EU villkorar Bosnien-Hercegovinas framtida kandidatstatus
BRYSSEL 13 oktober 2022Bosnien-Hercegovina bör ges status som kandidatland till EU – förutsatt att landet genomför vissa reformer. Det anser EU-kommissionen som på onsdagen presenterade sin årliga utvärdering av framsteg hos möjliga framtida medlemsländer.
Bara några månader har gått sedan EU-länderna enades om att ge Ukraina och Moldavien kandidatstatus till att bli möjliga medlemmar i EU. Nu vill EU-kommissionen att även Bosnien-Hercegovina ska bli kandidatländer.
– Vi rekommenderar i dag rådet att bevilja Bosnien-Hercegovina kandidatstatus. Vi ingjuter en positiv dynamik i processen och hoppas att regionen tar chansen och följer upp den genom att genomföra viktiga reformer, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande på onsdagen när EU-kommissionen presenterade sitt årliga så kallade utvidgningspaket.
Rekommendationen att ge Bosnien-Hercegovina kandidatstatus kommer alltså med villkor. Landet måste först vidta vissa åtgärder vad gäller bland annat att stärka demokratin och rättsstaten, öka på bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet och garantera mediefrihet.
– Jag uppmanar landets ledare att göra det bästa av denna historiska möjlighet och att snabbt gå vidare med de steg som anges i vår rekommendation, sade Olivér Várhelyi, EU:s utvidgningskommissionär, på onsdagen.
Ytterligare reformer krävs
Kommissionen presenterade också sin utvärdering för kandidatländerna Turkiet, Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien, samt det potentiella kandidatlandet Kosovo.
Ytterligare reformer krävs av alla länderna enligt kommissionen.
Bland annat måste Montenegro, som har öppnat alla sina EU-anslutningsförhandlingar, prioritera respekten för rättsstatsprincipen och intensifiera sina ansträngningar, särskilt när det gäller yttrandefrihet, mediafrihet, kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt för rättsväsendets trovärdighet.
Turkiet måste enligt kommissionen vända den negativa trenden i landet vad gäller demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter bland annat genom att “ta itu med försvagningen av effektiva kontroller och balanser i det politiska systemet”.
Kommissionen uttryckte också oro för att Turkiet valt att inte anpassa sig till restriktiva åtgärder mot Ryssland vilket ses som problematiskt på grund av den fria rörligheten för produkter inom EU:s och Turkiets tullunion.
Det är nu upp till EU-länderna i ministerrådet att ta beslut om hur man ska gå vidare med kommissionens rekommendationer.