Stoltenberg: Inte nödvändigt att Sverige och Finland släpps in i Nato samtidigt
14 februari 2023Det viktigaste enligt Natochefen Jens Stoltenberg är inte tågordningen utan att både Sveriges och Finlands ansökningar godkänns så snart som möjligt. På veckans Natomöte diskuterar medlemsländerna ytterligare militärt stöd till Ukraina, inklusive stridsflyg.
Natoländernas försvarsministrar träffas tisdag och onsdag i Bryssel för att diskutera stödet till Ukraina. För andra gången är även ansökarländerna Sverige och Finland med trots att Turkiet och Ungern inte slutgiltigt godkänt– ratificerat – deras Natomedlemskap.
Senaste tiden har frågan väckts huruvida Finland kan gå före in i Nato eftersom Turkiet inte har några invändningar mot ett finskt medlemskap. Generalsekreterare Jens Stoltenberg sade på tisdagen inför mötet att något hinder mot det inte föreligger utan att fokus ligger på att få med båda länder snabbast möjligast.
– Huvudfrågan är inte huruvida Finland och Sverige ratificeras tillsammans. Huvudfrågan är att de båda ratificeras som fullvärdiga medlemmar så snart som möjligt. Jag är säker på att båda kommer bli fullvärdiga medlemmar, sade Stoltenberg.
Löpande diskussion om stridsflyg – men inte viktigast
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har nyligen bett om stridsflyg. Enligt Stoltenberg står detta inte högst på dagordningen men att frågan diskuteras bland Natoländerna.
– Det finns en löpande konversation bland de allierade om leverans av flyg till Ukraina, sade Stoltenberg och lyfte fram att vad Natoländerna är redo att skicka till Ukraina hela tiden utvecklats och att så troligen kommer att ske även framledes.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) sade sig inte vara emot att skicka stridsflyg till Ukraina men har i närtid inga planer på att vare sig skicka svenska Gripenplan eller utbilda ukrainska stridspiloter.
– Vi har inga principiella invändningar men vi har heller inga omedelbara planer på att skicka Gripen till Ukraina. [De behövs för] det nationella försvaret, sade Pål Jonson.
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur, som tillsammans med övriga Baltländer och Polen kanske drivit på mest för ytterligare vapenleveranser till Ukraina, pekade på att Natoländerna hittills i slutänden faktiskt lovat skicka det Ukraina bett om.
Även Tysklands försvarsminister Boris Pistorius underströk inför mötet att den mest brinnande frågan inte är eventuella leveranser av stridsflyg. Detta inte minst eftersom bara träningen av ukrainska stridspiloter tar flera månader och att det centrala är vad man kan ge i närtid.
– Man måste säkerställa att det som levereras har den önskade nyttan och inte bara uppnår en ”optisk” verkan, sade Pistorius.
Mer ammunition
För honom är en mer brännande fråga att kunna tillhandahålla Ukraina tillräckligt med ammunition och reservdelar. Han menade att det ligger på försvarsindustrin att öka på tillverkningen.
– Jag kan bara be försvarsindustrin att så snabbt som möjligt öka alla kapaciteter till högsta nivån, sade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.
Hanno Pevkur, den estniske försvarsminister, föreslog att EU-länderna genom gemensamma uppköp bör anskaffa minst en miljon skottsalvor till Ukraina. EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell, som också är med på Natomöte, sade att han i nästa vecka ska lägga fram ett förslag om att använda ytterligare medel ur Europeiska försvarsfaciliteten, utan att gå in på detaljer.