Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, en italiensk socialdemokrat.

Ekonomiprognos: Sverige EU:s svarta får

BRYSSEL 13 februari 2023

Tack vare sjunkande energipriser och oväntad motståndskraft höjer EU-kommissionen den ekonomiska tillväxtprognosen för unionen. För Sverige är fallet det omvända och det enda EU-landet där ekonomin väntas krympa. Nästa år väntas bara Italien få en lägre tillväxt.

Slutet av 2022 blev inte så illa som befarat för EU-ländernas ekonomier tack vare sjunkande energipriser till följd av den milda vintern, minskad förbrukning och lyckade inköp av främst gas från andra länder än Ryssland. Tillväxten för EU-länderna för 2022 uppskattas till 3,5 procent – högre än i både USA och Kina.

– I efterhand kan man konstatera att hushållen och företagen i EU har varit imponerande motståndskraftiga, sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni vid en presskonferens på måndagen när den så kallade vinterrapporten lades fram.

Detta gör att kommissionen räknar med att tillväxten i år i unionen blir betydligt bättre än man trodde så sent som i november.

– EU:s ekonomi visade en anmärkningsvärd styrka förra året och resultatet i år kommer att bli bättre än vad som förväntades i höstas, sade Gentiloni.

För EU-länderna som helhet mer än fördubblar kommissionen sin tillväxtprognos för i år från 0,3 procent till 0,8 procent.

Sverige i botten

För Sverige är bilden dock en annan. Som ett, av bara tre EU-länder, får Sverige sin prognos för 2023 nedskriven jämfört med i höstas och EU-kommissionen räknar med att Sverige som enda medlemsland kommer hamna i recession med ett BNP-fall på 0,8 procent.

”[De svenska] hushållen kommer att anpassa sina konsumtionsutgifter ytterligare som ett svar på den minskade disponibla realinkomsten, den höga osäkerheten och den ökande arbetslösheten”, heter det i kommissionens rapport.

I början av året väntas även företag minska sina investeringar på grund av höga räntor och osäkerhet. Den höga privata belåningen lyfts också fram som en bidragande faktor till den svaga svenska tillväxten som i fjol var en av de lägsta i EU.

På en fråga om Sverige bör ses som en ”kanariefågel i kolgruvan” och ett varnande tecken på vad som kan vänta resten av EU om andra gör liknande ekonomiska åtstramningar var dock ekonomikommissionär Gentiloni tveksam.

Enligt honom är en del av förklaringen att den ekonomiska påverkan av coronakrisen på Sverige var mycket lägre än i andra länder och att återhämtningen var stark direkt efter dippet och att detta skulle vara en ”mekanisk” konsekvens av detta.

2024 beräknas Sverige få den näst lägsta tillväxten i EU.

Även inflationen justeras ned

Tack vare ”snabbt sjunkande” energipriser är kommissionen mer positiv när det gäller inflationen i EU. Den beräknas minska snabbare än i höstas: i år till 6,4 procent och för nästa till 2,8 procent.

– Tack vare de snabbt sjunkande energipriserna har den nya prognosen sänkt prognoserna för inflationen, sade ekonomikommissionären.

Skillnaderna i inflation mellan medlemsländerna är och ser ut att förbli påtagligt stor med de högsta nivåerna i Central- och Östeuropa. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Balanserade risker

Ekonomiska prognoser kantas av osäkerheter – antingen positiva eller negativa sådana. De senaste kommissionsprognoserna har dominerats av negativa men Paolo Gentiloni ser nu en mer balanserad utsikt. Ett exempel på detta är att efterfrågan på varor och tjänster kan öka snabbare än beräknat tack vare att de sjunkande energipriserna nu börjar märkas i plånboken.

– Tidigare risker i samband med pandemier och gasbrist har minskat betydligt, men osäkerheten är fortfarande mycket stor när det gäller det ryska angreppskriget och de bredare geopolitiska spänningarna, sade Gentiloni som tillade att osäkerheten alltjämt är hög.

Förutom kriget och globala spänningar lyfte han fram fortsatta risker för hög inflation – i synnerhet för väldigt skuldsatta företag och hushåll med rörliga bolåneränta.

”Bättre men inte bra”

Paolo Gentiloni underströk att även om de ekonomiska utsikterna förbättrats de senaste månaderna så är prognosen på en tillväxt på 0,8 procent i år och 1,6 procent nästa för EU inte bra.

– Européerna står fortfarande inför en svår tid framöver där tillväxten fortfarande förväntas avta och inflationen endast gradvis kommer att släppa sitt grepp om köpkraften, sade Paolo Gentiloni.

 

Europaportalen har bett finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommentera kommissionens prognos för Sverige.

Resultat 2022

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret