Laddade energifrågor väntar EU-parlamentarikerna

Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna enades i somras om att USB-C ska bli den gemensamma laddningsporten för alla nya mobiltelefoner, surfplattor och kameror i EU till hösten 2024, ett krav som två år därefter även ska gälla bärbara datorer. Köpare kommer också att kunna välja om de vill köpa ny elektronisk utrustning med eller utan laddningsenhet.

Under nästa veckas plenarsession i Strasbourg kommer ledamöterna att rösta om att godkänna uppgörelsen. Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren är positiv till uppgörelsen. 

– Det säger sig självt att man inte ska behöva köpa nya mobilladdare varje gång man byter telefon, sade Holmgren under en pressträff på fredagen.

Han pekar på beräkningar att förslaget kommer innebära 11 000 ton mindre elskrot varje år och besparingar på motsvarande 2,7 miljarder kronor för konsumenterna.

Moderaternas EU-parlamentariker Arba Kokalari är kritisk till en sådan EU-lag.

– Problemet är att det här riskera att både göra det långsiktigt dyrare för konsumenter och hämma innovation, sade Kokalari.

Hon hänvisar till att industrin redan själv reglerat bort de flesta typen av laddare som funnits till dagens tre dominerande kontakttyper. 

Redan 2009 föreslog kommissionen en gemensam laddare, en så kallad micro-USB, men förslaget skrotades.

– Hade vi haft micro-USB som en gemensam standard för laddare hade vi säkert inte sett USB-C i dag vara den dominerande laddningen, sade Kokalari som tror att elavfallet tvärtom riskerar att öka med förslaget.

EU:s svar på energikrisen

Parlamentarikerna ska även rösta om sin syn på EU:s reaktion på energikrisen. Liksom vid flera tidigare kriser i EU har parlamentet fått en betydligt mer undanskymd roll när medlemsländerna tar över för att hitta lösningar. Parlamentet kommer dock att rösta om en resolution som pekar ut vilka lösningar de förespråkar. 

– Det jag och Moderaterna skulle vilja se är en bredare satsning på fossilfri energi för att kunna stabilisera elnätet och tillgången på el, främja användandet av bioenergi, att skapa bättre villkor för kärnkraften och trappar upp energieffektiviseringen, sade Arba Kokalari.

I EU är det medlemsländerna som själva avgör vilka energikällor de har men Kokalari anser att länder som Tyskland och Belgien som tidigare planerat att avveckla kärnreaktorer inte ska få göra det. 

– I det akuta skedet måste vi också se till att EU:s medlemsländer som planerar att lägga ned kärnkraft inte gör det, sade Kokalari.

Pär Holmgren underströk vikten av att skydda de fattigaste från den höga energipriserna samtidigt som det görs tydliga satsningar på energieffektiviseringar. 

– Vi måste också börja förstå långsiktigt att priserna på gas, olja, kol och även uran inte kommer att sjunka om fler och fler vill ha det, sade Holmgren som förespråkar satsningar på förnybar energi som sol och vind och teknik som kan lagra energi.