Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Riksdagens EU-nämndsordförande Erik Ottoson (M) anser att det är bättre att ha Ungern i EU än utanför.

EU-nämndens nye ordförande vill lyfta tre frågor

STOCKHOLM 16 oktober 2024

Riksdagens EU-nämnd har fått en ny ordförande i moderaten Erik Ottoson, som ser möjligheten att förbättra samarbetet mellan nämnden och regeringen. Samtidigt pekar han ut tre EU-frågor som prioriterade.

– Att stå med Ukraina så länge som det behövs är kanske den enskilt viktigaste frågan, säger Erik Ottoson.

Riksdagens EU-nämnd har fått en ny ordförande i moderaten Erik Ottoson. Europaportalen har träffat honom för att utröna vad för slags politiker han är.  

Som EU-politiker är han oprövad men hans tidigare uppdrag som vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott kan ändå ge en bild av karaktären. Enligt KU-ordföranden Ida Karkiainen (S) är det “svårt att beskriva sorgen” över att Erik Ottoson lämnar KU bland annat för att hans “skärpa” tvingat andra i utskottet att “vässa argumenten”. 

För Europaportalen beskriver Erik Ottoson den samarbetsanda som enligt honom råder mellan konstitutionsutskottets partier som “väldigt framgångsrik”. 

Men medan KU huvudsakligen granskar huruvida regeringen följt reglerna för regeringsarbetet, beslutar EU-nämnden om Sveriges EU-politik.  

– Det är en annan sorts politisk materia [i EU-nämnden]. Men jag är helt övertygad om att om vi anstränger oss för att förstå varandras perspektiv så kommer onödiga kanter att filas ner, säger Erik Ottoson.

Han pekar på kommunikationen mellan regeringen och EU-nämnden och det informationsunderläge som oppositionen kan uppleva när olika EU-frågor behandlas.  

– Jag tror att det finns en förbättringspotential i hur EU-nämnden och regeringen arbetar och hur vi möts.  

En annan sak han tror kan vara värt att pröva, för att öka riksdagens möjlighet till mer proaktivitet, är att underlätta kontakten med Bryssel bland annat genom att förenkla riksdagens regelverk för resor dit.

– I dag är det betydligt mycket krångligare att åka till Bryssel än att åka till Malmö. Men jag skulle säga att Bryssel är minst lika viktigt att besöka för en svensk riksdagsledamot, säger Erik Ottoson.

I Bryssel, som kanske har det största klustret av politiker, tjänstemän och lobbyister jämte Washington D.C., finns Europaparlamentet, EU-kommissionen, ministerrådet och Natohögkvarteret.

Erik Ottoson vill lyfta fram tre EU-frågor som är särskilt viktiga: först stödet till Ukraina.

– Att stå med Ukraina så länge som det behövs, säger Ottoson, är kanske den enskilt viktigaste frågan. Här ingår också att hjälpa Ukraina in i EU.

Vad tycker du att EU bör göra nu för att stötta Ukraina?

– När man pratar med ukrainarna så är det två saker som de framhåller som extra viktiga: att stödet fortsätter att komma och att det kommer i tid. Det tror jag kanske är de två, i det korta perspektivet, viktigaste frågorna som vi behöver hantera, säger Erik Ottoson. 

Han tror att i det längre perspektivet så blir USA:s påverkan på situationen helt avgörande och vem som vinner presidentvalet nästa månad: Harris eller Trump.

Att EU skulle kunna gå sin egen väg eller själv ge Ukraina det stöd som krävs tror inte Erik Ottoson på. Men unionen kan öka sitt ansvarstagande vilket också sker. Han menar att EU därvidlag på olika sätt är alltför beroende av omvärlden när det gäller handel och försvar. 

– Oavsett hur mycket vi ökar vår produktionsförmåga i försvarsindustrin så tror jag att tanken att vi skulle klara allt själva på europeisk nivå ... den tiden då världen såg ut så, den är förbi.

Den andra frågan Ottoson lyfter är vikten av att stärka EU:s konkurrenskraft.

– Vi är väldigt duktiga på att reglera saker i EU och behöver kanske börja skala bort sånt som uppfattas som onödiga regleringar för att lösgöra potentialen som finns i våra europeiska företag. 

Men räcker det inte med att Sverige blir mer konkurrenskraftigt? Måste EU också bli det?

–  Ja, det tycker jag. Växer ekonomin i vår viktigaste exportmarknad så växer ju också förutsättningarna för våra exportföretag. Så det är absolut tätt förknippat, säger Erik Ottoson.

Som tredje EU-fråga, lyfter Ottoson fram klimatet.

– Vi har fortfarande väldigt mycket att göra för att nå de mål som behövs för att dämpa klimatförändringen.  

Ser du kopplingen mellan grön ekonomi och konkurrenskraft?

– Ja, det gör jag. Framförallt så ser jag kopplingen mellan konkurrenskraft och grön ekonomi. Är vi konkurrenskraftiga och har en stark ekonomi som växer så har vi också den ekonomiska muskeln att göra det som krävs, för den gröna ekonomins framväxt och i förlängningen att den återbefruktar konkurrenskraften.

När det gäller växthusgasutsläppen från bland annat transporter ska Sverige och Tyskland halvera sina utsläpp till 2030, Sverige ligger idag på 36 procents minskning, medan Tyskland, som släpper ut mest i EU, ligger på 17 procent.  

Även om Sverige kanske når sitt mål så ser det jämförelsevis betydligt sämre ut för Tyskland. Känner du oro för att Tyskland inte når sitt mål? 

– Jag skulle säga att den stora oron är den globala situationen. Även om Tyskland inte ligger på samma goda nivå som Sverige så ligger de ju före många andra länder om man tittar globalt. Kina, USA och Indien och andra stora utsläppare är helt avgörande. Men EU går ju före, säger Erik Ottoson. 

Så du är nöjd med det här? 

– Jag är absolut inte nöjd. Men om frågan är vad man är mest orolig över, så är det den globala situationen. Sen är jag absolut inte nöjd med någonting annat än att vi lyckas. 

Ungern har utvecklat sig till ett medlemsland som inte bryr sig om EU:s regler och beslut. Senast vägrar landet följa EU-domstolens beslut om migrationspolitik, betalar inte sina EU-böter och ignorerar unionens strikta hållning mot Ryssland.

Hör demokratibristernas Ungern hemma i EU?

– Det är bättre att ha Ungern i ett EU där demokrati är normen än att ha Ungern utanför EU där drifterna till demokrati blir allt svagare. Alla våra påtryckningsmedel försvagas om de inte skulle vara med.

Han är kritisk till hur Ungern hanterat ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Inte minst Viktor Orbáns så kallade fredsresa till Moskva och hur Ungern satt sina egna intressen före EU-ländernas.

– Det är oerhört bekymmersamt och inte vad man förväntar sig av ett ordförandeland.

Den ungerska isoleringen och oviljan att följa vissa beslut är en avvikelse i EU-samarbetet som vanligtvis präglas av en stor enighet och samsyn, där 97 procent av nya EU-lagar i ministerrådet tas i enighet.

– Det är en konsensuskultur som jag skulle vilja se mycket mer av i en polariserad värld, säger Erik Ottoson.

 

KORTA FRÅGOR

Vad är EU för dig?
– Ett fredsprojekt.

Hur ser ditt dröm-EU ut om tio år?
– Smalare men vassare.

Känner du dig som en europé?
–Ja.

Bör Sverige byta valuta till euron?
– Det återstår att se.

Bör EU:s fördrag omförhandlas?
– Grundlagsnära frågor bör alltid utvecklas, ja.

Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret