Granskning av vallöften: Skillnader och likheter i ekonomisk politik

Nästan alla nationella partier i EU ingår i stora europeiska partier. De flesta av dessa har inför nästa veckas EU-parlamentsval lanserat valmanifest där de stakar ut sin vision om de kommande fem åren. Europaportalen har som kanske enda svenska media gått igenom deras löften på några aktuella områden.

Först ut i serien är partiernas ekonomiska politik för EU. Här skönjas en tydlig höger-vänsterskala där partier på högerkanten – kristdemokratiska EPP, liberala ALDE och nationalkonservativa ECR – vill se mindre EU-regelbörda för företag, fokus på konkurrenskraft och ökad frihandel. På vänsterkanten – socialdemokratiska PES, miljöpartistiska de Gröna och vänsterpartierna Vänstern och Det är folkets tur nu – vill man se mer offentliga investeringar, inte minst i klimatomställningen och nya skatter.

De gröna och de två vänsterpartierna går kanske längst i sina reformkrav på ekonomin och i grunden göra om EU:s ekonomisk-politiska ram stabilitets- och tillväxtpakten.

Alla partier, utom Det är folkets tur nu, talar sig varma för stöd till små och medelstora företag och satsningar på forskning och utveckling. Alla ställer sig även bakom frihandelsavtal med länder utanför EU men där partier till vänster vill se striktare villkor för bland annat mänskliga rättigheter.

Vallöften i EU-val

I EU-valet bör många av löften i manifesten ses som önskemål då EU-parlamentarikerna inte har någon formell rätt att lägga fram konkreta lagförslag. Men eftersom även nationella partier som sitter i medlemsländernas regeringar ingår i de europeiska partierna och kandidaterna till att bli kommissionens ordförande kampanjar på valmanifesten kan innehållet i manifesten bli verklig politik på EU-nivå. Medlemsländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet väntas dessutom ta intryck av resultatet i EU-valet när de bland annat föreslår en ny kommissionsordförande och på så sätt påverkar EU:s inriktning de kommande fem åren.

De europeiska partiernas valmanifest är därför viktigare än de svenska partiernas valprogram eftersom det är betydligt större chans att ett löfte från ett europeiskt parti kan bli verklighet än ett enskilt svenskt partis.

Vissa av löftena i manifesten bör ses som politiska visioner för framtiden. Det gäller inte minst frågor där intresset bland medlemsländerna är begränsat såsom skattepolitik eller att omförhandla EU:s fördrag för att exempelvis ändra maktförhållanden mellan EU och medlemsländerna.
 

Ur partiernas valmanifest: Ekonomisk politik för EU

EPP – Moderaterna och Kristdemokraterna

Högerpartiet EPP ser ökad konkurrenskraft som att minska antalet EU-regler för i synnerhet små och medelstora företag  som en hörnsten för att stärka EU-ländernas ekonomi. Man vill se större fokus på innovation och forskning där EU och medlemsländerna ska satsa fyra procent av den samlade ekonomin på forskning och utveckling till 2030. EPP förespråkar nya frihandelsavtal med hela världen med fokus på demokratiska och likasinnade länder.

PES – Socialdemokraterna

Socialdemokratiska PES vill lansera en permanent investeringsplan för den gröna och digitala omställningen som ska göra ekonomin innovativ, konkurrenskraftig och cirkulär. Dock nämns inget om en finansiering för en sådan plan. Små och medelstora företag, egenföretagare, kooperativ och nystartade företag – i synnerhet unga och kvinnliga entreprenörer – måste få stöd, menar PES. Man motsätter sig också vad man kallar åtstramningspolitik. PES efterfrågar skatter på stora företag, finansiella transaktioner och för de allra rikaste samt en mer reglerad finansmarknad. Partiet vill se en "rättvis handelsagenda" med bindande normer för bland annat mänskliga och sociala rättigheter och miljöskydd.

