Svenska EU-politiker mörkar skattemedel – utnyttjar svaga EU-regler

Europaportalen har försökt att få svar på vad som hänt med politikers EU-bidrag på 690 000 kronor per år som ska täcka vissa omkostnader. Har de använts för ändamålet eller har de hamnat i partikassan eller har de stoppats i politikernas egna fickor? Uppgifter, som i Sverige hade täckts av offentlighetsprincipen, lämnas åt godtycke i Bryssel. Flera politiker är öppna med sin redovisning medan andra inte är det. Fyra partier har en öppen redovisning: Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger samtliga nej till att visa sina kvitton och sin eventuella redovisning. Något som är möjligt då parlamentarikerna i Europaparlamentet har beslutat åt sig själva att inte kräva någon offentlighet eller redovisning.

Jämför man med svenska regler så skulle en riksdagsledamot som fått ett motsvarande schablonbelopp för omkostnader varit redovisningsskyldig och hade de behållit överskottet hade de varit skattskyldiga. Redovisningen hade också täckts av offentlighetsprincipen, det fastslår Skatteverkets jurister Britt-Marie Hallberg Eriksson och Pia Blank Thörnroos för Europaportalen.

I riksdagen ersätts ledamöterna bara mot uppvisande kvitto: inget kvitto, ingen ersättning.

– Grunden är alltid att allting är skattepliktigt. För att något inte ska beskattas i Sverige måste [undantaget] vara särskilt lagreglerat och det är det till viss del för de svenska Europaparlamentarikerna, säger Pia Blank Thörnroos.

I vissa fall i Sverige har man rätt att göra avdrag på skatten, lägger Britt-Marie Hallberg Eriksson till. Men då gäller ändå redovisningsplikten.

Att stoppa pengarna i egen ficka eller att efterskänka dem till partiet är inte heller lagligt. Varken enligt parlamentets ledamotsstadga eller enligt svensk lag. De pengar som inte går till att direkt täcka ledamotens kostnader för utövandet av förtroendeuppdraget, alltså överskottet, ska ses som en inkomst – och all inkomst är skattepliktig.

– Om en person väljer att ge ett bidrag av sin [inkomst] är det ett personligt bidrag. Det innebär att [den] ska redovisas i sin helhet eftersom den är skattepliktig, säger Britt-Marie Hallberg Eriksson.

Samtidigt lägger hon till att det nästan inte går att pröva ett sådant fall i Sverige. Bevisbördan ligger på Skatteverket. Och eftersom det i grunden inte finns någon redovisningsplikt så blir det näst intill omöjligt, förklarar Britt-Marie Hallberg Eriksson.

Lästips: Undersökning visar: EU-parlamentariker – ett lönsamt uppdrag