekter. Sverige tillhörde dock de länder där befolkningen fortsatte att öka. 

För första gången utfärdade EU-kommissionen konkreta rekommendationer till samtliga medlemsländerna om vad de borde göra för att skydda rättsstatens principer. För Sveriges del var bristande arbete mot företag som tar mutor i utlandet och infiltrering av organiserad brottslighet ett orosmoln. Den svenska rapporten kom sedan att diskuteras under ett 30-minuterspass i december mellan EU-ministrarna och EU-kommissionen. Även andra experter hade luftat kritik mot vissa brister i det svenska antikorruptionsarbetet.

I kommissionens ekonomiska julirapport hade prognosen från maj reviderats med dystrare utsikter med lägre tillväxt och högre inflation för både 2022 och 2023. Sverige förutsågs få den lägsta tillväxten i EU.

Kommissionen beslutade att dra Ungern inför EU-domstolen för demokratibrott. EU-kommissionen ansåg att den ungerska antihomolagen och nedstängningen av den sista större oberoende radiostationen i landet bröt mot grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. 

Ryssland fortsatte att pressa EU politiskt med hjälp av strypta gasleveranser vilka sjönk till en tredjedel av vad de var ett år tidigare. Det fick EU-kommissionen att mana till gasbesparingar för att klara den kommande vintern. En vecka senare och efter att Ryssland ytterligare strypt leveranserna beslutare ett enigt EU att på frivillig väg och med olika undantag minska gasanvändningen med 15 procent.

Det ungerska parlament där premiärminister Viktor Orbáns parti styr uttalade att det ville avskaffa det direktvalda EU-parlamentet, som ofta kritiserat Ungerns bristande rättsstatlighet, och införa nationell vetorätt över all EU-lagstiftning. För att få igenom förändringen måste dock Ungern få med alla andra EU-länder på tåget, vilket är högst osannolikt.

Sveriges kanske kändaste EU-parlamentariker Marit Paulsen (L) gick bort, 82 år gammal.

Augusti

 

Västländernas sanktioner mot Ryssland biter hårt på ryssarna, tvärtom mot vad Kreml vill medge. Det hävdade fem forskare vid det amerikanska universitet Yale i en genomgång och vad de kallade “en av de första omfattande ekonomiska analyserna av rysk ekonomi” sedan invasionen av Ukraina 24 februari. 

Att EU-kommissionen, med stöd av EU-ländernas finansministrar, hade stoppat utbetalningarna på 35 miljarder euro från unionens coronaåterhämtningsfond till Polen i väntan på att de ska följa EU-regler och EU-domstolen, fick polska ledare att skruva upp retoriken. Om EU-kommissionen "försöker trycka oss mot väggen har vi inget annat val än att dra ut alla vapen i vår arsenal" och svara "öga för öga", sade regeringspartiets generalsekreterare Krzysztof Sobolewski.   

Sommarens extremvärme med den kanske värsta torkan på 500 år slog hårt mot arbetande européer. Efter att två arbetare i Spanien dog av värmeslag på jobbet kom krav på EU-regler för maximala arbetstemperaturer.  – Arbetare behöver skydd som matchar den ständigt ökande faran från extrema temperaturer, sade Claes-Mikael Ståhl, biträdande generalsekreterare på Europafacket. 

Hög inflation, skyhöga energipriser och Rysslands krig i Ukraina orsakade problem runt om i världen. Fattiga länder kämpade enligt en FN-rapport för att ha råd med mat. Samtidigt fanns förhoppningar att det nya avtalet som tillät rysk och ukrainsk spannmålsexport via Svarta havet skulle bidra till sänkta matpriser. Tre månader senare hotade Ryssland att dra sig ur men backade efter medling från FN och Turkiet. 

42 länder, däribland Sverige, krävde att Ryssland omedelbart lämnade tillbaka kontrollen över det ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja till Ukraina. Det fanns en allvarlig oro för att strider vid verket, som är Europas största anläggning, kunde orsaka en kärnkraftsolycka.

Trots att det var i ett grannland till EU som Rysslands krig har rasat i ett halvår var det USA som dittills stått för det absolut största stödet till Ukraina. “Det är anmärkningsvärt att USA ensamt har åtagit sig betydligt mer än alla EU-länder tillsammans” skrev Kiel Institute som tagit fram de jämförande siffrorna. 13 länder inklusive Norge var mer generösa i sin hjälp till Ukraina än Sverige – även när flyktingmottagandet räknats in. När Europaportalen frågande regering och opposition om nivån på det svenska stödet gavs inga klara besked.

En genomgång av närmare 50 olika internationella index visade att Sverige som regel hamnade bland de tio bästa länderna i världen – dock inte sällan efter sina nordiska grannar. Samtidigt var det ofta samma grupp av europeiska länder som rankades sämst inom EU eller Europa oavsett fråga.

Medan kriget i Ukraina fortsatte in på andra halvåret pågick ett intensivt arbete med att samla bevis för fler än 10 000 misstänkta ryska krigsförbrytelser. Det kan bli aktuellt med en specialdomstol efter modell av krigsförbrytartribunalen i forna Jugoslavien men även Europadomstolen och Internationella domstolen i Haag kan komma ifråga, trodde experter.

Regeringen beslutade att Sverige skulle stödja Ukraina med ammunition och till återuppbyggnad av landet. Trots det nya miljardstödet låg Sverige efter länder som Norge och Polen när det gäller Ukrainastöd.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz höll sitt första stora tal om EU:s framtid och efterfrågade fler medlemmar, avskaffat veto och ett fördjupat försvarssamarbetet med gemensamt luftvärn.

Inför riksdagsvalet publicerade Europaportalen en sammanställning av riksdagspartiernas fem viktigaste EU-frågor.

Arbetslösheten var rekordlåg i EU under augusti: sex procent.

Efter en tydlig minskning av antalet nya asylansökningar i EU-länderna under coronapandemin hade trenden vänt. I augusti inkom närmare 78 000 nya asylansökningar – det högsta antalet en enskild månad sedan 2016. Några månader senare kom ny EU-plan för att minska antalet migranter via Balkan.

September
 

Anklagelserna om att Ryssland tvångsdeporterat ukrainska barn för “adoption” i Ryssland var trovärdiga, rapporterade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

På Medelhavet drev en sjöoduglig båt med 60-tal proviantlösa migranter utan att myndigheterna i närliggande EU-landet Malta försökte bistå dem.

Inte alla européer kände solidaritet med Ukraina. Närmare 70 000 människor samlades i Prag för att protestera mot landets hjälp till Ukraina, EU:s klimatpolitik och Nato.  

Nyheten om stora ukrainska militära framgångar mot de ryska ockupanterna i östra delen av landet nådde omvärlden. – Det här liknar ingenting vi sett tidigare, konstaterade Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan till Svt.

Efter den ryska retreten från delar av östra Ukraina upptäcktes nya massgravar i staden Izium, och nya misstänkta krigsbrott.  

I samband med sitt årliga linjetal kom EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med nya förslag för att få ner de höga energipriserna. Hon lovade också nya regler för statsskulder, stödpaket till företag, säkra viktig råvarutillgång, skärpta regler mot korruption och nya internationella handelsavtal.  

På grund av en försämrad rättsstat och inskränkningar av flera fri- och rättigheter inom tolv områden var Ungern inte längre en demokrati, slog EU-parlamentet fast med stor majoritet. Alla svenska partier stödde uttalandet utom SD.

Europaparlamentet antog som väntat ett direktiv om minimilöner, något som de flesta svenska politiker ihärdigt kritiserat som ett hot mot den svenska modellen.

Aldrigt tidigare, vad Eurostat vet, hade andelen lediga jobb i EU och i Sverige varit så hög. 

Trots många och tunga EU-frågor kring säkerhet, energi och klimat fick de litet utrymme partiernas valmanifest. Den svenska valrörelsen dominerades av gängkriminella dödsskjutningar och möjliga sänkta svenska drivmedels- och energipriser. 

