EU-parlamentariker kräver större tydlighet i rättsstatsfrågor – kritiserar Sverige

EU-kommissionen tar varje år fram en rapport över läget för rättsstatens principer i alla medlemsländer. Principerna delar rum med demokrati och grundläggande fri- och rättigheter i det grundbygge som alla EU-länder måste stå på för att få gå med i unionen. I en rättsstat begränsas statens makt på olika sätt och medborgarna, företag och föreningar skyddas mot godtycke, korruption och ineffektivitet. Frågan har kommit allt mer i fokus i EU de senaste tio åren och då ofta när det gäller domstolsväsendets oberoende från politisk inblandning. 

EU-parlamentet debatterade och röstade på torsdagen om kommissionens tredje rättsstatsrapport som kom förra sommaren.

– [Rapporten] syftar till att främja ömsesidig kunskap, starta diskussioner och i slutänden bidra till att nödvändiga förändringar på marken. Rättsstatens principer är inte ideologiska [utan] universella värderingar, sade EU:s värdekommissionär Věra Jourová.

Den senaste rapporten innehöll för första gången rekommendationer till alla medlemsländer – inklusive Sverige – om hur de kan stärka rättsstaten. Detta är något EU-parlamentet, den kanske mest drivande EU-institutionen för att se till att principerna efterlevs, tidigare begärt. Men under torsdagens debatt kom rop om att detta inte räcker.

– De landspecifika rekommendationerna hjälper inget om de är för svaga, inte finns några tidsfrister och säkerligen inte när det inte finns några helst konsekvenser för medlemsländerna vid icke-existerande eller bristfällig efterlevnad, sade Birgit Sippel, en tysk socialdemokratisk EU-parlamentariker.

Svenska EU-ordförandeskapet kritiserades

Sippel kritiserade det svenska EU-ordförandeskapet för att inte närvara vid debatten och för att inte ha tagit upp till diskussionen en parallell fråga, de så kallade artikel-7.1-förfarandena mot Ungern och Polen, i ministerrådet. Hon menade att situationen för rättsstaten i vissa EU-länder dag för dag försämras inför öppen ridå.

– Det är oacceptabelt och, ursäkta mitt språkbruk, så man kan spy åt det, sade Sippel.

EU-parlamentarikerna vill även att fler områden såsom förebyggande av maktmissbruk, likhet inför lagen och icke-diskriminering ska tas med i kommande rapporter. Resolutionen, som antogs med handuppräckning, uttrycker även oro för den försämrade pressfriheten och hot mot journalister i flera medlemsländer.

På dagordningen stod även särskilda debatter om läget för rättsstaten i tre EU-länder: Malta, Spanien och Grekland.  Debatterna utmynnade dock i politisk pajkastning mellan företrädare för regeringspartierna i de tre länder och oppositionella från samma land. 

Den liberala nederländska EU-parlamentarikern Sophie in ’t Veld kritiserade debatten och menade att rättsstatens principer står över partikäbbel.

– Rättsstatligheten har tyvärr förminskats till smutskastning mellan politiska partier, partiintressen framför principer. Om rättsstaten undermineras betalar alla invånare ett pris, sade in ’t Veld som uppmanade kommissionen att ta i med hårdhandskarna.

– Artiga brev till regeringar och handlingsplaner medför ingen förändring. Kommissionen har makt och skyldighet att agera i folkets och inte politikernas intresse, sade Sophie in ’t Veld.

EU-parlamentariker från det polska nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa och parlamentariker från partier på yttersta högerkanten som Alternativ för Tyskland, österrikiska FPÖ och franska Nationell samling menade EU har dubbla standarder i sitt försvar av rättsstatens principer. Vissa av dem kallade det ett korståg och att EU inte ska lägga sig i det som en majoritet i ett medlemsland beslutat.

EU-kommissionen väntas i juli publicera sin fjärde rättsstatsrapport.