Debatt: Hållbar konkurrenskraft kräver dialog mellan fack och arbetsgivare

Den 29 januari presenterade EU-kommissionen sin konkurrenskraftskompass, ett strategiskt ramverk som sätter riktningen för EU:s ekonomiska utveckling de kommande fem åren. Fokus ligger på innovation, att minska koldioxidutsläppen och en konkurrenskraftig industri samt säkrad försörjningstrygghet – allt för att EU ska kunna hävda sig bättre gentemot Kina och USA.

Unionen välkomnar kommissionens insikt att EU behöver ett omtag för att förstärka sin konkurrenskraft och skapa fler och bättre jobb för framtidens arbetsliv. Det är positivt att EU:s styrkor, som rättsstaten, välfärdsstaten och den inre marknaden, lyfts fram. Samtidigt halkar EU efter i viktiga sektorer, exempelvis batteriproduktion och AI. 

Att kommissionen satsar på konkurrenskraft med klimatneutralitet i sikte är glädjande. Det är rätt att högre produktivitet ska uppnås genom kompetensutveckling och inte genom sänkta löner, det är ett tydligt steg i rätt riktning. Däremot är förslaget om en 28:e rättsordning för företag oroande och får inte ske på bekostnad av arbetstagares villkor och fackliga rättigheter. 

Att kommissionen står fast vid EU:s klimatmål och det utlovade halvtidsmålet för 2040 är mycket positivt. Kommissionens uppfattning att klimatneutralitet och konkurrenskraft måste gå hand i hand är avgörande. För att lyckas krävs det stabilitet och långsiktiga spelregler för att stärka EU:s position som en attraktiv region för företagen att investera i. Här måste Sverige däremot bli bättre på att dra nytta av EU:s satsningar. 

Energifrågan är central.  EU måste främja all fossilfri kraft på ett samhällsekonomiskt lönsamt sätt. Energieffektiviseringsmål får inte hindra den elektrifiering som krävs för att minska utsläppen, och en fungerande elmarknad måste balansera nationella behov och europeisk integration. 

Unionen välkomnar initiativ för att stärka fordonsindustrin. Investeringar i teknikutveckling, laddinfrastruktur och kompetens är rätt väg framåt – inte protektionism. 

När det kommer till EU:s självförsörjning och säkerhet kan vi inte vara naiva, men frihandel bör fortsatt vara utgångspunkten där anständiga löner och arbetsvillkor säkras. Regelförenkling, fördjupad inre marknad, ökade investeringar och kompetensutveckling är viktiga för konkurrenskraften, men de får inte ske på bekostnad av arbetsmiljö, fackliga rättigheter eller kollektivavtal. Samtidigt får inte förenklade regler hindra medlemsländer och arbetsmarknadens parter från att gå längre i viktiga frågor som dataskydd och arbetsvillkor.

Att kompetensutveckling ges stort utrymme är positivt. I en föränderlig arbetsmarknad är kontinuerlig utbildning avgörande för att omställningar ska bli möjligheter för både arbetstagare och arbetsgivare. Att arbetsmarknadens parters roll uppmärksammas i detta arbete är något vi välkomnar. 

Det är också glädjande att konkurrenskraftskompassen kopplar samman produktivitet och arbetskraftsdeltagande med goda arbetsvillkor och möjligheten att kombinera arbete och privatliv. Ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande är avgörande för EU:s framtida konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Genom att jämna ut skillnaderna mellan kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden kan EU:s arbetsmarknad växa motsvarande hela den tyska arbetsmarknaden – en enorm potential.

Samordning mellan nationell och EU:s energi-, industri- och forskningspolitik och investeringar kan också ge positiva synergieffekter, men det är viktigt att undvika en toppstyrd modell som begränsar nationellt självbestämmande. 

Slutligen är det bra att kommissionen lyfter fram social dialog som en grundsten för konkurrenskraft. Dock saknas en tydlig argumentation om varför social dialog är viktig. Unionen anser att den förda politiken tydligt måste erkänna att kollektivavtal och social dialog är mer än bara samråd, utan de är nyckeln till att skapa ett rättvisare, grönare och mer konkurrenskraftigt Europa. 

Vi uppmanar därför Regeringen och de svenska ledamöterna i såväl riksdagen som Europaparlamentet att i det fortsatta arbetet, inte bara hemmavid, utan också runt förhandlingsborden i Bryssel, lyfta fram social dialog som en central kraft för ett konkurrenskraftigt EU.

Peter Hellberg
Förbundsordförande Unionen