ALDE – Centerpartiet och Liberalerna

Liberala ALDE vill att den inre marknaden åter kommer i fokus som en grundpelare för EU:s konkurrenskraft med minskade hinder för varor, tjänster och offentlig upphandling. För varje område bör det enligt ALDE finnas en regel och inte 27 olika att rätta sig efter. Men vill liksom EPP minska den så kallade administrativa bördan för företag. Politiker ska inte välja ut vilka företag man ska satsa på utan skapa gynnsamma förutsättningar för innovation. Kapitalmarknadsunionen och bankunionen bör fördjupas för att förbättra finansieringsmöjligheter för privata investeringar. Partiet vill att EU ska återuppta frihandelsförhandlingar med  öppna, marknadsbaserade ekonomier som USA, Australien och länder i Sydamerika, Afrika och Stillahavsregionen.

De gröna – Miljöpartiet

De gröna vill se en omfattande investeringsplan för den gröna omställningen på motsvarande en procent av EU:s BNP per år – alltså lika mycket som den nuvarande EU-budgeten. Pengarna ska finansiera grön industri och infrastruktur.  Skattesystemen i medlemsländerna bör göras om så att löntagare och småföretag betalar mindre och de som förorenar, multinationella företag och de superrika betalar mer i skatt.  EU:s budget ska utökas "avsevärt" med egna intäkter från skatter på fossila bränslen och förmögenhetsskatt. Man vill se över Europeiska centralbankens mandat så att den i sina beslut också eftersträvar full sysselsättning och underlättar för gröna investeringar. Partiet vill se över vad man kallar de "godtyckliga" reglerna i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som sätter gränser för hur mycket medlemsländerna får skuldsätta sig. Frihandelsavtal ska innehåll starka skydd för mänskliga rättigheter och bara ingås med länder som genomför Parisavtalet. Tvistelösningsmekanismer ska avskaffas.

ECR – Sverigedemokraterna

Nationalkonservativa ECR:s primära ekonomiska mål är att ge nytt liv åt industrin och stärka den inre marknaden. Man vill minska byråkratisk börda för företag med bland annat ett tillfälligt stopp för nya EU-regler för småföretag. EU:s budget måste enligt partier reformeras utan att tillföra nya egna inkomstkällor. Partiet vill se mer internationell handel och reformer av Världshandelsorganisationen.

Vänstern

Europeiska vänstern vill skrota EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som sätter ramar för hur mycket medlemsländerna får skuldsätta sig. Istället vill de se en ny pakt med fokus på sociala frågor och miljö med en expansiv och kontracyklisk ekonomisk politik. EU:s stora men tillfälliga coronaåterhämtningsfond ska göras permanent för att minska ekonomiska klyftor och stödja hållbar ekonomisk tillväxt. Man vill också se en europeisk lag som garanterar medborgarna en inkomst som täcker mat, bostad, energi, tillgång till kultur och nödsituationer. Europeiska centralbanken ska erbjuda lån till noll procents ränta för investeringar i bland annat offentliga tjänster, transport, vård, forskning och utbildning. Centralbanken bör även verkar för att skapa nya kvalitativa jobb. Partiet vill se en europeisk skatt på rika och finansiella transaktioner. EU:s alla frihandelsavtal med länder i det globala syd bör upphävas och ersättas med nya "rättvisa" avtal.

Det är folkets tur nu – Vänsterpartiet

Vänsterpartiet ”Det är folkets tur nu” ekonomiska politik vill minska sociala ojämlikheter och beskatta de rika och oväntade vinster för att omfördela välstånd. De vill att EU intensifierar kampen mot skatteflykt, inklusive svartlistningen av europeiska skatteparadis. Partiet vill att EU:s budgetregler för att hålla nere ländernas skuldsättning ska pausas och att reglerna för statsstöd ska ses över. Man vill att EU:s handelsavtal ska präglas av höga sociala och miljömässiga standarder för rättvisare samhällen över hela världen.