Utländsk media rapporterade om det svenska valet och fokuserade de på “invandringsfientliga Sverigedemokraternas” framgång. Politico spekulerade i om den nya regeringen, med hänvisning till SD och de kommande svenska EU-ordförandeskapet, skulle orsak en ny EU-kris. När sedan Liberalerna gick in i ett regeringssamarbete med stöd av Sverigedemokraterna väckte det reaktioner i Europaparlamentets liberala grupp som beslutade sig för att utreda situationen och skicka en undersökningkommitte till Stockholm.

Rysslands diktator Vladimir Putin gav order om att mobilisera 300 000 nya soldater till det illegala kriget mot Ukraina. Sökningar på flygresor och hur man tar sig ut ur Ryssland sköt i höjden efter Putins tal och över tusen protesterande ryssar greps.  

En genomgång av EU-ländernas miljöarbete visade att Sverige delvis hade  stora brister rörande naturskydd och avfallshantering. I riksdagen röstade en majoritet samtidigt nej till att EU ska besluta om ett förslag från EU-kommissionen om att restaurera förstörda naturområden med invändningen att det var nationell kompetens. EU-kommissionen uppmanade åter Sverige att helt och fullt införa EU:s miljöansvarsdirektiv från 2004. Innan september var till ända kom även Skogsstyrelsen med en kritisk rapport: “Läget för den biologiska mångfalden i den svenska skogen är allvarligt”. 

Utrymmet i svensk ekonomi för att kompensera hushåll och företag för höga energipriser var relativt stort då det visade sig att Sverige tillhörde de EU-länder som hade i särklass minst prisstöd. Det snabbaste sättet att sänka de höga energipriserna var dock att spara på el, visade en annan undersökning. 

En svensk elmarknadsexpert varnade för risken att ett statligt elstöd kunde bryta mot EU-regler om det inte utformades på rätt sätt. Tre och en halv månad senare konstaterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att regeringens förslag till elstöd sannolikt bröt mot EU-lag och måste därför göras om.

Italien fick sin mest högerorienterade regering sedan andra världskriget. Hur detta kunde påverka landets inställning till EU var dock för tidigt att säga, enligt expert.

De ryska försöken att lägga beslag på ukrainsk mark genom riggade folkomröstningar och illegala annekteringar möttes av reaktioner i Bryssel: “Kreml ska få betala” sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Efter att två ryska gasledningar längs Östersjöns botten sprängts i ett sabotage av okända utlovade EU-ledare ett robust, enat och starkast möjliga svar. Den polska regeringen pekade ut Ryssland ut som misstänkt och oroades samtidigt för fler attentat. 

Den ryska propagandan och desinformationen är mest producerad för internt bruk påstods under en utfrågning i Europaparlamentet. “Enligt min erfarenhet är en stor del av, om inte den mesta, ryska desinformationen ämnad för den inhemska publiken”, sade Michael Sheldon från den granskande journalistgruppen Bellingcat. 

Inflationen i EU-länderna steg i september till 10,9 procent, enligt siffror från Eurostat. Det var den högsta prisökningstakten i EU någonsin. 

Oktober

 

Ukraina fortsatte att visa framgång på slagfältet. Samtidigt oroades experter av Putins upprepade kärnvapenhot: “kriget är inne i ett nytt farligt skede”.

Nästan alla av Europas ledare samlades i Prag för premiären för konstellationen: Europeiska politiska gemenskapen.  – Vi har visat enighet hos 44 europeiska länder som mycket tydligt har sagt att vi fördömer den ryska aggressionen och stödjer Ukraina, sade Frankrikes president Emmanuel Macron som tagit initiativ till mötet.

Ovanligt få politiker, bara 13 av 623 Europaparlamentariker, röstade nej till lagen om en enda typ av laddare för småelektronik i EU men majoritet av dem, 8 av 13 nejsägare, var svenskar från Centern till Sverigedemokraterna.

När protesterna i Iran debatterades i EU-parlamentet riktade Abir Al-Sahlani (C) hård kritik mot EU:s utrikeschef varefter hon klippte av sig delar av håret i protest.

Massiva ryska missilattacker mot Ukraina dödade minst 26 människor och träffade civil infrastruktur för el och värme i syfte att öka befolkningens lidande – en typ av terrorkrigföring. De ryska angreppen, mot civil infrastruktur i massiv skala startade 10 oktober och fortsatte regelbundet året ut, fördömdes direkt av EU som krigsbrott och terror. EU beslutade att ge mer militärt stöd till Ukraina och bland annat utbilda 15 000 ukrainska soldater på två år. Samtidigt genomförde Ungerns premiärminister Viktor Orbán inhemska propagandakampanjer för försöka att stoppa ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Att de ryska attackerna skedde samtidigt som FN-länderna tog ställning mot den ryska annekteringen av ukrainska områden med röstsiffrorna 143 mot 5 visade på demonstrativ likgiltighet för FN:s stadgar och världssamfundets inställning.  

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmits hyllning av den svenska modellen som “det bästa exemplet på en bra, stabil, välpresterande social dialog” möttes med skepsis vid en träff i Bryssel.  – Om vi enligt EU är bäst i klassen blir det rätt ologiskt att vi ska använda ett verktyg som vi inte vill ha och som vi säger kommer hota vår position, sade Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv och syftade bland annat på det just antagna direktivet om minimilöner.

Sverige föll markant i Oxfams ekonomiska jämlikhetsindex från världsetta 2017 till plats 20, 2022.

Andelen fel i EU:s budget hade ökat igen och hamnade på tre procent. Det kan jämföras med de högst två procent fel som anses acceptabelt.

Vid sitt första Brysselbesök som statsminister betonade Ulf Kristersson behovet av “enighet om Ukraina”, att han var redo möta Erdoğan i Natofrågan, vikten att skydda “genuina europeiska intressen” mot Ryssland och Kina och att inga nya EU-lån skulle tas för att ge ekonomiskt svagare EU-länder tillgång till billigare lån. 

Som en reaktion på sabotaget mot Nord Streams gasledningar föreslog EU-kommissionen ett ökat skydd för viktig infrastruktur.

De svenska ledamöterna ansågs, enligt en undersökning, ha ett relativt svagt politiskt inflytande i Europaparlamentet – ingen av dem platsade på EUmatrix topp-100-listan. 

I takt med att Rysslands anfallskrig slog Ukraina i spillror växte behovet av omvärldens stöd till långsiktig återuppbyggnad. Flera länder möttes därför i Berlin för att dra upp riktlinjerna.  – Ukraina behöver en Marshallplan, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. 

Undersökningar visade att hälften av företagen i Tyskland minskade produktionen på grund av personalbrist.

Efter endast 44 dagar på posten tvingades den brittiska konservativa premiärministern Liz Truss att avgå efter att hon "kraschat [finans]-marknaderna, förlorat två nyckelministrar och tappat förtroendet från nästan alla sina egna parlamentsledamöter", uppgav The Guardian.

Oktobertoppmötet präglades som hösten i övrigt av många ministersamtal om hur de höga energipriserna skulle dämpas. Enligt statsminister Ulf Kristersson fanns det en genuin vilja bland medlemsländerna att lösa frågan men man var bara oense om metoderna. – Ingenting avfärdades men ingenting bestämdes heller, sade statsministern.

Fler än 29 000 människor rapporterades ha dött sedan 2014 när de försökt ta sig till EU. Många av dödsfallen kunde enligt FN-organ ha förhindrats genom snabb och effektiv hjälp till migranter i nöd.

Europaparlamentet och EU-länderna blev överens om att inga nya fossilbilar fick säljas i EU från och med 2035.

Kina krävde att Belgiens utrikesminister Hadja Lahbib skulle dra tillbaka en intervju i belgisk media där hon uttryckte kritik mot landet.

Att allt är inte frid och fröjd mellan EU och USA trots påfallande enighet utåt visade sig efter att USA beslutat att ensidigt gynna egen grön industri genom den så kallade IRA-lagen. Det fick den franske presidenten Emmanuel Macron och den tyske förbundskanslern Olaf Scholz att säga att EU kanske måste ta till mer protektionistiska, subventionsbaserade stödåtgärder för sina industrier om USA inte backar.

