EU-kandidat Emma Wiesner (C): Straffa länder som inte når klimatmål

Det är 114 dagar kvar till EU-valet och Europaportalen inleder intervjuerna med partiernas toppkandidater. Först ut är Centerpartisten Emma Wiesner som möter oss utanför Europaparlamentet i Bryssel. 

Wiesner är tydlig med att klimatfrågan är hennes stora fråga i EU-valet. 

– Vi måste fasa ut fossil energi från energisystemet. Det kommer att vara en jättehet fråga nästa mandatperiod och det är ett område som jag som energiingenjör brinner lite extra för, säger hon.

Emma Wiesner vill införa ett klimatlås på EU-budgeten så att de länder, inklusive Sverige, som inte når sina klimatmål inte heller ska få ta del av EU-pengar och EU-fonder. Det ska, enligt henne, ge regeringarna ett tydligt ekonomiskt incitament att nå sina klimatmål och hålla sig till EU:s klimatpolitik. 

Wiesner beskriver EU:s nuvarande klimatlag som både EU:s bästa och sämsta lag. Bra för att den spikar fast klimatmålen som en lag. Men dålig för att målen inte är tillräckliga.

Enligt henne ska klimatbördan inte främst ligga på individen utan på lagstiftarna – det är de folkvalda som ska hjälpa konsumenterna att välja rätt.

– Jag vill inte lägga för mycket skuld på individen för det har varit väldigt svårt som individ att göra korrekta och schyssta val. Det är politikerna som ska skämmas för att det inte har gjorts tillräckligt i stor skala. 

Skäms du?

–  Nej, det gör jag inte. Jag flyger mycket ner till Bryssel, men jag vet att det arbete jag gör här resulterar i att vi sänker utsläppen storskaligt. 

En annan fråga som Emma Wiesner vill påverka är jordbrukspolitiken. Hon vill göra det bättre för de svenska lantbrukarna.

– Jag är frustrerad, för vi behöver inte ännu fler utredningar. Nästa mandatperiod kommer handla om att verkligen leverera konkreta resultat för bönderna.

Detta genom att minska antalet regler och generellt höja djurvälfärden i andra länder så att svenska bönder kan konkurrera mer likvärdigt. Dessutom vill Wiesner öka kompensationen för de jordbruk som producerar till exempel biogas.

Emma Wiesner kastades in i Europaparlamentet i början av 2021 efter att partikollegan Fredrick Federley tvingades avgå. Hon rivstartade och gick in med sådan entusiasm att hon fick ett diskbråck och blev sittande i rullstol i tre månader.

–  Jag kan fortfarande inte hoppa jämfota. Nu får jag göra det mer metaforiskt, säger hon. 

Under sina tre år i parlamentet har hon, visar Europaportalens undersökning, haft hög närvaro i de utskott hon sitter i. Emma Wiesner berättar att hon vill vara med i händelsernas centrum och påverka lagtexterna som ligger på bordet, hellre än att skriva resolutioner om nya frågor som EU bör diskutera. Sammanställningar visar också att hon har undertecknat färre förslag till resolutioner och ställt färre frågor i parlamentet än den genomsnittlige svenske ledamoten.

Trots att hon suttit kortare tid än andra har hon hunnit sätta sin prägel på delar av klimatpolitiken. Emma Wiesner, som till yrket är teknisk ingenjör och har jobbat med avfallsförbränning, var en av de som fick just avfallsförbränningen att bli en del av lagstiftningen om utsläppshandel. 

– Jag personligen har kämpat för att avfallet ska in [i uppsläppshandeln] och det gjorde att avfallet kom in. Det motsvarar hela Sveriges årliga utsläpp, säger Emma Wiesner.

Emma Wiesner har även varit parlamentets huvudförhandlare i ett betänkande om att EU ska ta fram en proteinstrategi. Hon vill att EU:s bönder ska odla mer grödor med höga proteinhalter, för människor och djur, för att minska beroendet andra länder. Hon tror att så kallade nya genomiska tekniker, NGT, där EU-parlamentet just enats om sin positiva förhandlingsposition, kan spela en viktig roll.

– EU har tidigare lagt locket på. Du får inte använda gensaxen, som vi har fått Nobelpriset för, i Europa. Och det tycker vi inte är rimligt, säger Emma Wiesner.

Med den nya tekniken blir resultatet detsamma som om man använt klassiska förädlingsmetoder men man kan göra det i ett labb, förklarar hon. Parlamentets partier på vänsterflanken röstade dock nej för att man enligt dem inte kan vara helt säker på konsekvenserna för varken människa eller miljö. En oro som Emma Wiesner viftar bort.

– Det är till stor del drivet av ideologiska argument att man är automatiskt skeptisk till den här typen av teknik som skulle kunna innebära stora nyttor och potential för jordbruket. 

Hon har tidigare lovat att hon kommer kunna redovisa vad hon gjort av de så kallade kontorspengarna på över 600 000 kronor skattefritt per år som varje parlamentariker får för att täcka de utgifter parlamentarikerna har för sin EU-verksamhet i hemlandet. 

Bidraget har kritiserats hårt eftersom ledamöterna inte behöver redovisa kvitton för pengarna, utan kan stoppa eventuellt överskott i egen ficka. 

Kan man få se din redovisning av kontorspengarna?

–  I och med att mandatperioden inte är slut så har jag inte gjort sammanställningen än. Men det kommer jag att göra så att det går att granska innan valrörelsen såklart, lovar Emma Wiesner och lägger till:. 

– Jag kommer att skicka tillbaka nästan en miljon kronor till parlamentet.