Viktigast i veckan: Nya pengar och granater till Ukraina – Sverige och Ungern möttes

Ännu en händelserik vecka i europeisk politik ligger bakom oss, där bland andra Sverige, Ukraina och Polen stod i fokus. 

I måndags meddelande sittande kommissionsordförande Ursula von der Leyen att hon kandiderar för omval till kommissionen. 

På tisdagen deklarerade regeringen Sveriges hittills största Ukraniastöd på drygt 7 miljarder kronor. Därefter meddelade Danmark att de ingått ett tioårigt säkerhetsavtal med Ukraina, ett stöd värt 103 miljarder svenska kronor.

Under onsdagen enades EU om nya regler för att underlätta olika sätt fånga upp och lagra koldioxid, något som kan gynna svensk landsbygd.

På torsdagen framkom att den så kallade Lettautredningen kommer att föreslå ökat framtida EU-samarbete inom fyra områden: försvar, telekom, energi och finanssektorn.

På fredagen möttes Sverige och Ungern till slut och bytte Jasplan och Natomedlemskap med varandra, dock återstår ett ungerskt Natobeslut utlovat till måndagen. Samma dag fick Polen besked att deras frysta EU-medel på 137 miljarder euro ska släppas som en belöning för att den nya regeringens planer att återställa rättsstatligheten i landet.

I dag lördag är det två år sedan Rysslands diktator Vladimir Putin inledde vad EU benämnde som "en barbarisk attack"mot  Ukraina. 

Det kan också noteras:

… att  den tjeckiske presidenten Petr Pavel hittat 800 000 leveransklara granater hos en säljare utanför EU som han vill ge till Ukraina om bara fler EU-länder delar kostnaden

… att USA utfärdar sanktioner mot ytterligare 500 aktörer som är kopplade till Rysslands anfallskrig mot Ukraina

… att ungerska myndigheter bötfällde, med hjälp av en ny lag,  den samlade politiska oppositionen för “olaglig finansiering”, en åtgärd som kan försvåra oppositionens arbete. Bötesbeslutet fördöms av EU för risken “att allvarligt skada demokratin i Ungern”