November

 

November inleddes med ett varningens ord från EU:s industrikommissionär Thierry Breton om att det måste bli slut med EU:s naivitet mot Kina när det gäller landets ambitioner till ekonomisk kontroll över europeiska företag: “Vi måste vara extremt vaksamma”.

Några dagar senare inledde den tyske förbundskanslern Olaf Scholz tillsammans med en stor tysk handelsdelegation ett besök i Kina för att träffa den kinesiske presidenten och diktatorn Xi Jinping. Olaf Scholz betonade komplexiteten i relationen att: EU och Kina är partners, konkurrenter och rivaler. 

I samband med den tyske förbundskanslerns besök i Kina varnade landets enväldiga ledare Xi Jinping Ryssland från att använda kärnvapen mot Ukraina “ett kärnvapenkrig kan inte föras”.

En undersökning visade på ett ökat tyskt stöd sedan april för rysk propaganda, i synnerhet i östra Tyskland. Nästan var femte tysk, 19 procent, trodde att Natos expansion i Östeuropa tvingade Ryssland att anfalla Ukraina och 21 procent instämde delvis i detta påstående. Mest benägna att tror på den ryska propagandan var väljare längst till höger och vänster medan de som röstade på De gröna och liberala FDP i minst grad stödde den ryska förklaringen. 

Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har skyndat på en redan pågående geopolitisk förändring mot mer protektionism, ansåg ECB-chefen Christine Lagarde vid ett framträdande i Lettland. Det här kommer enligt Christine Lagarde bland annat leda till att vi måste skynda på den gröna omställningen. 

I opposition före valet pressade bland andra Elisabeth Svantesson (M) regeringen att kräva av EU att tillfälligt få slopa energiskatten på drivmedel, något som Sverige också fick. Men som finansminister sade hon sedan nej till använda undantaget – trots att det skulle kunna sänka drivmedelspriserna i några månader – det blir för “kostsamt för statskassan”.

Genom Tidöavtalet mellan SD och den nya regeringen fick ett EU-skeptiskt parti för första gången makten att påverka svensk EU-politik. Men hur stort inflytande Sverigedemokraterna får återstår att se.  –  Allt beror på vilka frågor som kommer upp på EU-nivå, sade nytillträdda EU-ministern Jessika Roswall (M) i en intervju med Europaportalen.

I media spreds uppgiften att EU på grund av vissa regler skulle kunna komma att förbjuda A-traktorer. Det visade sig vara felaktigt och något sådant förslag fanns inte.  – Det är inte förbud som diskuteras, utan möjligen eventuella förändringar kring körkortsreglerna, sade Adalbert Jahnz, talesperson för EU-kommissionen.

EU-parlamentet och EU-länderna blev överens om att skärpa målen för hur mycket varje land måste minska sina utsläpp till 2030. För svensk del blev det en skärpning från 40 procent minskning jämfört med 2005 till 50 procent.  – Ett stort steg för det europeiska klimatarbetet, sade EU-parlamentets ansvariga förhandlare Jessica Polfjärd (M) efter överenskommelsen. 

Trots att Sverige på turkisk begäran återupptagit vapenexporten till landet och tagit avstånd från den kurdiska milisen YPG, som framgångsrikt tillsammans med USA bekämpade terrorsekten IS, var den turkiske ledaren inte beredd att godkänna den svenska Natoansökan när han tog emot statsminister Ulf Kristersson i Ankara.

Den amerikanska generalen Mark Milly uppgav att mer än 100 000 ukrainska soldater dödats eller skadats i det ryska kriget mot Ukraina. Lika många ryska soldater antogs också antingen ha dödats eller skadats. Milly sade också att mellan 15 och 30 miljoner ukrainare flytt sina hem och att troligtvis 40 000 civila hade dödats sedan 24 februari.

EU-överenskommelsen om skärpta krav på kolsänkor i skog och mark innebar att EU:s övergripande mål på en reducering av växthusgaser till 2030 höjdes från 55 procent till 57 procent.

Anställda i EU-länder som var utlandsfödda upplevde sig mer diskriminerade än de som var födda i samma land som de jobbade i, visade en studie. Kvinnor kände sig i högre utsträckning diskriminerade än män.  

