Enighet om nya regler för miljoner gigarbetare i EU

Efter att flera gånger stött på patrull hos medlemsländerna antog ministerrådet på måndagen en ny uppgörelse om ett regelverk för plattformsanställda som till exempel matbud och taxiförare . De nya reglerna, som ursprungligen lades fram i slutet av 2021, ska bland annat klargöra när man ska anses vara anställd respektive egenföretagare om man arbetar för ett sådant företag.

En uppgörelse kunde nås efter att Tyskland lade ned sin röst och Estland och Grekland bytte fot från nej till ja. Frankrike var enda land som fortsatt motsatte sig kompromissen. Sverige var ett av länderna som i ett tidigare skede motsatte sig en preliminär uppgörelse med medlagstiftaren EU-parlamentet. Enligt regeringen ligger måndagens kompromiss väl i linje med Sveriges intressen.

– Detta är en balanserad överenskommelse i rådet och vi är nöjda att frågan nu är i hamn. Vi har arbetat för att kunna värna den svenska modellen hela vägen in i mål i detta direktiv, sade jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i ett uttalande.

Av prioritet för Sverige har varit att arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – ges möjlighet att avvika från vissa bestämmelser genom kollektivavtal. Det belgiska EU-ordförandeskapet som lett förhandlingarna framhäver också att det finns "respekt för nationella arbetssystem" i överenskommelsen.

Oklara konsekvenser för svensk arbetsmarknad

Linda Larsson, utredare vid LO, menar att det är för tidigt att faktiskt kunna säga något om vad uppgörelsen kan få för konsekvenser på den svenska arbetsmarknaden där det är fack och arbetsgivare – och inte politiker genom lagstiftning – som av tradition sätter reglerna.

– Det är en väldigt detaljerad reglering. Det finns så många delar som vi inte vet vad de kommer att kunna få för effekt i framtiden, säger Linda Larsson.

Hon pekar på att mycket kommer att bero på hur regering och riksdag kommer att omsätta EU-direktivet i svensk lagstiftning. Till syvende och sist kan det bli upp till EU-domstolen att tolka huruvida Sverige – eller något annat medlemsland – följer EU-lagen eller ej.

– Då kommer kanske EU-rätten indirekt att styra den svenska arbetsrätten på ett sätt som vi inte har kontroll över. För oss är det jätteviktigt att de svenska parterna kan få reglera arbetsmarknaden på det sätt som vi finner bäst här, sade Linda Larsson.

En viktig del i att nå en uppgörelse var att ge medlemsländerna större flexibilitet att avgöra under vilka omständigheter en person ska antas vara anställd eller egenföretagare. I stället ger man medlemsländerna riktlinjer för hur omständigheterna ska definieras, en sådan riktlinje är det något svårtolkade att reglerna ska implementeras "effektivt".

Välkomnas av Europafacket

Europafacket som samlar europeiska fackföreningar ser uppgörelsen som en seger.

– Äntligen kommer det lösningar på skandalen med falska egenföretagare. Dagens beslut innebär att miljontals människor som arbetar via digitala plattformar inte längre kommer att luras på minimilön, sjuklön, semesterersättning och social trygghet, sade Ludovic Voet, förbundssekreterare vid Europafacket i en kommentar.

Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk menar att uppgörelsen är en urvattning jämfört med den ståndpunkt som parlamentet stödde för ett år sedan men välkomnar den är då.

– Vi ska inte ha ett daglönarsystem där människor sliter utan några rättigheter. Vi ska ha schyssta jobb som ger rätt till pension, sjukförsäkring och annat, sade Malin Björk i ett pressmeddelande.

Den europeiska arbetsgivarorganisationen hade på tisdagen vid publicering ännu inte kommenterat uppgörelsen.

Lagstiftningen träder i kraft två år efter att den formellt godkänts av EU-parlamentet och medlemsländerna.