Granskning av vallöften: Arbetsmarknad och sociala frågor i EU

Efter att ha granskat de europeiska partiernas valmanifest angående klimat, miljö och energi, säkerhetsfrågor och ekonomisk politik, avslutar Europaportalen sin programgranskning med arbetsmarknadsfrågor och socialpolitik.

De flesta partier pekar på behovet av goda arbetsvillkor, starka rättigheter för arbetstagare och livskraftiga fackföreningar. Det råder också samsyn kring vikten av social trygghet, ökad jämställdhet mellan könen och bekämpa fattigdom, inte minst bland barn.

Samtidigt lyfter flera partier fram betydelsen av kompetensutveckling och livslångt lärande för att rusta medborgarna för den framtida arbetsmarknadens behov. Klimatomställningen kopplas också i olika grad till skapandet av nya gröna jobb.

Nationalkonservativa ECR:s manifest saknar uttryckliga skrivningar om dessa frågor. Partiet anser i allmänhet att dessa frågor bör hanteras på medlemslandsnivå och inte på EU-nivå.

Socialdemokratiska PES och de gröna har de mest detaljerade förslagen för arbetsmarknad och välfärd. Socialdemokraterna vill bland annat fullt ut genomför EU:s sociala pelare och de gröna vill undersöka möjligheterna att införa en basinkomst, även kallat medborgarlön.

Högergruppen EPP vill främst stimulera ekonomisk tillväxt och europeisk konkurrenskraft för att på så sätt skapa arbetstillfällen. De vänsterorienterade partierna vill i stället göra en tydligare omfördelningspolitisk kraftsamling med ökade offentliga satsningar. Liberala ALDE fokuserar på utbildning och att erkänna yrkeskvalifikationer.

Ur partiernas valmanifest: Klimat, miljö och energi

EPP – Moderaterna och Kristdemokraterna

Kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen vill värna den europeiska sociala modellen. De lyfter de vikten av att trygga arbetstagares rättigheter och skapa balans mellan marknad och sociala intressen. En prioritering är jämställdhet i arbetslivet. EPP vill se lika lön för lika arbete och bättre möjligheter för kvinnor på jobbet. De föreslår också en så kallad arbetsgaranti för att skydda rättigheterna för arbetstagare och egenföretagare i den digitala ekonomin. Samtidigt betonar EPP att socialpolitiken måste vägas mot konkurrenskraft. Målet är inte högsta möjliga standarder på EU-nivå utan stabila sociala system i varje medlemsland. Politiken ska ta särskild hänsyn till låg- och medelinkomsttagare som pressats av höjda priser. Partier stödjer en europeisk föräldraförsäkring, bättre äldreomsorg och satsningar på bostäder och barnomsorg. EPP vill också främja ett långt arbetsliv och tillvarata de äldres potential.

PES – Socialdemokraterna

Socialdemokratiska PES säger sig sätt  arbetsmarknadsfrågor och social rättvisa i centrum med säkra kvalitetsjobb och rättvisa löner för alla. Partiet vill se ökade löner för att stärka arbetstagares köpkraft och framöver fokusera på att utrota fattigdom hos löntagare, stänga lönegapet mellan könen till 2030 och säkra rätten att koppla ned och minska arbetstiden. Man vill ha nolltolerans mot dödsfall i arbetet. PES lovar även att intensifiera kampen mot arbetslöshet, fattigdom och social uteslutning där alla bör ha en adekvat minimiinkomst. Fackliga rättigheter och arbetares medbestämmande på jobbet ska stärkas. För att klara klimatomställningen och digitaliseringen vill PES utrusta arbetare med rätt färdigheter och utbildning på betald arbetstid. Avslutningsvis lovar PES att försvara och fullt ut implementera den europeiska pelaren för sociala rättigheter och vill skriva in ett socialt protokoll i EU-fördraget.

ALDE – Centerpartiet och Liberalerna

Liberala ALDE prioriterar bland annat att rusta EU:s arbetskraft inför den gröna och digitala omställningen. Partiet vill se satsningar på högre utbildning, livslångt lärande och bättre möjligheter till omskolning mitt i karriären. Ömsesidigt erkännande av kvalifikationer ska göra det lättare att arbeta över gränserna. ALDE vill också underlätta legal arbetskraftsinvandring från länder utanför EU, både av specialister och inom yrken med arbetskraftsbrist. På det sociala området driver partiet på för ökad jämställdhet och icke-diskriminering. Det inkluderar lagstiftning för att skydda rättigheter för hbtqi-personer och samkönade familjer i hela EU. Tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, som rätten till abort, ska säkras.

De gröna – Miljöpartiet

De gröna vill ha en europeisk minimiinkomst på 60 procent av medianinkomsten i varje EU-land för personer som befinner sig mellan jobb eller som inte kan arbeta. De vill ge samma rättigheter till plattformsarbetare som vanliga arbetstagare har. Löneskillnaden mellan kvinnor och män ska elimineras genom bindande krav på arbetsgivare. För att underlätta föräldraskapet vill de gröna kraftigt bygga ut tillgången till barnomsorg och förlänga den betalda föräldraledigheten, jämnt fördelad mellan föräldrarna. De gröna vill göra EU:s  tillfälliga arbetslöshetsåterförsäkring SURE permanent för att skydda dem som förlorar sitt jobb under den gröna omställningen. Barnfattigdomen ska halveras till 2030 och utrotas till 2040. Hemlösheten ska bekämpas med målet att utrota den helt till 2030. En hörnsten är att stärka fackets ställning och arbetares rättigheter vid omställningar genom krav på information, deltagande och utbildning. Man vill även reglera arbetstider, rätten att koppla ned och möjligheten till distansarbete och flexibilitet. Sammantaget går de gröna till val på ett program som lovar ökad jämlikhet och trygghet på arbetsmarknaden, med fokus på stärkt ställning för arbetare, generös välfärd och åtgärder mot fattigdom.

ECR – Sverigedemokraterna

Nationalkonservativa ECR:s manifest tar inte uttryckligen upp arbetsmarknadsfrågor eller sociala frågor. Partier anser i allmänhet att fler frågor bör hanteras på medlemslandsnivå och inte på EU-nivå.

NTP – Vänsterpartiet

Vänsterpartiet NTP prioriterar rätten till goda arbetsvillkor och säkra jobb. De vill se starkare fackföreningar, sociala krav i offentliga upphandlingar, högre löner och bättre arbetsmiljöer. NTP motsätter sig privatiseringar och nedskärningar. Istället vill de återuppbygga offentliga tjänster genom stora investeringar och offentlig kontroll. På bostadsområdet vill NTP eliminera bristen genom massiva offentliga satsningar på nya hyres- och kollektivbostäder. Bostäder ses som en rättighet och hyror och räntekostnader ska pressas ned. Partiet försvarar också hbtqi-personers rättigheter. Abort och andra rättigheter ska garanteras i hela EU genom ändringar i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. NTP:s sociala vision kombinerar således ekonomisk jämlikhet med starka offentliga åtaganden på arbetsmarknad, välfärd och bostäder.