Ukrainska styrkor återtog regionhuvudstaden Cherson och överstelöjtnant Joakim Paasikivi kallade reträtten “ett enormt ryskt bakslag”.

I en enkät som SVT Nyheter gjorde visade sig att flera SD-ledamöter i riksdagen förnekande att det pågick en klimatkris. De flesta SD-ledamöterna svarade inte alls på enkäten.

Socialdemokraternas talesperson i EU-frågor Matilda Ernkrans var orolig att den nya regeringen, med dess starka beroende av Sverigedemokraterna, kan sänka Sveriges trovärdighet i EU.  – Jag hoppas att EU-ministern [...] ska försöka hitta ett bredare samarbete och inte låta sig styras av EU-kritiska Sverigedemokraterna, sade Matilda Ernkrans.

Efter en lång period av relativ samstämmighet i svensk EU-politik stod de politiska blocken delade i klimatfrågan. Det visade sig när partiledarna för första gången
sedan valet debatterade EU-politik i riksdagen.

Bostadshus och kraftanläggningar i flera ukrainska städer attackerades
återigen av ryska robotar.  

Regeringen presenterade ett nytt paket för närmare fyra miljarder kronor med militärt och humanitärt stöd till Ukraina.  – Det är ett större militärt stödpaket än samtliga åtta tidigare paket sammantaget, sade statsminister Ulf Kristersson.

För första gången drabbade krigshandlingar ett Nato- och EU-land när en försvarsrobot från Ukraina under det massiva ryska angreppet av allt att döma kom på villovägar och dödade två personer i grannlandet Polen. 

Inflationen i EU gick ner något från 11,5 procent i oktober till 11,1 procent i november på årsbasis.

Med stor majoritet och fullt stöd från de svenska parlamentarikerna beslutade Europaparlamentet att klassa Ryssland som en terrorstat med formuleringen “en statlig sponsor av terrorism”. I resolutionen listade parlamentet cirka 40 000 krigsbrott i olika kategorier som de menade Ryssland gjort sig skyldig till.  – Det är dags att erkänna Ryska federationen för vad den är: en paria, ett hot, en skurkstat och en statlig sponsor av terrorism, sade Charlie Weimers (SD). Som av en händelse utsattes parlamentet, efter omröstningen, för en it-attack.

Snus är som bekant förbjudet att sälja i EU undantaget Sverige som i gengäld har full frihet att sätta sina egna skattesatser på snus. EU lägger sig inte i priset på snus förtydligade EU-kommissionen efter Aftonbladets “avslöjande” att EU skulle “chockhöja priset” på snus. Men som många vet kan inte EU höja några skatter alls utan samtliga länders godkännande, något som dock inte framgick i artikeln. Däremot fick kommunikationschefen för snustillverkaren Swedish Match utrymme att tala om “överförmynderi”, att gränsen var “passerad” och “ett stort svek” mot hans kunder.

Månaden avslutades med två tydliga besked i EU-samarbetet. Först uttalade sig statsminister Ulf Kristersson i Stockholm angående Sverigedemokraternas eventuella inflytande på regeringens EU-politik “Vi är en proeuropeisk regering”. En stund senare i Bryssel kom EU-kommissionens raka besked till Ungern – inga EU-pengar utan en rättsstat.  

December

 

Minst 6 655 civila ukrainare hade enligt FN bekräftas ha dödats av Ryssland sedan februari och ytterligare 10 368 personer hade skadats. Samtidigt syntes i en opinionsundersökning en liten nedgång i EU-medborgarnas annars fortsatt starka stöd för Ukraina.  

Regeringen såg ut att ha agerat på egen hand, utan riksdagens uttryckliga stöd, när den oväntat tillsammans med Ungern lade ner Sveriges röst när EU-budgeten för 2023 antogs. I EU-nämndens protokoll fanns inget beslut hur Sverige ska ställa sig visade Europaportalens granskning. 

Samtidigt som riksdagen hade svårt att enas om Sveriges linje om plattformsarbetare försökte arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit få regeringens öra inför det svenska EU-ordförandeskapet.  – Det är inte acceptabelt att du som plattformsarbete inte ska ha rätt till vissa sociala rättigheter, sade Nicolas Schmit. 

