Lettarapporten: Låt den inre marknaden växa

Enrico Letta, en socialdemokratisk tidigare italiensk premiärminister presenterade under torsdagens informella EU-toppmöte sin rapport om framtiden för EU:s gemensamma inre marknad.

– Den inre marknaden är kronjuvelen och den måste fullbordas och utvidgas, sade Letta efter toppmötet.

I rapporten pekar Letta på att EU-ländernas del av den globala ekonomin under de drygt trettio år sedan den inre marknaden kom på plats minskat till fördel för USA och asiatiska länder. Mellan 1993 och 2022 växte USA:s ekonomi med 60 procent medan EU:s ekonomiska tillväxt var mindre än 30 procent under samma period. Letta ser den inre marknaden som EU:s stora fördel gentemot andra länder för att stärka konkurrenskraften.

Statsminister Ulf Kristersson (M) sade på torsdagen att Sverige länge drivit frågan som stärkt konkurrenskraft i EU och välkomnade att den nu diskuteras på högsta politiska nivå.

– För oss är det så otroligt viktigt eftersom vi i rätt många år har sagt att det här är underskattade frågor, sade Kristersson efter toppmötet.

Ökad konkurrenskraft och därmed ekonomisk tillväxt är enligt honom grunden för att EU ska kunna stötta Ukraina och dess återuppbyggnads såväl som att bekosta den gröna och digitala omställningen.

En femte frihet

EU:s inre marknad består av de så kalla de fyra friheterna: fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. I Lettarapporten föreslås en femte frihet: fri rörlighet för forskning, kunskap, innovation och utbildning mellan medlemsländerna. Han ser USA som en förebild på området, inte minst vad det gäller att omvandla vetenskapliga framsteg till framgångsrika företag.

Hälsosektorn vore enligt rapport en tydlig vinnare på att en sådan femte frihet infördes.

Fler områden ska omfattas

När de dåvarande EU-länderna utformade den inre marknaden på 1990-talet lämnades flera områden utanför eftersom man ansåg att de främst var nationella angelägenheter: finans, telekommunikation och energi. Men hänvisning till den teknologiska utvecklingen och det geopolitiska läget förespråkar Letta att dessa områden ska inlemmas i den inre marknaden.

– Det är omöjligt att ha ekonomisk säkerhet utan att vara bra på energi, telekommunikation,  sammanlänkning, och finans, sade Letta.

Ulf Kristersson pekade på att Europa har många små fragmenterade telekommarknader vilket gör det svårare och långsammare att exempelvis bygga ut 5G- och 6G-täckning.

– Att nu ta ett samlat grepp om både kapitalmarknad och telekom, det vore också i mycket starkt svenskt intresse, sade Kristersson.

Även försvarssektorn bör enligt Letta i större grad omfattas av inre marknaden.

Satsa på storföretag

EU-företag har halkat efter företag från i synnerhet USA och Kina, slår rapporten fast.

"Denna klyfta har avgörande konsekvenser för innovation, produktivitet, skapande av arbetstillfällen och i slutändan EU:s säkerhet", heter det.

För att detta ska motverkas föreslås åtgärder för att "skala upp" europeiska företag på den inre marknaden. Det rekommenderas ske inom finans, energi, telekommunikation, försvar, rymd, hälsa och transport.

Sparpengar ska finansiera

Letta understryker att detta kommer kosta stora pengar. Han föreslår att bygga vidare på EU:s ofullbordade kapitalmarknadsunion vars syfte bland annat är att underlätta finansiering för företag. Enligt rapporten finns i EU-länderna 33 biljoner euro i olika typer av besparingar. Runt 300 miljarder euro av europeiska hushålls besparingar investeras årligen i den amerikanska ekonomin. Letta föreslår att dessa besparingar styrs om för att användas på hemma genom en ny "besparings- och investeringsunion". Han vill att pensionsfonder och försäkringsfonder ska kanaliseras till investeringar i europeiska företag.

"De europeiska hushållens sparande har nått enorma belopp. De flesta av dessa besparingar finns på bankernas konton eller är investerade i fonder som ofta förvaltas av stora internationella fonder, särskilt amerikanska fonder. EU saknar i själva verket ett effektivt instrument för att kanalisera hushållens sparande till den europeiska realekonomin", heter det i Lettarapporten.

I första hand bör finansieringen ske med privata medel, men även stater och EU-institutioner föreslås gå in med garantier till bland annat banker för att investera i varor och tjänster som behövs i den gröna och digitala omställningen. Den svenska regeringen är mot omfattande statsstöd till företag för att konkurrera globalt.

– Av både principiella och väldigt praktiska skäl så tror Sverige att stora statsstöd till företag som ska vara framgångsrika på världsmarknaden aldrig är en lösning, sade Ulf Kristersson.

Rapporten är ett underlag till arbetet med att ta fram en ny övergripande strategi om den inre marknaden till juni 2025.