Bekymrad Kristersson inför EU-toppmötet: Risk för blockering av Ukrainastöd

På torsdag och fredag träffas EU-ländernas högsta politiska ledare i Bryssel för årets sista toppmöte där Ukraina står i centrum. En knäckfråga är huruvida man kommer kunna enas om en revidering av unionens flerårsbudget vilket är en förutsättning för att kunna ge Ukraina ett långsiktigt stöd på upp till 50 miljarder euro.

– Det vore ett stort, stort bekymmer, framförallt för Ukraina, om vi inte lyckas enas om gemensamma ståndpunkter på det mötet, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff på måndagen.

Han menar att det denna gång inte rör sig om "vanliga europeiska oenigheter" där man kan skjuta upp ett beslut till ett annat möte. I förhandlingarna om flerårsbudgeten vill vissa länder öka EU-budgeten ytterligare, medan Sverige och ett par andra länder driver en återhållsam linje. Ungern har hotat att lägga veto mot hela uppgörelsen.

– Jag är allra mest rädd för att det här landar i att alla blockerar alla, sade Kristersson och ansåg att risken är "mycket stor" att det inte blir någon överenskommelse alls om de förberedande förhandlingarna inför toppmötet inte rör sig snabbare framåt.

Statsministern uppmanade alla EU-länder, även Sverige att kompromissa.

– Vi måste försöka enas om en budget som garanterar att Ukraina får stöd, sade Kristersson som inte ville redogöra för hur mycket Sverige skulle vara villigt att betala in till EU-budgeten för att få en uppgörelse på plats.

Europa måste ta sitt ansvar

Ulf Kristersson varnade för en ond spiral där en växande ovilja att stödja Ukraina i USA smittar av sig på europeiska ledare vilket i sin tur åter minskar den amerikanska stödviljan.

– Det är för stor oenighet och det är för stor risk att den amerikanska tvekan spiller över in på Europa. Det Europa nu måste göra det är att visa att vi tar ansvar för vår kontinent, sade statsminister Kristersson som dock fortfarande sade sig vara hoppfull att en överenskommelse kommer kunna nås.

Svenskt vinterpaket på 1,4 miljarder kronor

På torsdag fattar regeringen beslut om ett vinterpaket till Ukraina på 1,4 miljarder kronor, det enskilt största svenska biståndet till landet, enligt regeringen. Det ska framför allt gå till el- och värmeförsörjning. 

– Det är efterfrågat av Ukraina själva. Ukraina går ju nu en kall vinter till mötes, en vinter där Ryssland medvetet attackerar civil elinfrastruktur helt enkelt för att se till att en redan väldigt hårt prövad civilbefolkning ska få det ännu tuffare, ännu svårare, ännu kallare i sina hem, sade bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Totalt har Sverige gett Ukraina militärt, humanitärt och finansiellt stöd på drygt 30 miljarder kronor vilket är det tionde högsta bilaterala stödet i världen, enligt en stor sammanställning från tyska IFW-insititutet. Av Sveriges nordiska grannländer är det dock bara Finland som hittills givit mindre.

Som andel av landets totala ekonomi är Sveriges stöd till Ukraina det minsta i Norden bortsett från Island.