Tusentals poliser i Tyskland gjorde ett uppmärksammat tillslag runt om i landet i jakt på misstänkta högerextremister med statskuppsplaner, 25 greps.   

Under året ansökte fyra länder om EU-medlemskap: Ukraina, Moldavien, Georgien och till sist Kosovo. Ukraina och Moldavien fick kandidatlandsstatus. En genomgång av det politiska och ekonomiska läget i EU:s sju kandidatländer med hjälp av internationella index visade att många hade lång väg till EU-standard samtidigt som några kandidatländer i vissa avseenden var bättre än enskilda EU-länder. Exempelvis hade Moldavien och Nordmakedonien bättre pressfrihet än Grekland, Bulgarien och Ungern.

EU-parlamentets vice talman, socialdemokraten Eva Kaili, greps av belgisk polis misstänkt för tagit emot mutor från Qatar i syfte att påverka parlamentets beslut. Några dagar senare avsattes hon från vice talmansposten, själv nekade hon till anklagelserna. Fler politiker och personer misstänktes för inblandning.  

Med en mindre justering beslutade EU-ländernas ambassadörer att följa kommissionens linje och frysa Ungerns EU-stöd i väntan på att landet reformeras. Ungern blev det andra landet efter Polen som under året fick vissa EU-bidrag frysta eller stoppade på grund av bristande demokrati och rättsstatlighet. Därmed var en över två år lång process över från det att EU-länderna bestämde sig för att villkora EU-stöd till att de kunde använda metoden som en tydlig markering mot länder som inte ville följa unionens gemensamma regler.

Inför decembertoppmötet försökte först Ungern och sedan Polen använda vetorätten för att tvinga igenom sin vilja. Ungern ville ha “sina” EU-bidrag och Polen angav att de ville stoppa genomförandet av OECD-beslutet om en internationell minimiskattenivå för företag. Men båda backade till sist och toppmötet kunde därmed ge Ukraina det utlovade mångmiljardslånet som också låg i vågskålen. EU kunde enas om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland efter att Ungern med vetorätten i sista stund hade tvingat EU att stryka tre ryska ministrar från den uppdaterade sanktionslistan. 

Under december presenterades flera nya klimatöverenskommelser mellan Europaparlamentet och ministerrådet. Först kom en uppgörelse om att flyget ska betala mer för utsläpp. Sedan var det klimattullar som ska skydda EU:s grönare industrier från mer klimatförstörande import. För det tredje kom vad som beskrivs som det enskilt viktigaste verktyget för att få ned klimatutsläppen i unionen: systemet med utsläppsrätter utvidgas så att fler får betala för sina utsläpp samtidigt som en social klimatfond ska hjälp de som inte har råd.

Europaparlamentet och EU-ländernas förhandlare blev överens om att företag med minst 100 anställda måste lämna ut information som gör det lättare att jämföra löner för att avslöja eventuella omotiverade löneskillnader mellan könen.

Efter många turer blev EU-länderna överens om ett så kallat dynamiskt pristak på gas med förhoppningen att detta ska sänka energipriserna. – För de 27 000 hushåll som finns i Sverige är det ändå en lättnad att det kommer en sådan här mekanism på plats, sade energiminister Ebba Busch efter mötet.

Till sist om Nato: Statsminister Ulf Kristersson uttryckte optimism om det svenska Natomedlemskapet: “Vi kommer att godkännas” sade han till Svenska Dagbladet. Samtidigt kunde Ekot rapportera att Turkiet hade pekat ut 42 personer, mot tidigare 33 personer, som de vill ha utlämnade från Sverige – underförstått i utbyte mot ett Natomedlemskap.

Till sist om Ukraina: President Volodymyr Zelenskyj mottogs som en hjälte när han några dagar före jul talade direkt, inte via länk som han brukade, i den amerikanska kongressen. Som tack för nytt ekonomiskt stöd och det avancerade luftvärnssystemet Patriot sade Zelenskyj: “Era pengar är inte välgörenhet, det är en investering för den globala säkerheten och demokratin…”