Efter Qatarskandalen – EU:s ombudsman efterlyser reformer

Den europeiska ombudsmannen Emily O’Reilly vill se tydliga resultat av den reformprocess som pågår i EU-parlamentet efter korruptionsskandalen Qatargate. Inför journalister  på tisdagen underströk O’Reilly att parlamentets rykte står på spel, och att EU-parlamentets talman Roberta Metsola måste se till att det införs betydande åtgärder. 

– Folk förväntar sig solida reformer. Jag tror inte att parlamentarikerna vill prata om korruption inför det kommande EU-valet, sade hon. 

Ombudsmannens uppgift är att utreda administrativa klagomål och undersöka bredare systemfrågor på EU-nivå. Under de senaste veckorna har hon haft kontakt med Roberta Metsola och gett henne feedback på de förslag som lagts fram. Hon menar att Metsola varit samarbetsvillig, men att det är tydligt att det även finns andra krafter som vill påverka talmannen i en annan riktning. 

– Jag är säker på att Metsola utsätts för påtryckningar. Hon har lyssnat på mig, men det finns också andra röster. Hon måste vara modig. 

När Europaportalen frågade vem det är som vill påverka Metsola i en annan riktning sade ombudsmannen att hon inte kan nämna namn, men att det ligger i parlamentets natur att det finns olika åsikter i den här typen av frågor. 

När skandalen bröt ut i december sade Metsola att det var en attack på demokratin. Nu menar O’Reilly att reformerna måste matcha allvaret i det uttalandet.

– När demokratin är under attack så gör man allt man kan för att skydda den, sade hon. 

Roberta Metsolas talesperson Jüri Laas säger till Europaportalen att fler reformer är på väg. 

– Talmannen är mycket dedikerad till att genomföra reformerna, och det kommer vara hennes fokus under resten av mandatperioden, säger han. 

Roberta Metsola har tidigare  presenterat 14 punkter som ett första steg för att stärka parlamentets integritet  och ansvarsskyldighet. Punkterna har kritiserats för att inte nå upp till de krav som parlamentet enades om i december. En av kritikerna är den svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V).

Jüri Laas  menar att kritiken är orättvis, och påpekar att punkterna bara ska ses som en utgångspunkt. En långsiktig reformprocess ska enligt honom avslutas i slutet av 2023, för att sedan implementeras under nästa mandatperiod. 

Förra veckan antogs den första delen av Metsolas reformplan - en “nedkylningsperiod” för före detta ledamöter på 6 månader. Nedkylningsperioden, även kallat karenstid, innebär att före detta ledamöter måste vänta i 6 månader innan de kan börja ägna sig åt lobbyverksamhet i parlamentet. Det förslag som först låg på bordet var 6 månader till 2 år. Enligt O'Reilly var många besvikna när perioden minskade. 

– Sex månader är inte riktigt en nedkyldningsperiod, sade hon.