Kommissionen: Dags att minska statsskulderna

EU-länderna har åtagit sig att inte låta sina statsskulder överstiga 60 procent av BNP. Deras årliga budgetunderskott – den summa staten lånar för att täcka sina utgifter – får inte överstiga tre procent av BNP. Kommissionen har det något otacksamma uppdraget att se till att dessa regler följs.

Men i början av 2020 i samband med coronapandemin aktiverade kommissionen den så kallade allmänna undantagsklausulen som gör att medlemsländerna vid ”allvarliga konjunkturnedgångar” tillfälligt kan frångå budgetreglerna. Syftet var att göra det möjligt för medlemsländerna att ta stora lån för att stödja drabbade personer och företag. Undantaget förlängdes därefter i samband med energikrisen och de olika elstödsprogram som genomfördes förra året.

Med hänvisning till det förbättrade ekonomiska läget utan den befarade recessionen, sjunkande gaspriser och fallande inflation anser kommissionen nu att det är dags att fasa ut undantaget under detta år.

– Den europeiska ekonomin befinner sig inte längre i en allvarlig nedgång. Den har återhämtat sig över den nivå som rådde före pandemin. Och vi har tagit oss igenom den första intensiva fasen av energikrisen, sade EU:s eurokommissionär, den konservative letten Valdis Dombrovskis på onsdagen när han presenterade den så kallade finanspolitiska vägledningen för 2024.

Slut med elstöd

Det innebär att medlemsländerna från och med i år kommer att behöva strama åt sina statsbudgetar så att de inte riskerar hamna i ett så kallat förfarande om alltför stora budgetunderskott när den ordinarie granskningen återupptas nästa vår. Kommissionen föreslår att detta i första hand ska ske genom att de olika stödprogrammen under energikrisen fasas ut och riktas in på de mest behövande i samhället.

Enligt kommissionen beräkningar uppgick energistöden i medlemsländerna till ett värde av 1,2 procent av BNP under 2022. Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, en italiensk socialdemokrat, pekade på kalkyler som ger vid handen att om dessa stöd endast hade getts till de 40 procent minst bemedlade i medlemsländerna hade totalkostnaden endast uppgått till 0,3 procent av BNP.

– Skillnaden mellan 0,3 och 1,2 procent [av BNP] är enorm, sade Gentiloni.

Kommissionen menar samtidigt att två tredjedelar av energistöden har ”snedvridit prissignalen och kan ha minskat incitamentet att begränsa energiförbrukningen och öka energieffektiviteten”.

Behåll investeringar – minska utgifterna

De två kommissionärernas budskap till medlemsländernas finansministrar för att få ned budgetunderskotten till under tre procent är inte att minska på investeringar i den gröna och digitala omställningen, utan att minska andra statliga utgifter.

– Medlemsländerna måste fortsätta skydda offentliga investeringar. [Målet] ska inte enligt oss nås genom att kapa investeringar utan begränsa löpande utgifter. Detta är en viktig läxa från finanskrisen, sade Paolo Gentiloni.

Hälften av EU-länderna beräknas missa mål

EU-kommissionen räknade i höstas med att 15 av de 27 medlemsländerna inte kommer klara målet på högst tre procent budgetunderskott i år. Nästa år, 2024, har väntas så många som 16 länder bryta mot den regeln. Sverige beräknas dock klara gränsen med marginal båda åren.

Övergångsfas

EU:s budgetregler har under en tid kritiserats för att vara alltför komplicerade och inte längre ändamålsenliga och ska därför göras om. I höstas lade kommissionen fram sitt förslag på riktlinjer för den ekonomiska styrningen. Dagens meddelande om finanspolitisk vägledning utgör en övergångsfas till nya regler.

– Vägledningen för 2024 bör ses som en bro mellan hur reglerna har fungerat tidigare och hur de kan fungera i framtiden, sade Valdis Dombrovskis.

Hur de reglerna ska se ut ska åter diskuteras i nästa vecka av medlemsländernas finansministrar inför att de tas upp på EU:s marstoppmöte. När den diskussionen mynnat ut i hållfasta riktlinjer ska kommissionen lägga fram ett slutligt skarpt förslag om nya budgetregler.