Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.

Rysslands krig efter ett år – Så har EU agerat

BRYSSEL 24 februari 2023

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har stöpt om flera grundläggande delar av EU-samarbetet. Europaportalen har gått igenom åtgärderna som unionen och dess medlemsländer vidtagit för att stödja Ukraina och stoppa den ryska krigsmaskinen.

– Ett år efter att Putin inledde sitt brutala krig har han inte lyckats uppnå ett enda av sina strategiska mål. I stället för att splittra EU finner han oss enade och fast beslutna att stödja Ukraina så länge det behövs. I stället för att dominera den globala energimarknaden har han fått se sin viktigaste inkomstkälla skäras ned, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i dag fredag på ettårsdagen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

EU:s åtgärder har enligt Ursula von der Leyen tre mål: stödja det ukrainska motståndet, underminera den ryska krigsmaskinen och möjliggöra ett ukrainskt EU-medlemskap.

67 miljarder euro, vapenleveranser och Nato

Rysslands krig har på många sätt omkullkastat tidigare ståndpunkter i EU. Den 28 februari 2022 beslutade EU-länderna att för första gången använda gemensamma pengar ur den europeiska fredsfaciliteten för att ersätta medlemsländernas inköp av vapen till Ukraina. I dagsläget har 12 miljarder euro frigjorts till detta ändamål inklusive medlemsländernas bidrag.

Samtidigt har EU och medlemsländerna stött Ukraina finansiellt genom fördelaktiga lån, humanitärt och ekonomiskt stöd. Enligt kommissionens beräkningar uppgår det totala stödet, militärt och civilt, till Ukraina till 67 miljarder euro.

På det nationella planet har även flera omfattande förändringar skett. Tyskland gjorde sin största geopolitiska omsvängning sedan andra världskriget med löfte om stora satsningar på tyska försvaret och vapenleveranser till Ukraina. Banden mellan EU och USA har blivit tydligare och efter fjolårets kavalkad i premiärministerbyten har EU och Storbritannien åter börjat hitta samarbetsområden. Sverige och Finland ansökte om att gå med i Nato.

Fyra miljoner flyktingar välkomnades

Bara en vecka efter krigsutbrotten enades EU-länderna om att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar. Det ger dem rätt att stanna i EU-länderna och få tillgång till skola, sjukvård, boende och arbetsmarknad. Totalt har runt fyra miljoner ukrainare sökt skydd i EU-länderna. Runt hälften av dessa har tagit sig till Tyskland och Polen som tagit emot nästan en miljon ukrainare vardera. I Sverige finns drygt 46 000 krigsflyktingar.

Nio sanktionspaket och 1 400 på svarta listan

I samband med Rysslands attacker mot Ukraina har EU-länderna infört nio sanktionspaket – ett tionde förhandlas för närvarande. Sanktionerna innehåller en rad åtgärder som kraftigt minskad import av rysk energi, exportstopp för produkter som kan användas till vapen eller i ryska energisektorn och stängt luftrum för ryskt flyg.

Samtidigt tillkommer stadigt nya namn, företag och organisationer på EU:s svarta lista över dem som möjliggör och/eller tjänar på Rysslands krig. Där finns bland annat Vladimir Putin själv, stora ryska banker, oligarker och personer som sprider rysk propaganda. 

EU har i dagsläget fryst 21,5 miljarder euro i tillgångar för svartlistade privatpersoner och organisationer. Närmare runt 300 miljarder euro i den ryska centralbankens reserver beräknas samtidig har frysts av EU och allierade. 

Dessa pengar är tänkta att gå till återuppbyggnaden av Ukraina.

Avsluta beroendet av rysk energi

Vladimir Putins ess i rockärmen – det stora beroende av rysk energi i många EU-länder, inte minst Tyskland – utgör ytterligare en omkullkastning av tidigare hållningar i EU. Rysk kol och olja är i princip helt utfasade i de flesta medlemsländer och målet är att helt fasa ut all rysk energi senast 2027. Innan kriget importerade EU runt 40 procent av sin gas från Ryssland, i dag är detta nere på drygt 10 procent, inte minst tack vare lyckade minskningar av gasanvändandet och den milda vintern.

Kandidatstatus i rekordfart

Bara några dagar efter den ryska invasionen inletts skickade Ukraina in en formell ansökan om att få gå med i EU. Två andra av Ryssland hotade länder – Georgien och Moldavien – gjorde strax därefter samma sak och skickade in sina ansökningar.

Vid EU-toppmötet i juni gav medlemsländerna i rekordfart klartecken för att ge Ukraina, och Moldavien, status som kandidatländer. Den ukrainska ledningens förhoppningen är att inleda formella medlemskapsförhandlingar redan i år med ambitionen att bli EU-medlem inom två år. 

Brett stöd

Flera opinionsundersökningar visar att stödet bland invånarna i medlemsländerna för EU:s åtgärder är brett. Även i EU-parlamentet är stödet för Ukraina överväldigande. Parlamentet – som har mycket begränsat inflytande på EU:s utrikespolitik – har drivit igenom en uppmaning om att klassa Ryssland som en sponsor av statsterrorism. Ledamöterna har även drivit på för att ställa ansvariga till rätta för krigsförbrytelser.

Lagföra krigsbrott

Arbetet med att på något sätt ställa de ansvariga till svars för krigsbrott och möjligen även aggressionsbrott inleddes i fjol. Det har tillsats flera enheter och grupper med ansvar att samla in, katalogisera och spara bevis på krigsbrott.
 

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret