Orbán om ukrainska medlemskapsförhandlingar: Inget att diskutera

Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, svarade för ovanlighetens skull på journalisters frågor på väg in på årets sista EU-toppmöte. Två frågor står högst på dagordningen: låta Ukraina inleda formella medlemskapsförhandlingar och sätta upp en ny stödfond på 50 miljarder euro.

Orbán anser att Ukraina inte lever upp till de alla krav som ställts för att få inleda förhandlingar trots att kommissionen, och övriga medlemsländer, drar den slutsatsen.

– Det finns ingen anledning att diskutera någonting eftersom förhandsvillkoren inte uppfyllts. Så vi måste återkomma senare till den frågan igen när den uppfylls av ukrainarna, sade Viktor Orbán.

Belgiens premiärminister Alexander De Croo kritiserade Orbáns slutsats att Ukraina inte ska få förhandla om medlemskap för att alla villkor inte uppfyllts.

– Från någon som själv ändå är ganska kreativ med EU-reglerna har vi få lärdomar att dra. Det är EU-kommissionen som gör analysen i och våra ögon är den en balanserad sådan, sade De Croo.

Ungern, som i förhållande till sitt BNP tagit emot mest EU-pengar av alla EU-länder, har tidigare även motsatt sig att sätta upp en ny långsiktig fond till Ukraina. En sådan fond är en del av den halvtidsöversyn av EU:s flerårsbudget som pågår. På torsdagen öppnade han för en fond, men en som ligger utanför EU-budgeten.

– Om du vill ge mer långsiktiga och större pengar måste vi göra det utanför budgeten. Och det stödjer vi, sade Viktor Orbán.

EU-ledare, däribland statsminister Ulf Kristersson (M), förespråkar att Ukrainafonden sätts upp inom EU-budgeten. Det gör den nederländske premiärministern Mark Rutte också men sade sig på torsdagen vara redo att undersöka andra lösningar för att kringgå ett ungerskt veto.

– Om allt kör fast måste man titta på alla alternativ. Jag utesluter ingenting, sade Mark Rutte.

Statsminister Ulf Kristersson (M) varande för att både det finansiella stödet till Ukraina och löfte om förhandlingar är i farozonen.

– Det är allvarlig risk att vi inte får enighet om stöd till Ukraina och inte enighet om att inleda medlemskapsförhandlingar, sade Kristersson på torsdagsförmiddagen.

Han höll risken för att det inte blir någon överenskommelse om medlemskapsförhandlingar som "mycket, mycket stor".

"Ett av de viktigaste EU-toppmötena"

Flera EU-länders  ledare underströk vikten av att Ukraina får börja medlemskapsförhandla och att fonden kommer på plats.

– Och jag tror att man må säga att vi återigen befinner oss vid en av de punkter i vår historia där man måste välja om man vill vara på rätt eller fel sida av historien. Om Europa vacklar i sitt stöd till Ukraina, vad blir det då av Europa? sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Irlands premiärminister Leo Varadkar räknar med att det blir ett långt möte, möjligen ända fram till söndag.

– Det här är förmodligen ett av de viktigaste toppmötena som jag har deltagit i, sade Varadkar.

Finlands statsminister Petteri Orpo hade packat med sig extra  skjortor.

– Det tar den tid som krävs. Vår säkerhet och existens som en trovärdig union står på spel. Rysslands hot är verkligt, sade Orpo.

Mer pengar till Ungern?
I går onsdag meddelade kommissionen att Ungern nu uppfyller de krav som ställts vad gäller reformer för att säkra domstolars oberoende. Detta öppnar för att tidigare frysta 10,2 miljarder euro i EU-stöd till Ungern kan betalas ut. Av flera har detta tolkats som ett försök att blidka Ungerns Orbán att ändra sig. Men flera ledare menade att detta beslutet är separat från EU-toppmötet men att tajmingen är olycklig.

– Tidpunkten är inte bra eftersom uppfattningen naturligtvis är att detta är något slags incitament för Ungern att stödja vissa ståndpunkter och ett incitament som kanske inte ens fungerar. Men så är faktiskt inte fallet, sade Irlands Leo Varadkar.

Andra tolkar Orbáns hot om veton som ett sätt att försöka frigöra ytterligare pengar EU fryst med hänvisning till brister i den ungerska rättsstaten. Belgiens premiärminister Alexander De Croo avfärdade dock denna möjlighet med hänvisning till att Ungern inte uppfyllt de krav som ställts gällande bland annat akademisk frihet, hbtq-rättigheter och asylrätten.

– De förändringarna måste först äga rum. Det har inget att göra med diskussionen om stöd till Ukraina, sade De Croo.

Även Finlands  statsminister avvisade en sådan lösning.

– Vi kan inte acceptera utpressning, sade Petteri Orpo.

Nederländernas Mark Rutte, som efter Viktor Orbán är den EU-ledare som suttit längst i Europeiska rådet, hyste dock alltjämt tillförsikt om att en lösning kan nås.

– Hittills har vi alltid kunnat fatta enhälliga beslut, inklusive Viktor Orbán, och jag är absolut hoppfull och kommer att arbeta mycket hårt tillsammans med mina kollegor, sade Mark Rutte.