Debatt: EU behöver ett mer marknadsekonomiskt tänk

EU-kommissionen har nyligen presenterat sitt SME-Relief Package; ett åtgärdspaket riktat till Europas små- och medelstora företag (SME) med syftet att stärka konkurrenskraften och motståndskraften hos små och medelstora företag. Paketet är ett i många stycken ett gott initiativ som innehåller flera positiva delar, men det saknas tillräckligt med konkreta lösningar för att minska de bördor som tynger företagen idag.  

EU-ingrepp i avtalsfriheten 

Bland åtgärderna finns striktare villkor gällande betalningsvillkor, där max 30 dagars betaltid ska gälla inom hela EU. Sena betalningar har framför allt varit bekymmersamma för företag verksamma i Sydeuropa. Men i Sverige, och Norden, råder en kultur baserad på marknadsekonomi, med respekt för att betalningsvillkor är något man gör upp företag emellan – det vill säga inget som politiken behöver lägga sig i. För de fall det förekommer oskäliga villkor finns det rättsliga medel att använda sig av. Därför utgör detta ett direkt ingrepp på avtalsfriheten och krav som Svenskt Näringsliv framfört till kommissionen gällande flexibilitet har heller inte hörsammats.  

En ytterligare oroande aspekt i detta är att varje medlemsstat ska utse en myndighet som ska utöva tillsyn. På pappret kan detta förvisso låta logiskt, men det kommer sannolikt att skapa ännu mer administrativ börda. Detta eftersom det mest troliga sättet för en myndighet att utöva tillsyn blir att begära in uppgifter, som företagen snällt får lämna in. Därför går detta tvärs emot tanken om att minska uppgiftslämnandet för företagen.  

En ordentlig konsekvensanalys behövs

I paketet adresseras också åtgärder som ska göra det enklare för företagare att efterleva skatteregler över gränserna inom EU. Man vill bland annat minimera risken för dubbelbeskattning och uppmuntra gränsöverskridande expansion. Små och medelstora företag, som uppfyller vissa kriterier och som verkar gränsöverskridande, ska med detta endast behöva förhålla sig till skatteregler och lämna deklaration i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget. 

För vissa företag kan förslaget innebära minskad administrativ börda, men det riskerar ändå leda till en snedvridning av konkurrensen. Ett svenskt fast driftställe till ett utländskt bolag med säte i en medlemsstat som har generösare skatteregler än de svenska kan komma att beskattas lindrigare än ett konkurrerande svenskt bolag. Här behövs därför en ordentlig konsekvensanalys.  

Vidare tar Kommissionen steg för att minska företagens administrativa bördor, inklusive rapporteringskrav. Principen ”en in - en ut” vid införandet av nya regler ska gälla. Kommissionen ska också utnämna en person, en s k ”SME-Envoy,” som ska bevaka SME-perspektivet och rapportera direkt till ordföranden. 

Förslaget om minskad regelbörda är i det stora hela bra, dock med brasklappen att utgångspunkten bör vara att det som är bra för SME-företagen är bra för hela näringslivet. ”SME-vänlig” lagstiftning får därför inte innebära att man bygger in barriärer, med särregler för de minsta, då det ofrånkomligt kommer innebära tillväxthinder. 

Begränsa rapporteringsmängden

Gällande rapporteringskraven är det positivt att man ser över gränsvärdena i redovisningsdirektivet mot bakgrund av inflation och liknande. Dock håller regelverk redan på att rullas ut just nu och det vore olyckligt om företag tvingades genomgå den processen för att sedan tvingas ändra året efter. Det behöver därför gå snabbt här. 

Svenskt Näringslivs position har hela tiden varit att kravet på rapportering i värdekedjan behöver begränsas på ett sådant sätt att inte SME-företag drabbas av oproportionerliga indirekta informationskrav. Ännu en gång gäller det att hålla ambitionen om minskat uppgiftslämnande vid liv - på alla områden.  

Sammanfattningsvis kan sägas att kommissionens initiativ för att stödja små och medelstora företag har goda intentioner och innehåller flera bra delar. I EU, liksom i Sverige, är över 95 procent av företagen inom definitionen för små och medelstora och är dessutom de som skapar de allra flesta jobben. Dessa företag är också mer känsliga för lågkonjunkturer, elkriser och trassliga leveranskedjor, då de av naturen har mindre muskler att kunna stå emot.  

Därför måste det säkerställas att utmaningar och potentiella hinder hanteras på ett sätt så att fördelarna för dessa företag maximeras. Återigen, det som är bra för mindre företag är också bra för de större och därför måste särregleringar undvikas så mycket det går.  

En omfattande och samordnad insats på både EU-nivå och nationell nivå kombinerat med ett större marknadsekonomiskt tänk kommer således att krävas för att skapa en mer gynnsam miljö för små och medelstora företag i Europa.  

Anna Hedensjö Johansson
Ansvarig för SME-frågor på Svenskt Näringsliv